Marknadsmisslyckanden

I nedanstående sammanställning redovisas marknadsmisslyckanden som hindrar investeringar i energieffektiviserande åtgärder.

4. Misslyckanden på energimarknaden a. Negativa miljöexternaliteter b. Genomsnittskostnadsprissättning c. Försörjningstrygghet

5. Informationsmisslyckanden

a. Asymmetrisk /bristande information b. Learning by using

c. Principal-agent problem (split incentives) 6. Misslyckanden på kapitalmarknaderna

a. Begränsad likviditet 7. Innovationsrelaterade misslyckanden

a. Spillovers från forskning och utveckling b. Spillovers från learning by doing

Misslyckanden på energimarknader avser frågor kring energipriserna och vilken information som de innehåller. Energiprisernas roll i en marknads- ekonomi är bl.a. att signalera knapphet på resurser. En konsument som står i begrepp att konsumera ytterligare en kWh bör alltid och vid alla till- fällen mötas av priser som avspeglar den ytterligare samhälleliga kostna- den som denna konsumtion förorsakar.

Energiomvandling har negativ påverkan på miljön via utsläpp av exem- pelvis koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och partiklar. Denna miljöbe- lastning är en negativ extern effekt102 _{som är en kostnad för samhället i}

större utsträckning än för den enskilde energiproducenten. För att säker- ställa att den enskilde energiproducenten även beaktar miljökostnader kan styrmedel i form av exempelvis miljöavgifter eller handel med utsläpps- rätter införas.

En annan orsak till varför prissättningen på energi är ineffektiv är att man tillämpar genomsnittskostnadsprissättning i stället för marginalkostnads- prissättning. En lösning på detta är att införa en prissättningsmodell där konsumenter tydligare får information om kostnaden för energiomvand- lingen vid olika tidpunkter under året och dygnet. Med en teknisk ut- veckling kan detta i förlängningen leda till realtidsprisättning103_.

101 _{Skrivningarna i detta avsnitt bygger i hög grad på följande kallor: Ejdemo och Söder-}

holm (2010), Gillingham m.fl. (2009), Jaffe m.fl. (2004) samt Linares och Labandeira (2010).

102 _{Externa effekter uppkommer när en part på en marknad agerar på ett sätt som påverkar}

andra utan att parten tar hänsyn till detta vid sina beslut. De externa effekterna kan vara antingen positiva eller negativa.

103 _{Energimarknadsinspektionen har ett uppdrag i sitt regleringsbrev för år 2010 att analy-}

sera vilka ekonomiska och legala konsekvenser en övergång till timmätning skulle inne- bära för de elanvändare som idag har månadsvis mätning.

Försörjningstrygghet (energy security) anges också som ett marknads- misslyckande på energimarknaden. Nationell säkerhet ses som en klassisk kollektiv nyttighet (Tietenberg 2005). Gillingham m.fl. (2009) refererar till studier där USA:s beroende av vissa energikällor som olja, kol och naturgas från instabila regioner av världen inte bedöms avspeglas i de energipriser som möter konsumenterna. Författarna menar dock att en minskad oljeanvändning för uppvärmningsändamål i byggnader endast marginellt förbättrar försörjningstryggheten p.g.a. att konsumtionen av olja i USA företrädesvis sker inom transportsektorn. I Andersson och Bohm (1981) ägnas ett kapitel åt risker för leveransstörningar. Åtgärder för att minska risker för och effekter av leveransstörningen såsom råvaru- lagring och att sprida importen på flera länder diskuteras.

Informationsmisslyckanden avser vissa situationer där förekomsten av ofullständig information kan leda till ett ineffektivt utnyttjande av energi. Ejdemo och Söderholm (2010) påpekar dock att brist på information i sig inte utgör något marknadsmisslyckande. Precis som det kostar pengar att t.ex. köpa konventionella varor och tjänster kommer även sökandet efter information att betinga ett pris. Dock finns det situationer där förekoms- ten av ofullständig information ger upphov till fall som leder till ett inef- fektivt utnyttjande av energi.

Asymmetrisk information avser en situation, där vissa aktörer vet mer än andra. Exempelvis kan konsumenter i allmänhet ha sämre kunskap om olika produkters energiförbrukning än producenterna av dessa produkter. Köpare av bostadshus har sämre kunskap om energianvändningen än säl- jare. Detta kan motivera märkning av elektriska hushållsapparater eller att införa energideklarationer av byggnader.

Learning by using kan leda till positiva externa effekter då en tidig an- vändare av en ny energieffektiv teknik skapar kunskap om produkten i fråga. Ny information utgör ofta en kollektiv nyttighet, innebärande att när ny information väl genererats kan den användas av flera aktörer till en mycket låg kostnad. Det kan ta tid för många potentiella användare att lära sig den nya tekniken och anpassa den till sin specifika situation. En viktig del i denna lärprocess är att observera hur andra har gjort. Denna informationsgenerering leder till en positiv extern effekt för potentiella användare, vilket de tidigare användarna inte har någon vinning av. Ef- tersom de tidigare användarna inte kompenseras tenderar de att vara färre än vad som vore samhällsekonomiskt effektivt.

Principal-agentproblemet (split incentives) avser en situation då brister i incitamentsstrukturen föreligger. Det uppkommer om den som beslutar om en ekonomisk aktivitet (agenten) är en annan än den som drar fördel av den (principalen). Exempel är då ägaren av en hyresfastighet står för inköpen av vitvaror, medan det är hyresgästen som betalar för hushålls- elen. Fastighetsägaren har därför svaga eller inga incitament att investera i de dyrare och mer energieffektiva produkterna, eftersom det är hyres- gästerna som tillgodogör sig de positiva effekterna i form av lägre drifts- kostnader.

Misslyckanden på kapitalmarknaderna kan exemplifieras med en situat- ion som i sig är ett fall av asymmetrisk information. Hushåll som planerar att genomföra en energieffektiv investering kan ha svårt att övertyga sin långivare om investeringens lönsamhet. Resultatet kan bli en för låg energieffektiviseringsgrad eftersom den ränta som långivaren är villig att erbjuda är för hög.

Även begränsad likviditet på kapitalmarknaderna kan försvåra investe- ringar i kostnadseffektiva tekniker om inga lån kan tillhandahållas. Denna typ av marknadsmisslyckande är dock av generell natur och rör inte end- ast investeringar i energieffektiviserande åtgärder.

Slutligen existerar innovationsrelaterade misslyckanden. Detta är mark- nadsmisslyckanden som är kopplade till forskning/utveckling och till- verkning av nya energieffektiva tekniker. Ny teknisk kunskap via forsk- ning och utveckling kan utgöra en kollektiv nyttighet, innebärande att när kunskapen väl finns framme kan den användas av flera aktörer till en låg kostnad. Eftersom en enskild aktör som satsar på forskning och utveckl- ing inte fullt ut kan tillgodogöra sig de fördelar som forskningen genere- rar spiller den över till andra aktörer. Incitamenten till att investera i ny kunskap tenderar därför att bli för låga ur ett samhällsekonomiskt per- spektiv.

Som nämndes tidigare utgör blotta förekomsten av marknadsmiss- lyckanden i sig inte skäl till att införa nya styrmedel. Det måste också empiriskt gå att fastställa att marknadsmisslyckanden leder till en väsent- lig misshushållning av resurser och att de styrmedel som planeras förbätt- rar situationen. Det föreligger alltid en risk vid införandet av korrigerande styrmedel att de i stället leder till ett regleringsmisslyckande med ännu lägre samhällsekonomisk effektivitet. Ett statligt ingripande är därför endast motiverat om den intäkt samhället gör genom att resurserna förde- las på ett effektivare sätt inom energiområdet är större än kostnaden för att införa styrmedel, inklusive de eventuella snedvridande effekter styr- medel kan ha på andra områden än energiområdet.