Regeringsuppdraget

Flera frågor i regeringsuppdraget58 _{handlar om bebyggelsens energi-}

användning och potential för energieffektivisering. Boverket ska bland annat redovisa:

– omfattning och kostnader för att rusta upp bebyggelsen till de nivåer och tidpunkter för energianvändningen – med beaktande av god in- omhusmiljö – som framgår av riksdagen beslutat mål för energian- vändningen. Det skall framgå i vilken mån energieffektiviseringsåt- gärderna (i klimatskal eller i ändrat uppvärmningssätt) kräver upp- gradering av ventilation mm samt bedömning av kostnader för denna uppgradering.

– energianvändning i byggnader för värmebehov och tappvarmvatten. Vidare skall användningen av fossila bränslen och el (direktverkande, vatten- och luftburen sådan) för ändamålen redovisas.

Nedan redovisas de beräkningar som gjorts inom uppdraget för att upp- skatta kostnaden för att nå de av riksdagen beslutade energimålen.

6.1.1 God bebyggd miljö, delmål energi

Enligt det av riksdagen år 2006 beslutade delmålet för energianvändning i bebyggelsen gäller att:

Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelse- sektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinu- erligt.

6.1.2 Uppföljning av delmålet 2009

Energianvändningen per uppvärmd areaenhet minskar, men takten på minskningen är osäker. För att nå målet till år 2050 räcker det inte med att endast effektivisera äldre byggnader. De byggnader som kommer till under perioden fram till 2050 måste använda mindre energi än vad da- gens byggregler medger för ej elvärmda byggnader. Byggreglerna anger dock en övre gräns för tillåten energianvändning. Den faktiska använd- ningen kan därför förväntas bli lägre, om byggreglerna efterlevs. När det gäller användning av fossila bränslen har den minskat markant sedan ELIB. Det är därför inte osannolikt att beroendet av fossila bräns- len för energianvändning i bebyggelsen är brutet till år 2020. Dock före- kommer användning av fossila bränslen vid produktion av el och om- vandling till fjärrvärme. Den produktionen ligger emellertid utanför be- byggelsesektorns påverkansmöjligheter.

Utvecklingen vad gäller andel förnybar energi kan inte besvaras genom denna undersökning. Den beror till största delen på faktorer utanför be- byggelsesektorn. Den enda slutsats som kan dras är att andelen biobränsle ökat i småhusen. Även värmepumpar har installerats i stor utsträckning. Om den värme som dessa hämtar från mark, luft och vatten medräknas i andelen förnyelsebar energi har den ökat i småhusen. Med hur mycket går dock inte att säga.

6.1.3 Olika utgångspunkter i statistiken försvårar jämförelser

Enligt målet ska energianvändningen minska i förhållande till uppvärmd golvarea. I BETSI har dock inte samma mått på uppvärmd area59 _använts

som i officiell statistik. Detta medför att det är svårt att göra en jämför- else mellan uppgifter från BETSI och uppgifter i officiell statistik. Det är därför nödvändigt att utgå från den, enligt officiell statistik, år 2005 upp- nådda relativa minskningen av energianvändningen, när åtgärdskostnader för en framtida minskning av energianvändning utifrån uppgifter i BETSI beräknas.

I BETSI används måttet Atemp eftersom det är det mått som används i Bo-

verkets byggregler, och det också är det mått som miljömålet för energi är baserat på. I officiell statistik efterfrågas i första hand bostadsarea, BOA, och lokalarea, LOA. I småhusen efterfrågas också biarea, t.ex. förråd och uppvärmd källare, vilket i princip motsvarar Atemp. I lokalbyggnader ingår

i LOA många gånger även areor för trapphus, korridorer och förråd. Så även för rena lokalbyggnader motsvaras ofta ofta LOA av Atemp. Detta

gäller dock inte för flerbostadshus där arean hos t.ex. trapphus och förråd i källare inte kommer med i redovisningen av uppvärmd golvarea. I den officiella energistatistiken60 _{anges uppvärmd area i bebyggelsen.}

Enligt den statistiken har den uppvärmda arean minskat med 8 miljoner

59 _{I BETSI anges A}

temp, vilket förenklat kan sägas utgöras av summan av den golvarea i

varje våningsplan som begränsas av ytterväggarnas insida, och som värms till mer än 10 °C. Garage ingår inte i Atemp, såvida garaget inte är en egen byggnad.

60 _{Till exempel Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler, som publiceras av}

m2 _{under perioden 1995 – 2005. Statistik kring boende och byggande gör}

gällande att den uppvärmda arean i stället ökat med i storleksordningen 30 miljoner m2 _{under samma period.}61 _{Beroende på antagande om ökad}

eller minskad area nås en för år 2005 uppnådd energibesparing enligt ta- bell 6.1.

Tabell 6.1. Minskad energianvändning i bebyggelsen i förhållande till uppvärmd golvarea.

Minskad energianvändning i bebyggelsen 1995 – 2005 [%] Areor enligt of-

ficiell energi- statistik Antagande om samma area 1995 och 2005 Ökning av upp- värmd area en- ligt annan sta-

tistik

Normalår 1971 – 2000 3,7 5 9,7

Slutsatsen blir att energianvändningen per kvadratmeter uppvärmd golv- area har minskat, men det är svårt att avgöra exakt med hur mycket. Det ska dock sägas att det är mängden köpt energi som minskat. Enligt de överslagsberäkningar som gjorts i kapitel 2, Byggnadernas klimatskal, har värmebehovet i bostadshusen endast minskat med ungefär 2 TWh/år genom förbättringar av klimatskalen. Att mängden köpt, eller levererad, energi minskat beror till stor del på att värmepumpar ersatt förbränning av olja, direktverkande el och vattenburen el.

Särskilt ett byte från olja till värmepump ger en stor minskning av leve- rerad energi. En äldre oljepanna har kanske en årsverkningsgrad på 0,70 och värmepumpen kan ha en årsvärmefaktor på 3,0. Vid ett sådant byte minskar mängden köpt energi med drygt 75 procent för värme och varm- vatten.

6.2 Utgångspunkt för beräkningar av åtgärder