Regeringens förslag: Stöd ur Allmänna arvsfonden ska få lämnas till verksamhet som är utvecklande för någon av fondens målgrupper. Det nuvarande kravet på nyskapande ska tas bort.
41 Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag eller har inga synpunkter. Samtidigt framhåller Arvsfondsdelegationen och Kammar- kollegiet att det finns en risk att begreppet utvecklande på samma sätt som begreppet nyskapande och utvecklande kan uppfattas som otydligt. Även Coompanion och Riksidrottsförbundet efterfrågar en tydlighet i vad som ska betecknas som utvecklande. De arbetsintegrerande sociala företagens intresseorganisation (SKOOPI) poängterar att beprövade metoder på annan geografisk ort för samma målgrupp kan verka utvecklande och bör därför kunna få projektmedel.
Skälen för regeringens förslag
Arvsfondens ändamålsinriktning är framåtsyftande
Allmänna arvsfondens ändamålsinriktning har sedan fondens inrättande varit framåtsyftande, och stöd ur fonden har stimulerat till att utveckla och pröva nya idéer. Stöd ur fonden har finansierat utveckling av olika verk- samhetsformer i syfte att förbättra situationen för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Medel ur fonden har finansierat nyskapande och utvecklande projekt som har syftat till att pröva ny verksamhet eller utveckla nya metoder i en redan etablerad verksamhet eller en helt ny verksamhetsinriktning. Stödet har skapat möjligheter att införa nya hjälpformer som sedan har spridits vidare till samhället i stort och har i många fall lett till att verksamheter har kunnat permanentas.
Verksamheter som startat som projekt med stöd ur fonden men som nu bedrivs i etablerad organisationsform är t.ex. Bris, Cirkus Cirkör och Friends. Även viss offentligt finansierad verksamhet har startat som arvsfondsprojekt, såsom färdtjänst och personlig assistans, där staten och kommuner tagit över ansvaret för driften av verksamheten.
Att stöd har gått till utveckling av nya verksamheter har alltså lett till att ett flertal olika organisationer har utvecklat metoder och arbetssätt som blivit så framgångsrika att de har överlevt projekttiden och sedan blivit en del av det etablerade civilsamhället eller drivits vidare i det allmännas regi. Kravet på att stöd ska gå till nyskapande och utvecklande verksamhet har således berikat samhället med flera olika verksamheter som kanske inte hade tillkommit utan detta kriterium. Det är regeringens mening att verk- samheter som syftar till att vara nyskapande och utvecklande även fortsättningsvis ska ha möjlighet att få stöd ur Allmänna arvsfonden.
Vid införandet av den nuvarande lagen om Allmänna arvsfonden avsåg regeringen med begreppet nyskapande och utvecklande verksamhet att markera att fondens ändamål även fortsättningsvis skulle vara framåt- syftande och att stöd ur fonden ska stimulera till verksamhet som innebär utveckling och prövande av nya idéer. Några mer konkreta förarbets- uttalanden om vad som utgör en nyskapande och utvecklande verksamhet gjordes dock inte.
Kriteriet nyskapande upplevs som otydligt och onödigt begränsande Av Arvsfondsdelegationens praxis framgår att kraven på att verksamhet ska vara nyskapande och utvecklande tillämpas på ett sådant sätt att det kan avse projekt som syftar till att utveckla helt nya verksamheter, men
42
även att utveckla en befintlig metod eller verksamhet i en annan riktning. Enligt delegationens praxis kan nyskapande och utvecklande också vara att pröva nya samarbeten, nya arbetsmodeller eller nya former av mötes- platser. Graden av nyskapande måste vidare sättas i ett sammanhang för att kunna bedömas, dvs. en idé är nyskapande i förhållande till något annat som görs eller inte görs.
Under de dialogmöten med civilsamhället som utredningen anordnat kom det fram att organisationer upplever en otydlighet om hur kriteriet nyskapande tillämpas av Arvsfondsdelegationen och att det kan bidra till att fokus flyttas från målgruppernas behov till en ansträngning att verka nyskapande. Det kan orsaka att syftet med projektet och de behov hos målgrupperna som det är tänkt att möta blir lidande.
Att nyskapandekriteriet upplevs som otydligt och för svårt att nå upp till kan i förlängningen leda till att organisationer helt avstår från att söka stöd på grund av kriteriets utformning, dvs. att organisationer inte söker stöd för projekt som skulle kunna generera goda resultat med hjälp av beprövade metoder och arbetssätt för målgrupperna. Detta kan särskilt vara fallet i fråga om mindre organisationer som saknar erfarenhet av att söka projektmedel.
Kriteriet nyskapande bör tas bort för att öka tydligheten
För att åstadkomma en ökad tydlighet i fråga om det krav som ställs på sökandena är det mot bakgrund av ovanstående regeringens uppfattning att kriteriet nyskapande bör tas bort och ersättas med ett krav på att verksamheten ska vara utvecklande. Avsikten är dock inte att förändra fondens framåtsyftande inriktning. Liksom tidigare bör alltså verksamhet med syfte att pröva helt ny verksamhet eller utveckla nya metoder i en redan etablerad verksamhet eller att utveckla verksamheten i en ny riktning omfattas av begreppet utvecklande. Betydelsen av begreppet utvecklande verksamhet är dock avsedd att vara vidare eftersom den inte har den begränsningen att verksamheten också måste vara nyskapande.
Som Arvsfondsdelegationen, Kammarkollegiet, Coompanion och Riksidrottsförbundet för fram kan även begreppet utvecklande uppfattas som otydligt. Det är dock regeringens bedömning att de svårigheter som beskrivits ovan om att nå upp till kravet inte längre bör finnas eftersom kravet inte längre begränsas av begreppet nyskapande. Med begreppet utvecklande bör i stället fler verksamheter kunna uppfylla kravet.
Som utredningen lyfter fram följer det av Svenska Akademiens ordlista att en betydelse av ordet utveckla är att förändra och förbättra något. I ljuset av denna betydelse bör med utvecklande verksamhet förstås verksamhet som på något sätt medför förbättring för den målgrupp som den riktar sig till och de behov som denna målgrupp har. Om en verksamhet är helt ny eller inte, bör därför inte hämma bedömningen av om den ska anses utvecklande för målgruppen, utan det avgörande bör vara att verksamheten innebär ett utvecklingsarbete som syftar till en förändring och förbättring av målgruppens situation. Målgruppens behov blir tillgodosedda i högre grad än vad som skulle varit fallet utan verksamheten.
Det är regeringens mening att det inte finns skäl att ytterligare specificera begreppet. Även fortsättningsvis finns det ett behov av att
43 Arvsfondsdelegationen kan göra en skönsmässig bedömning och utveckla
en praxis för sin stödgivning.
Det finns inget krav på att projekt måste vara unika för hela riket En fråga vid bedömningen av om en verksamhet ska anses vara utvecklande är den som bl.a. SKOOPI lyfter fram och som gäller om en geografisk begränsning ska tillämpas, dvs. om en verksamhet som bedrivs i en del av landet ska ses som utvecklande för målgruppen på en annan ort, om en sådan verksamhet inte finns där sedan tidigare. Den praxis som Arvsfondsdelegationen tillämpar i dag vad gäller kriteriet nyskapande och utvecklande innebär att det inte finns något krav på att projektet är unikt för hela riket för att kunna få stöd, men att en bedömning görs utifrån geografiska och demografiska förutsättningar. Bedömningen av om ett projekt kan anses utvecklande bör således göras utifrån om projektet innebär någon form av utvecklingsarbete.
Inte bara nya metoder och arbetssätt är att se som utvecklande, utan även beprövade metoder som har använts för en målgrupp, men som nu är tänkta att användas för en ny målgrupp faller också inom begreppet. Det måste i de fallen finnas ett behov av anpassning av ett arbetssätt eller en metod till en ny målgrupp eller till nya förhållanden. Att enbart flytta en befintlig metod från en ort till en annan för att använda den för samma målgrupp kan inte anses innebära ett sådant utvecklingsarbete som krävs för att ett projekt ska kunna beviljas stöd.
Det kan inte heller anses vara utvecklande att en organisation använder en metod som är ny för organisationen, men som redan tillämpas av andra aktörer på den målgrupp vars behov projektet syftar att tillgodose. Fokus ska ju vara på målgruppen och inte på om metoden eller arbetssättet är nytt för den enskilda organisationen.
Att en organisation önskar använda en beprövad metod för en ny målgrupp eller i ett annat sammanhang, t.ex. i glesbygd när metoden ännu inte har anpassats till glesbygdens förutsättningar, kan dock anses innefatta ett sådant utvecklingsarbete att projektet kan anses utvecklande för målgruppen. Det bör i denna bedömning alltså inte ha någon betydelse om metoden har använts inom riket redan tidigare eller inte, så länge användningsområdet är utvecklande för någon av målgrupperna, dvs. syftar till förändring och förbättring för deras situation och behov och att ett utvecklingsarbete är nödvändigt för att undersöka om metoden fungerar.