Regeringens förslag: Det ska framgå av lagen om Allmänna arvsfonden att stöd inte får lämnas till en organisation som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs.
Regeringens bedömning: Det finns inte behov av att föra in ytterligare villkor i lagen.
Utredningens bedömning överensstämmer inte med regeringens förslag. Utredningen bedömer att det inte finns behov av att föra in ett villkor i lagen om att en organisation inte får ha skulder hos Kronofogde- myndigheten eller vara i likvidation eller försatt i konkurs för att få stöd.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte lämnat några synpunkter på bedömningen.
Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet anser att det bör anges i författning att stöd ur fonden inte får ges till en organisation som har skulder för skatter och avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs. Myndigheterna anser vidare att regeringen bör förtydliga inom vilka ramar delegationen har befogenhet att ställa särskilda krav i sin stödgivning. Region Gotland anser att projektstöd bör kunna ges för längre tid än tre år.
51 Skälen för regeringens förslag och bedömning: Ett flertal av de
förordningar som reglerar utbetalning av statsbidrag innehåller en uppsättning villkor som ska vara uppfyllda för att en sökande ska kunna få stöd. I propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55 s. 148 f.) uttalade den dåvarande regeringen vilka principer som bör gälla för styrningen av de statliga bidragen till det civila samhällets organisationer och här angett vilka strukturella villkor som bör ställas för att stöd ska lämnas.
Regeringen uttalade att det bör ställas upp som villkor för stöd att organisationen saknar vinstsyfte, har en riksomfattande organisation med lokal eller regionalt förankrad verksamhet eller har ett riksintresse, har ett antal enskilda medlemmar eller är en sammanslutning av organisationer som har enskilda medlemmar, har bedrivit verksamhet under minst två år och inte har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogde- myndigheten eller är i likvidation eller försatt i konkurs. Därutöver uttalades att det bör ställas krav på demokratisk uppbyggnad och att organisationen respekterar demokratins idéer och att villkoren successivt borde införas för statsbidrag till organisationer inom det civila samhället i samband med att bidragssystem ses över och förändras. Systemen för statsbidrag, och då framför allt organisationsbidragen, borde på sikt utformas i enlighet med de föreslagna villkoren. Vidare menade den dåvarande regeringen att eftersom gemensamma villkor föreslås bör de aktuella bidragssystemen inte innehålla fler strukturella villkor än de som beskrivs i propositionen. Däremot kan det finnas behov av ytterligare villkor för verksamhets-, projekt- och anläggningsbidrag i syfte att tydliggöra vilken typ av verksamhet som kan stödjas, under hur lång tid stöd ska ges osv.
Förutom de villkor som gäller för varje enskilt statsbidrag innehåller förordningarna om statsbidrag ofta ett flertal strukturella villkor, t.ex. krav på ett visst antal medlemmar, krav på viss geografisk spridning och flera av de villkor som angavs i propositionen. Statsbidrag omfattas alltså av en detaljerad reglering på förordningsnivå.
Av nuvarande lagen om Allmänna arvsfonden följer att endast ideella organisationer som huvudregel kan få stöd ur fonden (7 §). Några andra konkreta krav på organisationer som söker stöd finns inte i lagen. Arvsfondsdelegationen tillämpar dock flera andra villkor för stöd ur fonden. Som exempel tillämpas en huvudregel om en maximalt treårig projekttid, krav på hur länge en organisation ska ha funnits för att komma i fråga om stöd samt krav på medfinansiering för lokalstöd. Vidare framgår av Arvsfondsdelegationens och Kammarkollegiets remissvar att det kontrolleras vid ansökan om stöd om organisationen har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten. Enligt Arvsfondsdelegationens praxis beviljas inte stöd till en organisation som har pågående skulder. Som konstaterats ovan förekommer sådana villkor i ett flertal förordningar som reglerar statsbidrag. Delegationen tillämpar dock inte samtliga de villkor för statligt stöd som nämns i propositionen ovan.
Arvsfondsdelegationen har ett utrymme att tillämpa olika stödkriterier i sin praxis, utan att det är behövligt att de följer av lagen om Allmänna arvsfonden. Utredningen har inte heller funnit något att invända mot stödvillkor som mer i detalj reglerar stödgivningen, som t.ex. regeln om
52
en i normalfallet maximalt treårig projekttid, som utvecklats i delegationens praxis, utan de framstår som väl avvägda. Regeringen delar den bedömningen. Något skäl att reglera t.ex. för hur långa projekttider som stöd kan lämnas, så som Region Gotland föreslår, ser regeringen därför inte.
Stöd ur Allmänna arvsfonden är inte statsbidrag, även om paralleller kan dras till denna bidragsform eftersom fonden kontrolleras och administreras av staten. Vidare ges stöd ur fonden i form av projekt- respektive lokalstöd, och inte i form av verksamhets- eller organisationsbidrag, vilka främst berörs av uttalandena i den nämnda propositionen.
Till skillnad från statsbidrag regleras inte villkor för stöd ur fonden i förordning utan i lag. I lagen om Allmänna arvsfonden anges den över- gripande inriktningen för stöd, vilken syftar att ta tillvara fondens ändamål, och den mer detaljerade styrningen av Arvsfondsdelegationens stöd- givning sker genom regeringens årliga skrivelse till riksdagen. I skrivelsen anges bl.a. den kommande inriktningen för stödet ur fonden och områden som ses som särskilt angelägna att utveckla och prioritera när delegationen fördelar medel. Genom den riksdagsbehandling som görs av regeringens skrivelse har riksdagen möjlighet att kontrollera och styra stödgivningen. Enligt regeringens mening framstår det som mindre lämpligt att i lag detaljreglera samtliga stödvillkor. En lagreglering och eventuella ändringar av lagen kräver riksdagens godkännande, vilket är en om- fattande process för att införa eller ändra strukturella eller andra villkor för stöd. Riksdagen bör enligt regeringen inte ta ställning till den typen av detaljreglering.
Oaktat att lagstadgade krav skulle kunna bidra till en ökad tydlighet och transparens i beslutsfattandet skulle det också ha som följd att Arvsfonds- delegationen blir uppbunden av en uppsättning krav som ska vara upp- fyllda för att stöd ska ges. Som utvecklats ovan finns det i stödgivningen ett behov av ett visst mått av skönsmässighet i beslutsfattandet med hänsyn till osäkerheten i prognosen över medelsinflödet i fonden. Skönsmässig- heten innebär att Arvsfondsdelegationen kan anpassa sin beslutspraxis efter de rådande förutsättningarna medan en detaljreglering i lag minskar denna flexibilitet, vilket kan få oönskade effekter.
Vidare finns det inte något hinder mot att villkor som avser en detalj- reglering av stödgivningen kommuniceras och tydliggörs på annat sätt än i lag, t.ex. genom en lättillgänglig redovisning av dem i anslutning till ansökningsblanketten för stöd som finns att hämta på Arvsfondsdelega- tionens webbplats. Till skillnad från de övergripande kriterierna för stöd är inte dessa villkor öppna för tolkning, de reglerar ju avsevärt mer kon- kreta omständigheter än de övergripande stödkriterierna. Regeringen delar utredningens bedömning att det därför inte finns behov av att klargöra deras betydelse i lag och i förarbetsuttalanden på samma sätt som är fallet för de övergripande kriterierna.
När det gäller villkoret om att en organisation inte får ha skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten anser dock regeringen att det bör regleras att stöd ur fonden inte får ges till en organisation som har skulder för skatter och avgifter hos Kronofogde- myndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs. Avseende organisationers ekonomi angav den dåvarande regeringen i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55 s. 162) att det kan
53 anses självklart att statsbidrag inte ska lämnas till en organisation som har
skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs. För den handläggande myndigheten kan det ändå vara viktigt att det finns en uttrycklig grund att neka bidrag i ett sådant läge, särskilt om organisationen kan anses uppfylla villkoren i övrigt. Regeringen delar denna bedömning och föreslår, i likhet med Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet, att det i lagen om All- männa arvsfonden införs ett uttryckligt villkor om att stöd inte får lämnas till en organisation som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs.