Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev:
En god hushållning med energi i bebyggelsen och sär- skilt minskad användning av el för uppvärmning av bostäder och lokaler ska främjas.
*Boverket ska rapportera vilka aktiviteter som utförts under året i relation till målet.
*Boverket ska redovisa väsentliga insatser vad gäller arbetet med tillämpningen av lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och övriga delar av direktivet 2002/91EG om byggnaders energiprestanda. Boverket ska även redovisa antalet registrerade energi- deklarationer.
Boverket ska även fortlöpande hålla regeringen under- rättad om arbetets fortskridande.
*Boverket ska redovisa omfattningen av regi- strerade obligatoriska kontroller av ventilations- system och radonmätning som framgår av energi- deklarationsregistret. 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 2010 2011
Antal energideklarerade hus Antal sålda hus Källa : Fastighetsprisstatistik för 4:e kvartalet 2010 och 2011, Statistiska Centralbyrån
Källa: detta diagram visar det månadsvis ackumulerade antalet byggnader, med gällande deklaration, som registrerats hos Boverket sedan starten.
33
eneRgipRestandadiRektivet
Med anledning av det omarbetade energiprestanda- direktivet, 2010/31/EU, har Boverket under året med- verkat i en arbetsgrupp tillsatt av Näringsdepartementet. Arbetet har bland annat handlat om:
• definition av nära-nollenergibyggnader och hur långt det tekniskt sett är möjligt att minska specifik energi- användning i byggnader
• undantag för fritidshus från särskilda krav på energi- hushållning (avsnitt 9 i BBR)
• metod för beräkningar av kostnadsoptimala nivåer beträffande energikrav i byggreglerna
• införande av krav i plan och byggförordningen på mät- utrustning för individuell mätning av tappvarmvatten. Rapporten Lägsta möjliga energianvändning i nya bygg-
nader och kostnadskonsekvenser, dnr 1271-5117/2011, som
handlar om hur långt det tekniskt sett är möjligt att mins- ka specifik energianvändning, och vilka ekonomiska kon- sekvenser det får, har publicerats. Slutsatsen är att det varken är samhällsekonomiskt eller fastighetsekonomiskt lönsamt att göra de tekniskt möjliga åtgärderna för att ha låg energianvändning.
eneRgideklaRationeR
I december 2010 antogs en omarbetning av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU). Detta medför direkta konsekvenser för Sverige genom att lagen om energideklarationer kommer att skrivas om, likaså förordning och föreskrifter, dock inte i samma omfatt- ning som för andra medlemsstater. Sverige valde bland annat att ha ett centralt register redan från början, vilket nu har blivit obligatoriskt för samtliga EU-länder. Parallellt med förändringarna av regelverket har Boverket under året arbetat med frågeställningen om hur konsumentperspektivet kan förstärkas. Det kommer bland annat att resultera i en ny utformning av samman- fattningen av energideklarationen. Förändringen är pla- nerad att införas i samband med att regelförändringarna införs, den 1 januari 2013.
Energideklarationsregistret, Gripen, har också vidare- utvecklats och i mars installerades en helt ny version. Systemet har därmed blivit mer driftsäkert och enklare att underhålla samt skapat förutsättningar för bättre funktionalitet. Under året har också, inom ramen för geo- datasamverkan, energideklarationssystemet kopplats mot Lantmäteriets byggnadsregister, vilket bland annat
innebär att byggnaders id-nummer nu kan kontrolleras på ett effektivare sätt.
I Gripen har också en exportfunktion skapats för att byggnadsägarna ska kunna ta hem sina deklarationer elek- troniskt. Arbetet med att knyta en kartfunktion till registret för att ytterligare förbättra identifieringen har påbörjats.
conceRted action iii, epBd
Concerted Action handlar om erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna angående implementering av Energy Performance of Buildings Directive, EPBD.
Boverket har deltagit i två möten med Concerted Ac- tion under året.
nya RegleR FöR oBligatoRisk ventilationskontRoll (ovk)
Förordningen (1991:1273) om funktionskontroll av venti- lationssystem upphörde i och med att motsvarande be- stämmelser infördes i den nya plan- och bygglagen, PBL, och i den nya plan- och byggförordningen, PBF.
Boverkets tidigare OVK-föreskrifter och allmänna råd (ÖVR 85 – BFS 2009:5) ersattes av Boverkets föreskrifter
och allmänna råd om funktionskontroll av ventilations- system och certifiering av sakkunniga funktionskontrol- lanter, BFS 2011:16, OVK 1 som har anpassats till den nya
PBL och PBF och gäller från den 2 maj 2011.
Omfattningen av obligatorisk ventilationskontroll och radonmätning enligt energideklarationsregistret
24 procent av deklarationerna som kommit in till och med årsskiftet anger att en radonmätning genomförts. Motsvarande siffror för 2010 var 24 procent. Alla byggna- der som energideklarerats omfattas inte av kraven på
ByGGAndE oCh FÖRVALTnInG
återkommande ventilationskontroll. Av de 14 300 byggna- der som omfattas av kraven anges att 65 procent är god- kända och övriga endast delvis eller inte godkända. Un- der 2010 angavs 74 procent av 170 000 byggnader som godkända.
ceRtiFieRing av installatöReR av smÅ anläggningaR FöR FöRnyBaR eneRgi
Boverket fick under året i uppdrag att, i samråd med Statens energimyndighet och Swedac, ta fram förslag till nationellt samordnade system för certifiering eller mot- svarande kvalifikationssystem enligt artikel 14.3 och 14.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användning av energi från förnybara ener- gikällor (2009/28/EG).
Energimyndigheten redovisade uppdraget, efter sam- råd med de andra myndigheterna, i rapporten Certifie-
ring av installatörer – Uppdrag 18 implementering av för- nybartdirektivet till Regeringskansliet
(Näringsdepartementet) i december. Boverkets dnr är 1399-3654/2011.
Boverket, Energimyndigheten och Swedac har bland annat föreslagit att Boverket blir ägare av kravspecifikatio- nen genom en föreskrift. Certifiering ska vara frivillig för installatörer, men ackreditering ska vara ett krav för de ak- törer som vill utfärda certifikat.
eu – ekodesigndiRektivet
Boverket har deltagit i Energimyndighetens arbetsgrupp för Ekodesigndirektivet. Liksom förra året har en myndig- hetsgemensam workshop i syfte att förbättra samarbets- formerna kring frågor på EU-nivå hållits med Boverket, Energimyndigheten, Kemikalieinspektionen och Natur- vårdsverket.
RenoveRa eneRgismaRt
Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket dri- ver kampanjen Renovera energismart tillsammans. Syftet är att ge kunskap, visa på möjligheter och bidra till en ut- vecklad dialog kring energieffektivisering av Sveriges fler- bostadshus, särskilt miljonprogrammet.
Resultatbedömning
Enligt regleringsbrevet ska målet för området hållbart byggande och förvaltning leda till att insatser vid byggan- de och förvaltning ska inriktas på att ta fram, utveckla, sprida och höja kunskapen om verifierbara funktionskrav. Åtgärder inriktade på förvaltningsskedet ska utvecklas. Insatserna ska särskilt inriktas på effektiv energianvänd- ning, god inomhusmiljö och tillgänglighet.
För området hållbart byggande och förvaltning är Boverkets sammanfattande bedömning att målet nåtts bland annat genom att nya byggregler tagits fram under 2011 och att Boverket spridit information om de nya byggreglerna genom konferenser, information på webb- platsen med mera.
35
Tabell 9 Marknadskontroll – kostnadsfördelning
2011 2010 2009 Fältorganisation, mnkr 1,6 14,1 14,0 Boverkets myndighets-
utövning, mnkr 1,3 0,7 3,0
totala kostnader, mnkr 2,9 14,8 17,0
Källa Agresso. Provningskostnader redovisas inte separat. Kostnader för fältorganisationen uppkommer när produkter ska kartläggas, granskas, köpas in och slutligen provas samt rapporteras.
Boverkets anslag för marknadskontroll har minskat från 17 miljoner kronor per år under 2009 och 2010 till 1,5 mil- joner kronor exklusive det anslagssparande som uppgick till 2,2 miljoner kronor. Anslaget UO18 2:1 ap.7 Marknads- kontroll har ett finansiellt villkor som anger att högst 0,5 miljoner kronor får användas till myndighetsutövning. De resterande 0,8 miljoner kronor avseende myndighets- utövningen har belastat Boverkets anslag UO18 2:1 ap.1. Tabell 10 Prestationen Marknadskontroll
2011 2010 2009
Kostnader i mnkr 0 Ingen uppgift Ingen uppgift Antal avslutade projekt 0 Ingen uppgift Ingen uppgift
Källa är Agresso. Mätning av enskilda prestationer har börjat 2011, upp- gifter från tidigare år saknas. Prestationerna under 2011 är inte avslutade varför kostnaden är satt till noll.
Under 2011 har prestationstypen marknadskontroll bru- tits ner i två prestationer vilka motsvarar de projekt som startats under året, marknadskontroll av ytterdörrar samt kranar och kopplingar. Det finns ingen motsvarande redo- visning under 2010 och 2009, varför inga siffror kan redo- visas som jämförelse.
Projekten är inte avslutade under 2011 men en delrappor- tering av kostnaderna för prestationerna ser ut enligt följande; • ytterdörrar: 1 miljon kronor
• kranar och kopplingar: 0,03 miljoner kronor
huR FungeRaR maRknadskontRollen i pRaktiken? Boverket är ansvarig myndighet för marknadskontroll av byggprodukter enligt 8 kap. 3§ plan- och byggförord- ningen (2011:338).
Boverket ska inrätta, genomföra och följa upp pro- gram för tillsynen av varor och tjänster inom byggpro- duktområdet. Tillsynsområdet omfattar byggprodukter, inklusive hissar, samt linbanor och värmepannor genom respektive EU-direktiv.
Genom marknadskontrollen ska Boverket kontrollera att CE-märkning och egenskaper hos produkter som gjorts tillgängliga på marknaden följer gällande regelverk. Förenklat kan sägas att marknadskontrollen bedrivs i två steg. I steg ett övervakar Boverket marknaden, direkt genom inspektion och kontroll eller indirekt med hjälp av olika informationskällor. I steg två åtgärdas eventuellt upptäckta problem, antingen genom frivillig rättelse från berörda företags sida eller genom att myndigheten beslu- tar om tvångsåtgärder.
Boverket, tillsammans med flera externa resurser, prov- ningsinstitut och så kallade fältkonsulter, deltar i fält- och
Marknadskontroll av byggprodukter
Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev
Boverket ska;
*redovisa hur verket genomför marknadskontroll inom sina ansvarsområden. En beskrivning ska göras av de problem som eventuellt uppkommit i verksamheten. Av redovisningen ska särskilt framgå antal och typ av undersökta byggprodukter, kostnader för provning av byggprodukter samt kostnader fördelade på Boverket centralt och i fältorganisationen.
*redovisa samarbetet med andra aktörer och myndigheter inom ansvarsområdet under året, både nationellt och internationellt.
*redovisa antalet marknadskontrollärenden och den systematiska marknadskontroll som gjorts under året, resultatet av marknadskontrollen samt vilka eventuella åtgärder som vidtagits med anledning av felaktigheter.
ByGGAndE oCh FÖRVALTnInG
provningsarbetet för de olika produktgrupperna. Inför val av produktgrupp ingår ett riskbedömningsmoment som resulterar i en prioriteringslista. I urvalet har Boverket prioriterat produkters konsekvenser för liv och hälsa, en- ergiförbrukning samt miljöpåverkan.
Övergripande planering och styrning av fältarbetet samt den del som innebär myndighetsutövning utförs av Boverkets tjänstemän. För Boverkets räkning köper fält- konsulterna in de produkter som är utvalda och de trans- porteras sedan till aktuellt provningsinstitut. Produkter- nas märkning kontrolleras och produkternas egenskaper provas hos ackrediterade provningsinstitut.
Efter genomförd provning inkommer resultat från provningsinstitutet och rapport från fältkonsulten. Boverket ska vidta de åtgärder som behövs för att for- mella eller tekniska avvikelser som uppdagas av CE- märkta byggprodukter ska rättas till. I första hand efter- strävas frivilliga rättelser. Om inte rättelse sker måste Boverket besluta om tvingande åtgärder, som till exempel att förbjuda CE-märkning av produkten eller att osålda produkter återkallas. Sådana förelägganden och beslut kan också förenas med vitesförelägganden.
Den reaktiva marknadskontrollen följer av ärende som initieras efter anmälan eller information från en enskild medborgare eller konkurrent. Det kan också vara ett ärende som överlämnas från en annan myndighet. Boverket gör en bedömning av ärendet och beslutar om eventuell ytterligare undersökning. Om produkten blir föremål för en större kontroll med provning, tar ärendet samma väg som de proaktiva ärendena.
För anmälningar av produkter som inte genomgår en mer ingående provningsprocess blir handläggningstiden normalt kortare. I dessa ärenden är det också relativt van- ligt att beslutet inte leder till någon åtgärd.
ÅRet i koRthet
Boverket har under året fortsatt sitt arbete med kontroll av blandare för dricksvatten, det vill säga vattenkranar för kök och badrum. Marknadskontroll av blandare för dricksvatten har varit mycket uppmärksammat och arbe- tet med att besvara frågor från bland annat medborgare har varit omfattande. När marknadskontrollärendena är avslutade blir uppgifterna som regel offentliga och då pu- bliceras de på Boverkets webbplats.
Boverket har under året även startat ett nytt så kallat proaktivt ärende – kontroll av ytterdörrar. Resultat har kommit in från tidigare provningar och uppföljningen av
dessa provningsresultat pågår.
Boverket har under året dessutom arbetat med ett 20- tal så kallade reaktiva marknadskontrollärenden, varav ett handlade om hissar. Vid felaktigheter har Boverket kontaktat ansvariga marknadsaktörer och felen har korri- gerats utan att ytterligare åtgärder har behövt vidtas. Boverket interna arbete har fokuserats kring säkerstäl- lande av arbetsrutiner för marknadskontroll, vilka kom- mer att utgöra ett stöd för verksamheten, speciellt strate- giska analyser av utvecklingen och behövliga insatser inför den kommande treårsperioden.
samaRBete och kontakteR med andRa myndigheteR och aktöReR
Boverket har haft erfarenhetsutbyte på nationell nivå med andra marknadskontrollerande myndigheter och då främst Konsumentverket. Andra exempel är möten i Marknadskontrollrådet. På EU-nivå har Boverket deltagit dels i AdCo–CPD, en europeisk samarbetsgrupp för mark- nadskontroll av byggprodukter, dels i AdCo–möten inom hiss- och linbaneanläggningsområdet. Samarbete på EU- nivå finns också med GNB, Group of Notified Bodies, samt med dess svenska spegelgrupp. Kontakter med na- tionella branschföreträdare har också förekommit. ResuRsanvändning inom Byggande
och FöRvaltning Tabell 11
åak mnkr åak mnk åak mnkr Intäkter av anslag 54,8 75,4 82,0 Övriga intäkter 5,7 5,5 10,4 Kostnader -60,6 -80,8 -92,4 -Förvaltnings- kostnader -58,7 -74,6 -85,2 -Transfereringar -1,9 -6,2 -7,3 Årsarbetskrafter 57,0 59,6 60,2
Källa Agresso. Avrundningsdifferens står för skillnaden mellan ovanstå- ende siffror för intäkter av anslag 2010 och det som redovisades i ÅR 2010 (75,3 mnkr).
Kostnaderna för 2011 är lägre än året innan vilket kan för- klaras med skillnaderna i anslag avseende marknadskon- troll. 17 miljoner kronor under 2009 och 2010 mot 4,8 mil- joner kronor, inklusive anslagssparande från föregående år, under 2011. Skillnaden i transfereringar består av 3 miljoner kronor i bidrag till Sveriges Kommuner och Landsting under 2009 respektive 2010.
37 ByGGAndE oCh FÖRVALTnInG
39