• No results found

En möjlighet att hindra att beviljat stöd betalas ut till

införas i lag

Regeringens förslag: Ett beslut om stöd ur Allmänna arvsfonden ska förenas med de villkor som behövs. Dessa ska framgå av beslutet.

Om den som har beviljats stöd bryter mot kraven för det, ska Arvsfondsdelegationen besluta att stödet helt eller delvis inte ska betalas ut. Beslutet ska gälla omedelbart. Innan Arvsfondsdelegationen fattar ett sådant beslut får dock den som beviljats stöd ges tillfälle att avhjälpa bristen.

Ett beslut om att inte betala ut stöd ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningens förslag har i fråga om möjligheten att åtgärda brister en annan utformning med anledning av det demokrativillkor som utredningen föreslår.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga synpunkter. Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet ser positivt på att Arvsfonds- delegationen ska kunna besluta att beviljat stöd helt eller delvis inte ska betalas ut om stödmottagaren bryter mot kraven för stödet. De anser dock

65 att det även bör framgå i författning att Arvsfondsdelegationen ska kunna

besluta om att avbryta pågående projekt om organisationen har skulder för skatter eller avgifter till Kronofogden. Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet vill också att Arvsfondsdelegationen bör få möjlighet att även avbryta pågående projekt som inte har styrfart under år två eller tre och det på goda grunder får anses att verksamheten inte kommer överleva efter projekttiden eller att det visar sig att delaktigheten är för låg. De fram- håller vidare att Arvsfondsdelegationen bör ha samma möjlighet som finns i bl.a. förordningen (2015:454) om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer att avbryta pågående projekt.

Skälen för regeringens förslag

Förbehåll om att beslutat stöd i inte ska betalas ut om kraven inte uppfylls bör regleras

Beslut om stöd ur Allmänna arvsfonden är s.k. gynnande förvaltnings- beslut. Ett gynnande beslut får återkallas med stöd av ett återkallelse- förbehåll, om förbehållet är tillräckligt tydligt. Ett förbehåll om att finansieringen av ett projekt kan avbrytas finns i Arvsfondsdelegationens generella villkor för projektstöd. Enligt villkoren kan Arvsfondsdelega- tionen besluta att avbryta finansieringen av ett projekt, om det drivs i strid mot villkoren. De villkor som avses är de generella villkoren och de villkor för det specifika projektet som framgår av beslutet om stöd.

Med den tidigare ettåriga beslutspraxisen har det krävts ett nytt stöd- beslut från Arvsfondsdelegationen inför varje projektår. Med den nya tre- åriga beslutspraxisen måste dock, om den som beviljats stöd inte längre uppfyller kraven, ett beslut meddelas om att inte betala ut resterande stöd. Tydlighetsskäl talar för att det i lag förtydligas att ett beslut om stöd ska förenas med de villkor som behövs och att dessa ska framgå av beslutet. Tydlighetsskäl talar vidare för att ett förbehåll om att stödgivningen kan avbrytas bör tas in i lagen, särskilt mot bakgrund av den ökade betydelse som ett sådant förbehåll har fått genom Arvsfondsdelegationens ändrade beslutspraxis. Av förarbetena till förvaltningslagen bör sådana åter- kallelseförbehåll också i första hand tas in i de föreskrifter som beslutet grundas på (prop. 2016/17:180 s.329). Förbehållet bör, i likhet med vad som för närvarande gäller enligt de generella villkoren, ge Arvsfonds- delegationen möjlighet att besluta att ett beviljat stöd helt eller delvis inte ska betalas ut om ett projekt drivs i strid mot kraven för stöd.

Med krav för stöd avses här de villkor som anges i det enskilda stöd- beslutet, de generella villkor som fogats till beslutet samt kraven i lagen, som t.ex. att på begäran lämna det underlag som behövs för granskningen av redovisningen men också det krav som presenteras i avsnitt 7.8 om att en organisation inte får ha skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller vara i likvidation eller försatt i konkurs för att få stöd. Med krav för stöd avses inte de övergripande kriterierna för stöd som behandlas i avsnitt 7.2–7.4. Ett eventuellt avvikande från de kriterierna bör därför inte ligga till grund för ett beslut om att inte betala ut ett beviljat stöd under förutsättning att verksamheten genomförs enligt den beskrivning som har lämnats i ansökan om stöd.

Vidare följer av 37 § andra stycket 3 förvaltningslagen att ett gynnande beslut får ändras till den enskildes nackdel om parten lämnat oriktiga eller

66

vilseledande uppgifter. Detta, tillsammans med den nu föreslagna förbe- hållet gör det möjligt att avbryta utbetalningen av stöd till ett projekt när det finns grund för att återkräva stödmedel som redan har betalats ut såväl som innan en felaktig utbetalning har skett.

Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet anger i sina remiss- yttranden att det också bör framgå av lagen att Arvsfondsdelegationen bör få möjlighet att avbryta pågående projekt om organisationen har skulder för skatter eller avgifter till Kronofogden, om projekt inte har styrfart under år två eller tre och det på goda grunder får anses att verksamheten inte kommer att överleva efter projekttiden eller att det visar sig att del- aktigheten är för låg, samt när förutsättningar att bedriva projekt inte längre finns. Som ovan beskrivits avses med kraven för stödet i den för- slagna bestämmelsen villkoren i det enskilda stödbeslutet, generella vil- lkor och de lagstadgade krav som ställs på den som beviljats stöd. Någon ytterligare reglering om att stödgivningen får avbrytas om den som be- viljats stöd har skulder för skatter och avgifter hos Kronofogden anser regeringen därför inte vara nödvändig.

De kriterier för stöd som regeringen föreslår, dvs. att det är verksamhet som är utvecklande och som uppfyller kraven på delaktighet och på att ha förutsättningar att fortsätta som ska få stöd, är endast relevanta vid pröv- ningen av om stöd ska beviljas eller inte. Om den planerade verksamheten vid ansökningstillfället uppfyller kriterierna och beviljas stöd, är det inte rimligt att bedömningen av den kan ändras innan projektet har genomförts i sin helhet. Detta gäller givetvis under förutsättning att verksamheten genomförs enligt den beskrivning som har lämnats i ansökan om stöd. Med kraven för stöd avses således inte avvikelse från de övergripande kriterierna för stöd och en sådan avvikelse bör därför inte kunna leda till att stödgivningen avbryts.

Beslut om att inte betala ut beviljat stöd bör meddelas av den myndighet som fattat beslut om stöd, dvs. Arvsfondsdelegationen. Beslut om återkrav fattas dock enligt nuvarande reglering formellt av Kammarkollegiet, men även i de fallen är det Arvsfondsdelegationen som initierar ärendena genom att överlämna dem till kollegiet. I återkravsfallen krävs också ytterligare åtgärder för att pengarna ska kunna återföras till fonden, medan ett beslut om att inte betala ut beviljat stöd endast innebär att några ytterligare stödmedel inte ska betalas ut. Båda frågorna är sålunda ytterst Arvsfondsdelegationens ansvar. Förslaget innebär därför inte någon för- ändring när det gäller den hittillsvarande ansvarsuppdelningen för Allmän- na arvsfondens verksamhet. Det innebär inte heller någon förändring jäm- fört med hur besluten fattas i dag.

Stödmottagaren bör få ges tillfälle att avhjälpa brister

Utgångspunkten bör vara att stöd inte ska betalas ut vid överträdelser av kraven för stöd. Frågan om huruvida hela det resterande stödet eller endast en del av det inte ska betalas ut får avgöras utifrån bristernas karaktär. Är ett villkor för stöd exempelvis att en viss del av medlen enligt budgeten ska gå till en informationsinsats, men att det snart efter det att stödbeslutet har meddelats står klart att någon sådan insats inte kommer att genomföras, kan det vara tillräckligt att inte betala ut det stöd som avser informations- insatsen.

67 För att inte bestämmelsen ska vara alltför sträng föreslår regeringen att

det bör införas en möjlighet för Arvsfondsdelegationen att ge stödmottag- are tillfälle att rätta till mindre allvarliga överträdelser. Exempelvis bör det vara möjligt att ge en stödmottagande organisation möjlighet att inkomma med redovisning vid ett senare tillfälle, om organisationen överskridit tiden för när redovisningen skulle ha inkommit.

Beslut om att inte betala ut beviljat stöd bör få överklagas till allmän förvaltningsdomstol och gälla omedelbart

De grunder för ett beslut om att inte betala ut stöd som beviljats som nu föreslås är sådana att ett beslut bör anses avse en sådan civil rättighet som enligt artikel 6.1 Europakonventionen ger rätt till en domstolsprövning. Det bör därför anges i lagen att beslut om att återkalla stöd får överklagas till allmän förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs vid över- klagande till kammarrätten.

För att kunna stoppa felaktiga utbetalningar är det viktigt att ett beslut får snabbt genomslag. Eftersom det införs en rätt till domstolsprövning är det nödvändigt att samtidigt införa en bestämmelse som innebär att ett sådant beslut ska gälla omedelbart. Det föreslås därför att det ska föras in en bestämmelse som anger det. I annat fall skulle utbetalningar kunna behöva ske till dess att beslutet vunnit laga kraft, vilket skulle riskera att förta verkan av beslutet.

9.5

Återbetalningsskyldighet bör gälla i fler fall än