Energieffektivisering i befintligt bestånd

är det viktigt att fokusera på rätt område. När det gäller byggnader kan i princip två huvudsakliga strategier väljas. Den ena handlar om att mini- mera behovet av att tillföra energi till byggnaden för att kunna upprätt- hålla de funktioner som önskas. Den andra handlar om att kunna upprätt- hålla de funktioner som önskas genom att förse byggnaden med energi på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Ett sätt att minimera behovet kan vara att tilläggsisolera klimatskalet. Andra alternativ för att minimera behovet kan vara att återvinna värme ur ventilationsluften samt reglera värme, kyla eller luftomsättning så att önskad temperatur eller rätt anpassat luftflöde erhålls i så hög utsträck- ning som möjligt.

Att förse en byggnad med energi på ett kostnadseffektivt sätt kan vara att installera en värmepump. Värmebehovet i byggnaden är detsamma som före installationen, men med hjälp av värmepumpen hämtas en större el- ler mindre del värme från luft, mark eller vatten. Ett annat sätt kan vara att gå från ett dyrt bränsle till ett billigare, t.ex. från olja till ved eller pel- lets. Även att ta tillvara spillvärme från olika processer i en byggnad och återanvända den i delar med ett värmebehov eller att använda frikyla kan vara mer kostnadseffektivt jämfört med att minska värme- eller kylbeho- vet i en byggnad.

Beroende på byggnadens förutsättningar och verksamhetens art lämpar sig olika strategier. Det är därför inte säkert att en typ av åtgärd i ett små- hus fungerar lika bra i ett flerbostadshus eller i en lokalbyggnad. Det är också viktigt att tänka på att genom att minska behovet av energi minskar också känsligheten för förändringar av energipriset.

Effekterna av en konvertering av värmeförsörjning, det vill säga den minskade rörliga kostnaden för energin, kan ätas upp av en energiprishöj-

ning. Eftersom det finns fasta kostnader i el- och värmeproduktionen kan även ett minskat behov leda till att leverantörerna måste ta ut högre fasta kostnader ökar för att kompensera för en minskad försäljning.

7.1.1 Olika strategier

Minimering av behovet

Enligt resultaten från undersökningen är t.ex. värmeförlusterna genom klimatskalet i småhusen drygt fyra gånger större än värmeförlusterna via det luftutbyte som sker i husen. I småhusen bör därför en minskning av behovet, om det är den strategi som väljs, fokusera på tilläggsisolering av klimatskalet och byte till fönster med lägre U-värde. En sådan strategi kan dock ge upphov till att andra väsentliga egenskapskrav äventyras. I flerbostadshusen är förhållandet mellan värmeförluster genom klimat- skal och värmeförluster via luftutbytet två till ett. Här är det således inte lika självklart att fokusera på klimatskalet. Potentialen för en minskning av behovet är dessutom större när det gäller att återvinna energi ur venti- lationsluften. Med en effektiv värmeåtervinnare kan runt 80 procent av skillnaden i värmeinnehåll mellan frånluft och uteluft återvinnas. När det gäller tilläggsisolering av klimatskalet ligger den totala potentialen för en reduktion av transmissionsförlusterna på kanske 20-40 procent. Störst potential för klimatskalsåtgärder finns i byte av fönster och tilläggsisole- ring av fasader.

I lokalbyggnaderna utgör värmeförluster genom klimatskalet endast en mindre del av det totala behovet av tillförd energi. Anledningen är att förhållandet mellan klimatskal och uppvärmd golvarea är litet i lokal- beståndet i stort. I många lokalbyggnader bör fokus därför förmodligen ligga på åtgärder som t.ex. reglering av ventilationsflöden, belysning, åt- gärder för att minska kylbehovet m.m. I det material som samlats in i BETSI finns dock inte tillräckligt underlag för att uttala sig om var fokus bör ligga. I stället hänvisas till Energimyndighetens undersökning av lan- dets lokalbyggnader, STIL2.

Mycket energi i bebyggelsen används också för hushålls- och verksam- hetsändamål. Även den användningen kan behöva minskas. Detta gäller särskilt verksamhetsenergi i lokaler. Förhoppningsvis kommer belysning och elanvändande apparater att bli så pass mycket effektivare att även denna del av energianvändningen i bebyggelsen kommer att reduceras i hög utsträckning. En minskning av hushålls- och verksamhetsenergi be- tyder emellertid att tillförseln av värme kan behöva ökas om inte samti- digt åtgärder som minskar värmebehovet genomförs.

Kostnadseffektiv energitillförsel

I småhusen är redan en dryg tredjedel av alla byggnader försedda med någon typ av värmepump. Tack vare pumparna kan byggnaderna förses med värme från mark, luft eller vatten och på så sätt bidra till att t.ex. den elmängd som skulle behöva tillföras en byggnad, försedd med en elpanna kan reduceras med en faktor två till fyra. Genom att konvertera värmeför- sörjningen i alla småhusen med direktverkande el, elpanna eller olje- eller

gaspanna, till någon typ av värmepump, skulle andelen köpt energi för värme och varmvatten i småhusbeståndet kunna reduceras med i storleks- ordningen 20 procent. Uttryckt som energimängd skulle det motsvara un- gefär 8-9 TWh/år.

I flerbostadshus och lokaler dominerar fjärrvärme. Den utgör cirka 80 procent av värmeförsörjningen i de båda bestånden. Potentialen för en konvertering till värmepumpar är därför inte större än 6-7 procent, om fjärrvärmen ska bibehållas. Dessutom är det politiskt sett kanske mer önskvärt att konvertera de byggnader som i dag värms med olja och el till fjärrvärme.