Genomförande av huvudstudien

Datainsamling

Eftersom undersökningsgruppen i den inledande studien begränsades till kvinnor i relativt hög ålder, sökte jag för den här uppföljande studien ett mera varierat urval av intervjupersoner. Jag var redan från början mera aktiv i ansträngningar-–––––––––

42 Även i denna studie användes kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. För en kort-fattad beskrivning av denna form av intervju hänvisar jag till stycket om datainsamling i den inle-dande studien.

na med att få med både män och kvinnor i varierande men arbetsför ålder och med en fortsatt strävan efter olika ursprungsländer utanför Norden. Intervjuper-sonerna skulle förstås också ha erfarenheter av att söka och få vård inom den svenska hälso- och sjukvården. För att undvika den översättningsproblematik som dominerade den inledande studien, söktes personer som talade svenska.

Två vårdcentraler, samt ett kommunalt nätverk för invandrarkvinnor och en företagshälsovård med inriktning mot rehabilitering av personer med utländsk bakgrund, kontaktades. Via dessa fick jag kontakt med sex intervjupersoner. Med hjälp av så kallad snowball sampling⁴³ (Polit & Beck, 2006), genom in-vandrarorganisationer samt med hjälp av personer i min bekantskapskrets som spred information om studien fick jag kontakt med tio intervjupersoner till.

I den här studien deltog tio kvinnor och sex män i åldrarna 32 till 65 år. De var födda i länder utanför Norden⁴⁴ och hade invandrat till Sverige under perio-den 1975 till 1994. Alla var över 18 år när de kom till Sverige. De talade svenska och hade erfarenheter av att söka sjukvård i Sverige. Ingen av intervjupersonerna led av psykiatrisk sjukdom som föranlett tvångsvård.

Intervjupersonerna skilde sig gällande ålder, ursprungsland och tidpunkt för invandring. Detta innebar att det fanns en mängd faktorer som skilde dem åt. Bland annat fanns påtagliga skillnader i uppväxtvillkor och utbildningsnivå från hemlandet. De personer som deltog i undersökningen utgjorde avsiktligt inte nå-gon homogen grupp.⁴⁵ Jag har tagit detta i beaktande när jag har resonerat kring hur den här studien skulle analyseras och presenteras. Endast åtta intervjuperso-ners berättelser presenteras utförligt. I validitetsprövningen ingår hela intervju-materialet. Det finns inga motsägelser i resultatet i relation till de intervjuer som inte presenteras i referat. Argumenten för att inte presentera referat från alla 16 intervjupersonerna har varit risk för identifiering av några intervjupersoner samt att några intervjuer även här präglades av brist på fördjupade beskrivningar. De intervjupersoners berättelser som presenteras i referat har maskerats relativt mycket, för att undvika identifiering.

När jag hade fått kontakt med respektive intervjuperson bestämde vi tillsam-mans tid och plats för en första intervju. Den genomfördes hemma hos intervju-personen, på dennes arbetsplats eller på ett bibliotek. Varje intervju tog mellan 45 och 90 minuter i anspråk och den strukturerades kring två frågor som var li-kadana för samtliga intervjuer: Kan du berätta hur det var när du kom till Sveri-ge? Kan du berätta om hur det är att vara patient här i SveriSveri-ge? Den berättelse som följde födde nya frågor. Efter varje fråga ställdes uppföljande frågor i syfte –––––––––

43 Jag fick kontakt med nya personer som ville delta i studien, genom intervjupersoner som jag hade träffat vid en inledande intervju.

44 För att minska risken för identifiering återges endast större geografiska områden som Mellersta Ös-tern, Nordafrika, Sydamerika samt Syd-, Väst- och Östeuropa. De har genomgått asylprövning an-tingen vid ambassad/konsulat i hemland eller vid migrationsverket i Sverige, något som personer från de nordiska grannländerna inte har behövt göra.

45 I den här studien är det förstås lika tveksamt som i den tidigare att tala om deltagarna i undersök-ningen som ”grupp”. De få gemensamma nämnarna är att de deltar i föreliggande forskning, är föd-da i ett utomnordiskt land, har genomgått asylprocess, talar svenska och har erfarenheter av att söka sjukvård i Sverige.

att stimulera intervjupersonen att utveckla och fördjupa sitt resonemang. Samtli-ga intervjuer spelades in på band. I slutet av varje intervju fanns det tid för en stunds småprat och intervjupersonen tillfrågades då om deltagande i en eventuell uppföljande intervju. Samtliga samtyckte till detta. Alla intervjuer skrevs ut or-dagrant till text.

En uppföljande intervju genomfördes parallellt med analysarbetet. Inför den formulerades frågor kring det som jag behövde mer information om för att kunna utveckla eller förkasta mina tolkningsidéer. Frågorna skulle sätta fokus på det som dittills varit obesvarat och ge mer information för att utveckla eller förkasta tolkningarna. De skulle också öppna för nya reflektioner från intervjupersonen. Arbetet resulterade i några relativt öppna intervjufrågor kring det som behövde belysas ytterligare, samtidigt som jag uppmuntrade intervjupersonen att formule-ra nya tankar. En del av resultatredovisningen utgörs av kortfattade refeformule-rat av in-tervjupersonernas berättelser. I referaten återges de inledande frågorna vid den uppföljande intervjun.

Den uppföljande intervjun genomfördes tre till femton månader efter den för-sta. Det var inte planerat på förhand hur lång tid som skulle gå mellan den inle-dande och uppföljande intervjun. Orsaken till att det förflöt relativt lång tid mel-lan intervjuerna med några intervjupersoner, var att det tog tid att genomföra de preliminära tolkningarna. Varje intervjuperson, som var aktuell för en uppföljan-de intervju, kontaktauppföljan-des via telefon.⁴⁶ De tillfrågade samtyckte till att medverka igen. Tillsammans bestämde vi tid och plats för intervjun. Denna gång genom-fördes intervjuerna hemma hos intervjupersonen, på dennes arbetsplats eller of-fentlig plats (bibliotek, café). Den uppföljande intervjun tog mellan 30 till 60 minuter och spelades in med en digital diktafon.

Vid två av de uppföljande intervjuerna framkom många nya uppgifter. Dessa blev också föremål för tolkningar. Emellertid var uppgifterna i en av intervjuerna av sådan karaktär att det blev svårt att samtidigt skydda intervjupersonens identi-tet. I den andra framkom uppgifter om underliggande psykiatrisk problematik. Jag avstod därför från att presentera dessa intervjupersoner i referat och istället söktes två nya intervjupersoner. De nytillkomna intervjuades och berättelserna analyserades på samma sätt som beskrivits ovan. Samtliga intervjuer som inte presenteras i referat har dock fått ligga till grund för validitetsprövningar.

Tolkningsarbetet

De transkriberade intervjuerna blev till en ansenlig mängd text med variationer, dels mellan de olika intervjupersoners berättelser, dels inom varje intervju. Det fanns alltså ett omfattande material som tycktes inbjuda till en mängd tolknings-möjligheter. På grund av variationsrikedomen valde jag att inledningsvis tolka varje intervju för sig. Jag såg det också som angeläget att hålla kvar individper-spektivet långt fram i analysarbetet, för att minska risken för att invandrare med olika bakgrund framställs som en homogen grupp.

–––––––––

46 En intervjuperson, som kallas Sarah, fick jag dock inte kontakt med. Jag försökte förgäves kontakta henne via telefon cirka sex månader efter den första intervjun.

Referat

För att läsaren ska få en bild av hur data ser ut inleds varje fallbeskrivning med respektive intervjupersons berättelse i form av ett kort referat. Ett referat innebär dock alltid någon form av tolkning och urval av det som intervjupersonen berät-tade om under intervjun (Ödman, 1994). Jag har så långt som möjligt försökt att hålla referaten kortfattade, beskrivande och neutrala. Varje referat bör närmast betraktas som en del av en abstraherad, omstrukturerad och kraftigt nedbantad intervju. Referatens uppgift i huvudstudien är att visa vilken information som ligger till grund för de tolkningar som sedan presenteras.⁴⁷