Denna avhandling lyfter fram att vårdare bör ha ett följsamt förhållningssätt inför sina patienter. Här skisseras kortfattat några förslag till fortsatt forskning som riktar intresset mot att överbrygga kommunikationshinder mellan vårdare och pa-tienter med invandrarbakgrund. Som vi har sett talar en hel del tidigare forskning för att vårdare behöver ha så kallad kulturkompetens, en tankegång som har kri-tiserats av andra forskare bland annat på grund av risk för en stereotyp syn på pa-tienter med invandrarbakgrund. Föreliggande avhandling talar för att den indivi-duellt anpassade vården bör utvecklas. Vårdare bör alltså ges möjlighet att ut-veckla sin kommunikation med patienter när det finns språkliga hinder. Dessut-om vore det önskvärt att se Dessut-om dessa vårdmöten kan förbättras genDessut-om att patien-ters upplevelser tas tillvara. Detta innebär förslag till tre forskningsstudier som lyfter fram betydelsen av kommunikation mellan vårdare och patienter med in-vandrarbakgrund. Vårdares användning av tolk har troligtvis en avgörande bety-delse för de patienter som har svårt att göra sig förstådda på svenska och deras uppfattningar om vårdmötets innehåll och funktion.
En studie kan bygga på en utbildningsintervention för vårdare. Interventionen bör handla om det öppna samtalets möjligheter och svårigheter. Ett speciellt fo-kus riktas mot hur vårdare utvecklar sitt frågande med målsättningen att patien-ters individuella behov uppmärksammas och schablontänkande undviks.
Ytterligare en studie med en utbildningsintervention för vårdare bör gälla kommunikation via tolk. Av tidigare forskning framgår att vårdare ökar använd-ningen av tolk efter att de har tränat att kommunicera via tolk. En utbildningsin-tervention där vårdare får bygga upp en kompetens i sådan kommunikation skul-le därför kunna få fskul-lera goda konsekvenser. Dels att vårdare kan utveckla sin kommunikation via tolk. Dels för de patienter, som i högre utsträckning skulle kunna göra sig förstådda i samtal med vårdare via tolk.
En studie bör rikta intresset mot patienters erfarenheter av konsekvenser från föreslagna utbildningsinterventioner. Följande frågor kan vara av intresse: Vilka goda konsekvenser medförde interventionerna? Har patienterna uppmärksammat oönskade effekter och svårigheter? I så fall vilka och finns förslag på lösningar?
Referenser
Akhavan, S., Bildt, C. & Wamala, S. (2007). The health of female iranian immigrants in Sweden: a qualitative six-year follow-up study. Health care for women international, 28(4), 339-359.
Albin, B., Ekberg, J. & Hjelm, K. (2004). Hur mår migranten? Invandrare och minorite-ter, (5-6), 10-14.
Almerud, S. (2007). Vigilance & Invisibility. Care in technologically intense environ-ments. (Doktorsavhandling). Växjö: Växjö universitet. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
Andershed, B. (1999). Anhörigas delaktighet i livets slutskede. En teoretisk förståelseram. Socialmedicinsk tidskrift, 3, 244-250.
Andersson, L. (2007). Essays on immigrant self-employment and labour supply. (Licentiat avhandling). Växjö: Växjö universitet, Ekonomihögskolan.
Andersson, L. (2007). Göteborgs-Posten Debatt 23 december 2007. Jag fick bli min egen expert på prostatacancer.
Ashworth, P. D., Longmate, M. A. & Morrison, P. (1992). Patient participation: its mean-ing and significance in the context of carmean-ing. Journal of advanced nursmean-ing, 17, 1430-1439.
Azar, M. (2006). Den koloniala bumerangen. Från schibbolet till körkort i svenskhet. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Bender, D. E., Clawson, M., Harlan, C. & Lopez, R. (2004). Improving access for latino immigrants: evaluation of language training adapted to the needs of health profession-als. Journal of immigrant health, 6(4), 197-209.
Bengtsson, J. (1998). Fenomenologiska utflykter. Göteborg: Daidalos.
Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I: Bengtsson, J. (red.). Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Berg, L-E. (2003). Den sociala människan: Om den symboliska interaktionismen. I: Månsson, P. (red.). Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker. Stockholm: Prisma.
Berlin, A., Johansson, S-E. & Törnqvist, L. (2006). Working conditions and cultural com-petence when interacting with children and parents of foreign origin – primary child health nurses´ opinions. Scandinavian journal of caring sciences, 20, 160-168. Bevelander, P. & Lundh, C. (2004). Regionala variationer i sysselsättning för män. I:
Ek-berg, J. (red.). Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarkna-den och välfärdsstaten. SOU 2004:21. Stockholm: Fritzes.
Björk Brämberg, E. (2004). Språk och delaktighet. Göteborg: FoU i Väst.
Boi, (2000). Nurses´ experiences in caring for patients from different cultural back-grounds. NT research, 5(5), 382-391.
Brathwaite, A. & Majumdar, B. (2006). Evaluation of cultural competence educational programme. Journal of advanced nursing, 53(4), 470-479.
Bäärnhielm, S. (2003). Clinical encounters with different illness realities. (Doktorsav-handling). Stockholm: Karolinska institutet. Neurotec department, division of psychia-try.
Bäärnhielm, S., Ekblad, S., Ekberg, J. & Ginsburg, B. E. (2005). Historical reflections on mental health care in Sweden: the welfare state and cultural diversity. Transcultural psychiatry, 42(3), 394-419.
Cahill, J. (1996). Patient participation: a concept analysis. Journal of advanced nursing, 24, 561-571.
Carlsson, G. (2003). Det våldsamma mötets fenomenologi – om hot och våld i psykiatrisk vård. (Doktorsavhandling). Växjö: Växjö universitet. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
Coiffi, J. (2003). Communication with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: nurses´ experiences. International journal of nursing studies, 40, 299-306.
Cortis, J. D. (2004). Meeting the needs of minority ethnic patients. Journal of advanced nursing, 48(1), 51-58.
Crafoord, C. (1986). En bok om borderline. Stockholm: Natur och kultur. Cullberg, J. (1993). Dynamisk psykiatri. Stockholm: Natur och kultur.
Dahlberg, H. & Dahlberg, K. (2003). To not make definite what is indefinite: a phenome-nological analysis of perception and its epistemological consequences in human sci-ence research. Humanistic psychologist, 31(4) 34-50.
Dahlberg, K. (2002). Vårdlidande – det onödiga lidandet. Vård i Norden, 22(1), 4-8. Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. (2:a
DO driver första processen av diskriminering inom sjukvården. Hämtad från WWW 2007-10-11: http://www.do.se/o.o.i.s/2263
Donnelly, P. L. (2000). Ethics and cross-cultural nursing. Journal of transcultural nurs-ing, 11(2), 119-126.
Downs, K., Bernstein, J. & Marchese, T. (1997). Providing culturally competent primary care for immigrant and refugee women. A cambodian case study. Journal of nurse-midwifery, 42(6), 499-508.
Eckhardt, R., Mott, S. & Andrew, S. (2006). Culture and communication: identifying and overcoming the barriers in caring for non-english-speaking german patients. Diversity in health and social care, 3(1), 19-25.
Eduards, M. (2007). Kroppspolitik. Om moder Svea och andra kvinnor. Stockholm: Atlas. Efraimsson, E., Sandman, P-O., Hydén, L-C. & Rasmussen, B. H. (2004). Discharge
planning: ´fooling ourselves?´ – patient participation in conferences. Journal of clini-cal nursing, 13, 562-570.
Efraimsson, E., Sandman, P-O. & Rasmussen, B. H. (2006). ´They were talking about me´- elderly women´s experiences of taking part in a discharge planning conference. Scandinavian journal of caring sciences, 20, 68-78.
Ekberg, J. (1995). Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter. DS 1995:68. Stockholm: Fritzes.
Ekberg, J. (2004). Kan invandrare underlätta försörjningen av en åldrande befolkning? Ekonomisk debatt, 4, 39-49.
Ekberg, J. (2007). Fungerar integrationspolitiken? Ekonomisk debatt, 3, 21-31.
Ekblad, S., Marttila, A. & Emilsson, M. (2000). Cultural challenges in end-of-life care: reflections from focus groups´ interviews with hospice staff in Stockholm. Journal of advanced nursing, 31(3), 623-630.
Elder, J. (2003). Reaching out to America’s immigrants: community health advisors and health communication. American journal of health behaviour, 27 supplement 3, 196-205.
Eldh, A. C., Ehnfors, M. & Ekman, I. (2004). The phenomena of participation and non-participation in health care – experiences of patients attending a nurse-led clinic for chronic heart failure. European journal of cardiovascular nursing, 3(3), 239-246. Eldh, A. C., Ekman, I. & Ehnfors, M. (2006). Conditions for patient participation and
non-participation in health care. Nursing ethics, 13(5), 503-514.
Emami, A. (2000). ”We are deaf, though we hear; we are dumb, though we talk; we are blind, though we see”: understanding iranian late-in-life immigrants´ perceptions and
experiences of health, illness and culturally appropriate care. (Doktorsavhandling). Stockholm: Karolinska institutet. Department of clinical neuroscience, occupational therapy and elderly care research, division of geriatric medicine and center of elderly care research.
Emami, A., Benner, P. E., Lipson, J. G. & Ekman, S-L. (2000a). Health as continuity and balance in life. Western journal of nursing research, 22(7), 812-825.
Emami, A., Torres, S., Lipson, J. G. & Ekman, S-L. (2000b). An ethnographic study of a day care center for iranian immigrant seniors. Western journal of nursing research, 22(2), 169-188.
Emami, A. & Torres, S. (2005). Making sense of illness: Late-in-life migration as point of departure for elderly iranian immigrants´ explanatory models of illness. Journal of immigrant health, 7(3), 153-164.
Englund, B. (2004). Hungern efter entydighet. Om Ricoeurs både-och och samhällsveten-skapens andra. I: Selander, S. & Ödman, P-J. (red.). Text och existens. Hermeneutik möter samhällsvetenskap. Göteborg: Daidalos.
Falk, E-M. (1999). Lärare tar gestalt: en hermeneutisk studie av texter om lärarblivande på distans. (Doktorsavhandling). Uppsala: Uppsala University Library.
Fatahi, N., Mattsson, B., Hasanpoor, J. & Skott, C. (2005). Interpreters´ experiences of general practitioner – patient encounters. Scandinavian journal of primary health care, 23, 159-163.
Finnström, B. & Söderhamn, O. (2006). Conceptions of pain among Somali women. Journal of advanced nursing, 54(4), 418-425.
Fioretos, I. (2002). Patienten som kulturellt objekt: en närläsning av tre läroböcker för sjukvårdspersonal. I: Magnússon, F. (red.). Etniska relationer i vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Frank, C., Asp, M. & Dahlberg, K. (in press). Patient participation in emergency care – a phenomenographic analysis of caregivers´ conceptions. Journal of clinical nursing. Franzén, E. (2004). Invandrare och socialbidragsmottagare – ett liv i ofärd. I: Ekberg, J.
(red.). Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. SOU 2004:21. Stockholm: Fritzes.
Frisch, T. (2006). Fågel, fisk eller förundran. En studie av förhållningssätt i existentiella frågor, baserad på uppsatser skrivna på ett mångkulturellt vuxengymnasium. (Dok-torsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet. Institutionen för samhälle, kultur och lärande.
Gadamer, H-G. (1989). Förnuftet i vetenskapens tidsålder. Göteborg: Daidalos.
Gadamer, H-G. (1996/1993). The enigma of health. (Övers. J. Gaiger & N. Walker). Stan-ford, CA: Stanford university press.
Gadamer, H-G. (2004/1975). Truth and method. London: Continuum.
Gaunt, D. (2002). Äldre invandrare. I: Magnússon, F. (red.). Etniska relationer i vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Gebru, K. & Willman, K. (2002). Kulturkongruent omvårdnad: om Madeleine Leiningers omvårdnadsteori. I: Magnússon, F. (red.). Etniska relationer i vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Gebru, K. & Willman, A. (2003). A research-based didactic model for education to pro-mote culturally competent nursing care in Sweden. Journal of transcultural nursing, 14(1), 55-61.
Gerrish, K. (2000). Individualized care: its conceptualization and practice within a multi-ethnic society. Journal of advanced nursing, 32(1), 91-99.
Gerrish, K. (2001). The nature and effect of communication difficulties arising from in-teractions between district nurses and South Asian patients and their carers. Journal of advanced nursing 33(5), 566-574.
Gerrish, K., Chau, R., Sobowale, A. & Birks, E. (2004). Bridging the language barrier: the use of interpreters in primary care nursing. Health and social care in the community, 12(5), 407-431.
Gibson, D. & Zhong, M. (2005). Intercultural communication competence in the health-care context. International journal of intercultural relations, 29, 621-634.
Ginsburg, B. E. (1995). Flyktingar och asylsökande – hälsoproblem vid ankomsten. I: So-cialstyrelsen. Invandrares hälsa och sociala förhållanden. SoS-rapport 1995:5. Stock-holm: Fritzes.
Giorgi, A. (1997). The theory, practice and evalutation of the phenomenological method as a qualitative research procedure. Journal of phenomenological psychology, 28(2), 235-260.
Groglopo, A. (2006). Hälsa, vård och strukturell diskriminering. I: Groglopo, A. & Ahl-berg, B. M. (red.). Hälsa, vård och strukturell diskriminering. (SOU 2006:78). Stock-holm: Fritzes.
Gustafson, D. (2005). Transcultural nursing theory from a critical cultural perspective. Advances in nursing science, 28(1), 2-16.
Gustafsson, B., Hammarstedt, M. & Zheng, J. (2004). Invandrares arbetsmarknadssitua-tion – översikt och nya siffror. I: Ekberg, J. (red.). Egenförsörjning eller bidragsför-sörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. SOU 2004:21. Stock-holm: Fritzes.
Gustavsson, A. (1996). Att förstå människor – tillämpning av den formella datastruktur-analysen. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Gustavsson, A. (2001). Inifrån utanförskapet. Om att vara annorlunda och delaktig. Lund: Studentlitteratur.
Hallberg, M. (1999). Hermeneutik. I: Allwood, C. M. & Erikson, M. G. (red.). Veten-skapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper. Lund: Studentlitteratur. Hammarstedt, M. & Ahmed, A. (2007). DN debatt 18 mars 2007. Bostadssökande
in-vandrare nobbas åtta gånger av tio.
Hedemalm, A. (2007a). Immigrants with heart failure - a descriptive comparative study of symptoms, self care, social support, care and treatment. (Doktorsavhandling). Göte-borg: Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin.
Hedemalm, A., Schaufelberger, M. & Ekman, I. (2007b). A review of records from fol-low-up visits for immigrant and swedish patients at a heart failure clinic. European journal of cardiovascular nursing, 6, 216-222.
Heikkilä, K. & Ekman, S-L. (2000). Health care experiences and beliefs of elderly finnish immigrants in Sweden. Journal of transcultural nursing 11(4), 281-289.
Heikkilä, K. & Ekman, S-L. (2003). Elderly care for ethnic minorities – wishes and ex-pectations among elderly finns in Sweden. Ethnicity & health, 8(2), 135-146.
Heikkilä, K. (2004). The role of ethnicith in care of elderly finnish immigrants. (Doktor-savhandling). Stockholm: Karolinska institutet. Department of neurotec, centre of ex-cellence in elderly care research.
Hekikkilä, K., Sarvimäki, A. & Ekman, S-L. (2007). Culturally congruent care for older people: Finnish care in Sweden. Scandinavian journal of caring sciences, 21(3), 354-361.
Hjelm, K., Bard, K., Nyberg, P. & Apelqvist, J. (2003). Religious and cultural distance in beliefs about health and illness in women with diabetes mellitus of different origin liv-ing in Sweden. International journal of nursliv-ing studies, 40, 627-643.
Hjelm, K., Bard, K., Nyberg, P. & Apelqvist, J. (2005). Beliefs about health and diabetes in men of different ethnic origin. Journal of advanced nursing, 50(1), 47-59.
Hjerm, M. (2002). Invandring och integration. I: Vogel, J., Hjerm, M. & Johansson, S-E. Integration till svensk välfärd? Om invandrares välfärd på 90-talet. Statistiska cen-tralbyrån, Levnadsförhållanden, rapport 96.
Hultsjö, S. & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: swedish health care staff’s experiences. International nursing review, 52, 276-285.
Im, E. & Yang, K. (2006). Theories on immigrant women’s health. Health care for women international, 27(8), 666-681.
Jirwe, M., Gerrish, K. & Emami, A. (2006). The theoretical framework of cultural compe-tence. Journal of multicultural nursing & health, 12(3), 6-16.
Johansson, A. & Ekebergh, M. (2006). The meaning of well-being and participation in the process of health and care – women’s experiences following a myocardial infarction. International journal of qualitative studies on health and well-being, 1, 100-108. Johansson, J. (2005). Jazz på svenska. Svenska folklåtar. Heptagon Records AB.
Kapborg, I. & Berterö, C. (2002). Using an interpreter in qualitative interviews: does it threaten validity? Nursing inquiry, 9(1), 52-56.
Kindlund, H. (1995). Förtidspensionering och sjukfrånvaro 1990 bland invandrare och svenskar. I: Socialstyrelsen. Invandrares hälsa och sociala förhållanden. SoS-rapport 1995:5. Stockholm: Fritzes.
Kjørup, S. (1999). Människovetenskaperna. Problem och traditioner i humanioras veten-skapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Kristensson Uggla, B. (1999/1994). Kommunikation på bristningsgränsen. En studie i Paul Ricoeurs projekt. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Kristensson Uggla, B. (2002). Slaget om verkligheten. Filosofi – omvärldsanalys - tolk-ning. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Källerwald, S. (2007). I skuggan av en hotad existens – om den onödiga striden mellan biologi och existens i vården av patienter med malignt lymfom. (Doktorsavhandling). Växjö: Växjö universitet. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
Larsson, I., Sahlsten, M., Sjöström, B., Lindencrona, C & Plos, K. (2007). Patient partici-pation in nursing care from a patient perspective: a grounded theory study. Scandina-vian journal of caring sciences, 21(3), 313-320.
Leininger, M. M. (1999). What is transcultural nursing and culturally competent care? Journal of transcultural nursing, 10(1), 9.
Leininger, M. M. (2002). Culture care theory: a major contribution to advance transcul-tural nursing knowledge and practices. Journal of transcultranscul-tural nursing, 13(3), 189-192.
Leininger, M. M. & McFarland, M. R. (red.). (2006). Culture care diversity and univer-sality. A worldwide nursing theory. (2:a uppl.). Sudbury, Massachusetts: Jones and Barlett publishers.
Leiniö, T-L. (1995). Invandrarnas hälsa. I: Socialstyrelsen. Invandrarnas hälsa och socia-la förhålsocia-landen. SoS-rapport 1995:5. Stockholm: Fritzes.
Lundberg, P. C. (1999). Meanings and practices of health among married thai immigrant women in Sweden. Journal of transcultural nursing, 10(1), 31-36.
Lundberg, P. C. (2000). Cultural care of thai immigrants in Uppsala: a study of transcul-tural nursing in Sweden. Journal of transcultranscul-tural nursing, 11(4), 274-280.
Löfvander, M. & Dyhr, (2002). Transcultural general practice in Scandinavia. Scandina-vian journal of primary health care, 20, 6-9.
Michaelsen, J., Krasnik, A., Nielsen, A., Norredam, M. & Torres, A. M. (2004). Health professionals´ knowledge, attitudes, and experiences in relation to immigrant patients: a questionnaire study at a danish hospital. Scandinavian journal of public health, 32, 287-295.
Mishler, E. G. (1984). The discourse of medicine. Dialectics of medical interviews. Nor-wood: N. J. Ablex.
Moberg, W. (1951). Utvandrarna. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Moberg, W. (1954). Invandrarna. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Moberg, W. (1956). Nybyggarna. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Moberg, W. (1959). Sista brevet till Sverige. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Murphy, M. & Macleod Clark, J. (1993). Nurses´ experiences of caring for
ethnic-minority clients. Journal of advanced nursing, 18, 442-450.
Månson, P. (2003). Jürgen Habermas och moderniteten. I: Månsson, P. (red.). Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker. Stockholm: Prisma.
Nationalencyklopedin. (2007). Etnocentrism. Hämtat från WWW 2008-01-10. http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_search=f alse&t_word=etnocentrism&btn_search=S%F6k+i+NE.
Novak-Zezula, S., Schulze, B., Karl-Trummer, U., Krajic, K. & Pelikan, J. M. (2005). Improving interpreting in clinical communication: models of feasible practice from the european project ”migrant-friendly hospitals”. Diversity in health and social care, 2(3), 223-232.
Nyström, M. (1999). Allvarligt psykiskt störda människors vardagliga tillvaro. (Doktors-avhandling). Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen för vårdpedagogik. Nyström, M. (2003). Möten på en akutmottagning. Om effektivitetens vårdkultur. Lund:
Studentlitteratur.
Nyström, M. (2004). Hermeneutik och psykoanalys. I: Selander, S. & Ödman, P-J. (red.). Text och existens. Hermeneutik möter samhällsvetenskap. Göteborg: Daidalos. Nyström, M. (2006). Aphasia – an existential loneliness: a study on the loss of the world
of symbols. International journal of qualitative studies on health and well-being, 1(1), 38-49.
Ozolins, L-L. & Hjelm, K. (2003). Nurses´ experiences of problematic situations with mi-grants in emergency care in Sweden. Clinical effectiveness in nursing, 7, 84-93. Palmer, R. E. (1969). Hermeneutics. Evanston: Northwestern University Press. Personlig kontakt Emami, Azita 2007-11-01.
Personlig kontakt Försäkringskassan 2007-08-23 Personlig kontakt Migrationsverket 2007-08-23 Personlig kontakt Socialstyrelsen 2007-12-14 Personlig kontakt Statistiska centralbyrån 2007-12-13
Polit, D. F. & Beck. C. T. (2006). Essentials of nursing research. Methods, appraisal, and utilization. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Qureshi, A. & Collazos, F. (2005). Cultural competence in the mental health treatment of immigrant and ethnic minority clients. Diversity in health and social care, 2(4), 307-317.
Ricoeur, P. (1993). Från text till handling. Stockholm: Brutus Östlings förlag Symposion. Rooke, L. (1995). Anteckningar om omvårdnadsteorier. Lund: Studentlitteratur.
Sahlsten, M., Larsson, I., Lindencrona, C. & Plos, K. (2005a). Patient participation in nursing care: an interpretation by swedish registered nurses. Journal of clinical nurs-ing, 14, 35-42.
Sahlsten, M., Larsson, I., Plos, K. & Lindencrona, C. (2005b). Hindrance for patient par-ticipation in nursing care. Scandinavian journal of caring science, 19, 223-229. Saleh Stattin, N. (2001). Immigrant patients with diabetes: How they understand, learn to
manage and live with their diabetes. (Doktorsavhandling). Department of pubic health and caring sciences. Uppsala universitet.
Samarasinghe, K. (2007). Facilitating a healthy transition for involuntary migrant fami-lies within primary health care. (Doktorsavhandling). Lund: Lunds universitet. De-partment of health sciences.
Samarasinghe, K. & Arvidsson, B. (2002). ´It is a different war to fight here in Sweden´- the impact of involuntary migration on the health of refugee families in transition. Scandinavian journal of caring science, 16, 292-301.
Samarasinghe, K., Fridlund, B. & Arvidsson, B. (2006). Primary health care nurses´ con-ceptions of involuntarily migrated families´ health. International nursing review, 53, 301-307.
Schuster, M. (2006). Profession och existens. En hermeneutisk studie av asymmetri och ömsesidighet i sjuksköterskors möten med svårt sjuka patienter. Göteborg: Daidalos. Searight, H. R. & Gafford, J. (2005). “It´s like playing with your destiny”. Bosnian
grants´ views of advance directives and end-of-life decision-making. Journal of immi-grant health, 7(3), 195-203.
Shemirani, F. S. & O´Connor, D. L. (2006). Aging in a foreign country: voices of iranian women aging in Canada. Journal of women & aging, 18(2), 73-90.
Sjögren, R. (2004). Att vårda på uppdrag kräver visdom. En studie om lidandet hos och vårdandet av patienter som sexuellt förgripit sig på barn. (Doktorsavhandling). Växjö: Växjö universitet. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
Socialstyrelsen. (1994). Social rapport 1994. SoS-rapport 1994:10. Stockholm: Fritzes. Socialstyrelsen. (2000). Olika villkor – olika hälsa. SoS-rapport 2000:3. Stockholm:
Frit-zes.
Socialstyrelsen. (2001). Folkhälsorapport 2001. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2005). Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen.
Songur, W. (2002). Välfärdsstaten, sociala rättigheter och invandrarnas maktresurser: en jämförande studie om äldre invandrare från Mellanöstern i Stockholm, London och Berlin. (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet. Stockholm studies in politics.
Stadskansliet. (2003). Statistisk årsbok för Göteborg. Göteborg: Stadskansliet.
Statens invandrarverk. (1997). Mångfald och ursprung. Rapport från ett multietniskt Sve-rige. Norrköping: Statens invandrarverk.
Statistiska centralbyrån (1971). Statistisk årsbok för Sverige. Stockholm: Statistiska cen-tralbyrån.
Statistiska centralbyrån. (1985). Ohälsa och sjukvård. Rapport 42. Levnadsförhållanden. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Statistiska centralbyrån. (1997). Välfärd och ojämlikhet i 20-årsperspektiv 1975 – 1995. Rapport 91. Levnadsförhållanden. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Statistiska centralbyrån (2005). Tabeller över Sveriges befolkning 2004. Stockholm: Sta-tistiska centralbyrån.
Statistiska centralbyrån (2006). Ohälsa och sjukvård 1980 – 2005. Rapport 113. Levnads-förhållanden. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Statistiska centralbyrån (2007). Statistisk årsbok för Sverige. Stockholm: Statistiska cen-tralbyrån.
Stier, J. (2004). Kulturmöten. En introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlit-teratur.
Svensk Författningssamling (SFS 1982:763). Hälso- och sjukvårdslagen. (Uppdaterad: t.o.m. SFS 2006:631). Stockholm: Socialdepartementet: Elanders Gotab.
Svensk Författningssamling (SFS 1985:613). Förordning om auktorisation av tolkar och översättare. (Uppdaterad: t o m SFS 2003:201). Västra Frölunda: Notisum AB. Svensk Författningssamling (SFS 2003:460). Lagen om etikprövning av forskning som
avser människor. Hämtad från WWW 2007-02-23: http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/20030460.HTM .
Sätterlund-Larsson, U. B. (1989). Being involved. Patient participation in health care. (Doktorsavhandling). Linköping studies in arts and science. Linköpings universitet. Trankell, A. (1971). Vittnespsykologins arbetsmetoder. Stockholm: Norstedts.
Thyli, B., Athlin, E. & Hedelin, B. (2007). Challenges in community health nursing of old migrant patients in Norway – an exploratory study. International journal of older pe-ople nursing, 2, 45-51.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vogel, J. (2002). Hälsa. I: Vogel, J., Hjerm, M. & Johansson, S-E. Integration till svensk välfärd? Om invandrares välfärd på 90-talet. Statistiska centralbyrån, Levnadsförhål-landen, rapport 96.
Wallin, A-M. & Ahlström, G. (2006). Cross-cultural interview studies using interpreters: systematic literature review. Journal of advanced nursing, 55(6), 723-735.
Wallin, A-M., Löfvander, M. & Ahlström, G. (2007). Diabetes: a cross-cultural interview study of immigrants from Somalia. Journal of clinical nursing, 16(11c), 305-314.