5. Styrmedel vid nybyggnad och ändring
7.2 Nya byggnader
För att nå det av riksdagen uppsatta miljökvalitetsmålet om en reduktion av total energianvändning (här ingår även hushålls- och verksamhets- energi) med 50 procent till år 2050 jämfört med användningen år 1995 ska bostadshusen i genomsnitt använda 92-102 kWh/m2 och år. För lo-
kalbyggnaderna är motsvarande energimängd 125-139 kWh/m2 och år.
Spannet beror på hur stor besparing som kan anses ha gjorts i bebygg- elsen fram till år 2005.
Enligt officiell statistik96 användes 1995:
54,5 TWh/år i småhusen och uppvärmd golvarea uppgick i dessa till 280,5 Mm2
33,9 TWh/år i flerbostadshusen och BOA uppgick till 165,8 Mm2
42,7 TWh/år i lokalbyggnaderna och LOA uppgick till 152 Mm2
Anledningen till att officiell energistatstik inte direkt kan användas för att bestämma vilken specifik energianvändning bebyggelsen ska ha målåret 2050 är att den area som anges inte är uppvärmd golvarea. I flerbostads- husen t.ex. är den uppvärmda golvarean betydligt större, eftersom trapp- hus, gemensamhetsutrymmen och källare inte ingår i bostadsarean, BOA, den area som används i officiell statistik. Det gör att endast den relativa minskning från år 1995-2005 kan användas som utgångspunkt för nya byggnader. Beroende på olika uppgifter i officiell statistik (se avsnitt 6.1 och tabell 6.1) kan den relativa minskningen 1995-2005 uppskattas till mellan 3,7 och 9,7 procent.
7.2.1 Dagens byggregler
Dagens byggregler anger hur mycket energi för värme, varmvatten, kyla och fastighetsenergi som maximalt får levereras till nybyggda hus. Kravet varierar beroende på klimatzon, form för uppvärmning och om bygg- naden är avsedd för bostäder eller annan verksamhet. De flesta nya bygg- nader som kommer att uppföras fram till år 2050 kan förväntas ligga inom den södra klimatzonen. Där är kravet på:
bostäder som ej är elvärmda 110 kWh/m2 och år
bostäder som är elvärmda 55 kWh/m2 och år
lokalbyggnader som ej är elvärmda 100 kWh/m2 och år
lokalbyggnader som är elvärmda 55 kWh/m2 och år
Dessutom får det i byggnader där hygienflödet97 överstiger 0,35 l/m2/s
användas upp till 45 kWh mer energi per m2 och år.
I dessa energimängder ingår inte energi för hushålls- eller verksamhets- ändamål. Till de olika högsta tillåtna energimängderna tillkommer därför en viss mängd energi för att en jämförelse med energimålet i God be- byggd miljö ska kunna göras. Med ett antagande att den hushållsenergi som tillkommer i bostäderna är 25 kWh/m2 och år, vilket överensstämmer med Energimyndighetens undersökning av hushållsel i småhus och fler- bostadshus, skulle med dagens byggregler maximalt 135 respektive 80 kWh/m2 och år kunna användas i bostadshusen. Om användningen av verksamhetsenergi i lokalbyggnader antas vara 45 kWh/m2 i genomsnitt (se rapporter i STIL2), skulle maximalt 145 respektive 90 kWh/m2 och år kunna användas i lokaler.
Eftersom kraven gäller en maxgräns är det dock inte säkert att nuvarande krav behöver skärpas i samma utsträckning, för att de byggnader som uppförs fram till 2050 ska underskrida energimålets nivå. Hur mycket kraven måste skärpas är för tidigt att säga. Enligt statistik från energi- deklarationsregistret används i bostäder uppförda från och med 2007 i genomsnitt 104 kWh/m2 och år. I den energimängden ingår emellertid
inte hushållsenergi, vilken i bostäder kan uppskattas ligga på 25 kWh/m2
och år.
I lokalbyggnader ligger energianvändningen på 120-130 kWh/år för byggnader uppförda efter år 2007 enligt uppgifter i deklarationsregistret. Till den mängden tillkommer verksamhetsenergi. Enligt Energimyndig- hetens undersökning, STIL2, varierar den mellan 36 och 57 kWh/år för de tre största lokalkategorierna, skolor, vård och kontor.
Redan i dag har Boverket i uppdrag att skärpa energikraven. Verkning- arna av de senaste årens ändringar har heller inte slagit igenom fullt ut ännu. Om de skärpningar av energikraven som är på gång är tillräckliga för att energianvändningen i ny bebyggelse ska underskrida de nivåer som tillåts enligt miljömålet år 2050 är för tidigt att uttala sig om. De ni- våer som föreskrivs är maximal användning. Hur mycket lägre den fak- tiska användningen blir återstår att se.
Den energi som Boverket har bemyndigande att föreskriva om omfattar heller inte all energianvändning. Hushålls- och verksamhetsenergi ligger utanför Boverkets bemyndigande. Ett styrmedel som kan få stor betydelse för utvecklingen inom detta område är ekodesigndirektivet. En effekti- vare användning av energi för dessa ändamål kommer även att leda till en minskad energianvändning i bebyggelsen.
Om nya byggnader inte bara ska underskrida energimålet år 2050, utan tanken också är att en del av den energi som används i den äldre bebygg- elsen ska fördelas på dessa kan kraven behöva skärpas betydligt, bero- ende på hur mycket energi de nyare byggnaderna ska kompensera för. Enligt ett scenario i avsnitt 6.5, Nollalternativ, utvecklingen om inga yt- terligare styrmedel införs, för tillkomst av ny bebyggelse skulle 175 Mm2 ny golvarea tillkomma under perioden 2007-2050. Under antagande att bebyggelsen i genomsnitt får använda 110 kWh/m2 och år 2050 (om energianvändning och golvarea enligt officiell statistik för 1995 används som utgångspunkt), och att de nya byggnader som tillkommer från i dag fram till målåret använder cirka 70 kWh/m2, vilket motsvarar total ener- gianvändning i ”passivhusen” i Lindås utanför Göteborg, skulle de äldre byggnaderna kunna använda 122 kWh/m2 och år.
Skillnaden, som en så dramatisk minskning av energianvändningen i ny bebyggelse skulle medföra, ger således inte särskilt mycket högre (12 kWh/m2) tillåten energianvändning i det befintliga beståndet. Att drama-
tiskt skärpa energikraven vid nybyggnad kan alltså inte mer än marginellt leda till uppfyllandet av riksdagens delmål om energianvändning år 2050 i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.