Årsredovisning
Boverket februari 2012
Årsredovisning 2011
Titel: Årsredovisning 2011 Upplaga: 300 ex
Tryck: ISBN 978-91-87131-06-6 PDF: ISBN 978-91-87131-07-3 Dnr: 4704-534/2012
Foto omslag: IBL Bildbyrå AB
Foto inlaga: IBL Bildbyrå AB och Anna-Lena Lundqvist Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
Publikationen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se
Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett med mera.
3
Innehåll
Gd har ordet ... 4
Vision, verksamhetsidé och värdegrund ... 6
Året som gått ... 8
ResultatRedovisning Introduktion och läsanvisning ...12
1. Samhällsplanering och bebyggelseutveckling ... 14
2. Byggande och förvaltning ... 24
3. Boendefrågor ... 38
4. Stöd och bidrag ... 46
5. Myndighetsövergripande ... 56
RegeRingsuppdRag Avslutade och pågående enligt 2011 års regleringsbrev ... 74
Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev eller särskilt regeringsbeslut ...75
Finansiell Redovisning Resultaträkning ... 79
Balansräkning ... 80
Anslagsredovisning ... 81
Tilläggsupplysningar och noter ... 84
Väsentliga uppgifter ... 91
BilagoR Bilaga 1. Utgivna publikationer 2011 ... 93
Bilaga 2. Besvarade remisser ...95 PBL är tre konsonanter i en förkortning
som styr vår vardag mer än vad de flesta anar.
Plan- och bygglagen genomsyrar också Boverkets verksamhet. Vad vi utreder, producerar och publicerar har beröringar med PBL.
Kommunernas planarbete, vår upp-sikt över planarbetet, vårt arbete med att ta fram nya regler, våra rapporter, våra regeringsuppdrag och vår anpass-ning till EU:s direktiv och förordanpass-ningar är delar av vårt dagliga arbete som påverkas av och påverkar PBL. Plan- och bygglagen är i vår vardag liksom den är i din vardag.
Gd har ordet
En myndighet i dialog
med samtiden
I en omvärld där utvecklingen sker i allt snabbare takt mås-te de statliga myndighemås-terna följa med i det som händer och hela tiden utveckla sin verksamhet. Boverket har under år 2011 på flera sätt utvecklat de yttre arbetsformerna, med ökad tillgänglighet som konsekvens.
Boverkets roll är att utifrån ett helhetsperspektiv för-medla och dela med sig av kunskap inom samhällsplane-ring, byggande och boende. Året inleddes med en intensiv period av förberedelser inför den 2 maj då den nya plan- och bygglagen trädde i kraft.
Förutom deltagande i en mängd utbildningsinsatser ut- vecklade Boverket också ett redskap, PBL kunskapsbanken. Den kan beskrivas som en webb-baserad handbok som an-passar sig efter den läsandes behov. Man kan söka både grundläggande och mera avancerad information. Men lösningen med information i olika nivåer och en
5
ständigt uppdaterad lagtext, direkt från riksdagens data-bas, är långt ifrån allt. PBL Kunskapsbanken är också i grunden en strävan att främja en enhetlig tillämpning av den lag som var och en av landets 290 kommuner har att hantera dagligen. Därför har Boverket, med hjälp av en grupp andra aktörer inom samhällsbyggandet, skapat ett nätverk där det pågår en ständig dialog och kvalitetssäk-ring av det material som publiceras i PBL Kunskapsban-ken. Arbetsmodellen har väckt intresse och vi kommer att arbeta vidare med den i andra sammanhang.
Under året har också ett mångårigt arbete med revide-ring av de nationella byggreglerna slutförts. Sist ut var brandregler.
Under 2011 har vi vidareutvecklat användningen av so-ciala medier och i dag har Boverket en bloggsida där ett antal medarbetare regelbundet bloggar. De sociala
medi-erna har visat sig vara ett användbart sätt att öka dialogen och därmed legitimiteten för Boverket som myndighet samt förståelsen för Boverkets frågor.
Bostadsbyggandet har varit i fokus hela året och vi har fått flera uppdrag med syfte att öka den samlade kunska-pen. Ett exempel är att vi har jämfört bostadsmarknader-na i Norden. Vi ser också att vi även de kommande åren kan ge ett gott underlag – inte minst genom den förstärk-ning av analysfunktionen som önskas av vår uppdragsgi-vare och som under det kommande året eventuellt kan leda till ett samgående med vår samarbetspartner sedan länge, Statens bostadskreditnämnd.
Janna Valik
generaldirektör
Myndighet för samhällsbyggande i världsklass. Så lyder Boverkets vision. För att nå visionen måste Boverket utgå från en gemensam värdegrund och visa respekt och öppenhet i det dagliga arbetet. Det handlar om engagemang i vad som händer i omvärlden, men ock-så om kommunikationen på den egna arbetsplatsen. För att visionen ska bli verklighet behövs också en grundläg-gande övertygelse om att förändring är möjlig. Eftersom samhället förändras måste Boverket ständigt arbeta med
att utveckla sina arbetssätt. Våra fokusområden är rätts-säker handläggning, effektiv resursanvändning och att vara en attraktiv arbetsplats. Dessa fokusområden funge-rar som ett stöd i utvecklingsarbetet.
I Boverkets verksamhetsidé ligger att leda utveckling-en med kunskap. Att verka för hållbarhet innebär ett brett arbete med människors livsvillkor, både nationellt och internationellt. Allt arbete ska ske ur ett medbor-garperspektiv.
7 VISIon, VERKSAMhETSIdé, VäRdEGRUnd
Fokusområden
• Rättssäker handläggning • Effektiv resursanvändning• Attraktiv arbetsplats
Verksamhetsidé
• Vi leder med kunskap.
• Vi samverkar nationellt och internationellt. • Vi arbetar för en hållbar livsstil.
Vision
Myndighet för samhällsbyggande i världsklass.
Värdegrund
• Vi är kompetenta, steget före och för dialog. • Vi visar respekt, öppenhet och engagemang. Figur 1: Vision, verksamhetsidé och värdegrund
Bygg barnsäkert
– i byggnader, på tomter och i utemiljön
ÅRet som gÅtt
Boverket ska bidra till en god livsmiljö för alla medborgare. Den ambitionen har vi i år försökt uppfylla genom ett intensivt arbete med plan- och bygglagen samt våra regler och författningar, främst då våra byggregler. En fungerande plan- och bygglag och enkla byggregler är nödvändiga byggstenar för att utveckla ett hållbart samhälle. Att kommunicera plan- och bygglagen och byggreglerna till medborgare och professionella är också en del av vårt uppdrag.
Under året har Boverket och Statens bostadskreditnämnd (BKN) tillsammans på regeringens uppdrag utrett kon-sekvenserna av en sammanslagning av de båda myndigheterna. Rapporten visar att sammanslagningen skulle inne-bära det som beställaren eftersträvar, nämligen en förstärkt analysfunktion på bostadsområdet.
Under året har de två myndigheterna samarbetat kring att ta fram ett förslag på hur bostadshusen inom miljon-programmet kan upprustas. Myndigheterna anordnade även ett rådslag med temat Bostadsbristen – hur ser den ut och vad kan vi göra? som riktade sig till olika aktörer som berörs av frågeställningen. Under 2012 förväntas regering-en fatta beslut om sammanslagningregering-en av Boverket och BKN.
information och kommunikation anpassas till allmänhet och proffs
Boverkets breda uppdrag ställer krav på en genomtänkt kommunikation till olika målgrupper. Vi har fortsatt att ut-veckla arbetet med sociala medier som tillsammans med webbplatserna boverket.se och omboende.se ger en bred kontaktyta mot medborgare och våra andra målgrupper. Nytt för 2011 är att vi är aktiva på Facebook och att Bo-verksbloggen har startat. På BoBo-verksbloggen bloggar ett antal medarbetare om olika ämnesområden. Genom blog-gen kan de kommunicera direkt med alla som är intresserade och som verkar inom vårt område.
7 maRsCirka 15 000 hissar är inte besiktigade, det är skälet till starten för en informationskampanj från Boverket och Swedac.
Samlingslokalde-legationen delar ut 1,6 miljoner kronor i stöd till fem kulturlokaler. även om hyrorna höjs får
vissa grupper mer pengar att röra sig med.
9
31 maRsBoverkets byggprog-nos visar att bostadsbyggandet snabbt skjuter i höjden.
en kRaFtsamling kRing nya plan- och Bygglagen Boverkets ska arbeta för goda kunskaper om planering och plangenomförande som följer plan- och bygglagen. Effektiva planeringsmetoder ska finnas tillgängliga och erfarenheter av tillämpningen av lagstiftningen ska kom-municeras och spridas till myndigheter och andra berör-da på lokal, regional och central nivå.
Boverket har skapat förutsättningar för ett utvecklat vägledningsarbete där uppföljning och erfarenhetssprid-ning av god tillämperfarenhetssprid-ning av plan- och bygglagen ingår som viktiga delar. Vi har till exempel byggt upp en effektiv hantering av frågor och svar som är kopplade till nya plan- och bygglagen, PBL.
PBL kunskapsbanken – en interaktiv webbhandbok – ersätter befintliga handböcker för tillämpning av plan- och bygglagen sedan den 2 maj 2011. Målgruppen är i hu-vudsak professionella användare. Genom att arbeta i webbmiljö kan vägledningen utvecklas i dialog med mål-grupperna. Ett externt nätverk är kopplat till PBL kun-skapsbanken med representanter från Sveriges Kommu-ner och Landsting, länsstyrelserna, Lantmäteriet och Stockholm, Göteborg och Malmö deltar.
Under året har den nya plan- och bygglagen trätt i kraft och därför har en stor del av insatserna koncentre-rats på den nya lagen. Den nya broschyren Behöver jag
söka bygglov, marklov eller rivningslov? och
informations-paketet Får vi lov att presentera, som alla kommuner har försetts med och som många har använt, är goda exem-pel på information som är anpassad för medborgare.
en total öveRsyn av ByggRegleRna äR klaR Arbetet med att utveckla tydliga och verifierbara funk-tionskrav i byggreglerna har pågått i nästan tio år. Reglerna för brandskydd var sist klara. Alla avsnitt i Boverkets byggregler (BBR) är nu bearbetade med målet att skapa tydliga och enkla byggregler. Regler som ger förutsättningar för hög kvalitet i byggandet.
BBR-dagarna var ett sätt att sprida kunskap om tillämp-ningen av de nya byggreglerna som gäller från 1 januari 2012.
Nya föreskrifter om ändring av byggnader har också arbetats in i byggreglerna och ska tillämpas från den 1 januari 2013.
BoRttagna kRav kan ge FleR studentBostädeR Det råder brist på bostäder för studenter i hälften av universitets- och högskoleorterna. För att underlätta byggandet har kraven på bostäder som är högst 35 kva-dratmeter lättats upp. Byggreglerna möjliggör att stu-dentbostäder kan utformas på många olika sätt. Utrymmen för samvaro, att sova och matlagning behöver inte längre vara avskiljbara. Det innebär att bostäderna kan göras upp till tre kvadratmeter mindre. Boverket har tagit fram en bok om gemensamhetsut-rymmen för studentbostäder som kommer ut i februari 2012. Där visas att det går att minska areorna till åtmins-tone 21–25 kvadratmeter i studentbostäder om en stor eller liten del av funktionerna matlagning, samvaro och måltider flyttas till gemensamma delar.
intensivt aRBete med ByggpRoduktFöRoRdningen Byggproduktförordningen (CPR) trädde i kraft den 24 april 2011 och från och med den 1 juli 2013 gäller den fullt ut. Det innebär att byggprodukter som tillverkas och säljs in-om EU ska märkas och beskrivas på samma sätt. Förord-ningen ska underlätta den fria handeln.
Boverket har granskat vilka ändringar som måste göras i svensk lagstiftning. En stor utmaning är att kommunice-ra förändringarna till aktörer inom byggsektorn. Det är en uppgift som pågått under året och som blir ännu mer i fokus under de kommande två åren.
uppFölJning och analys av BostadsmaRknaden Under året har bostadsbyggande och bostadsmarknad studerats och analyserats ur olika aspekter. Fokus har varit på bostadsbyggandet och bostadsmarknaderna i Norden och situationen för vissa grupper.
5 apRilAntalet antagna över-siktsplaner ökar och är det högsta antalet sedan 1991.
15 apRilRapporten Ungdomars boende visar att drygt hälften av landets kommuner har brist på bostäder för ungdomar.
2 maJden nya plan- och bygglagen börjar gälla. Boverket presenterar nya byggregler, webbsidor om den nya lagen samt webb-handboken PBL kunskapsbanken.
20 maJGeneraldirektör Janna Valik börjar blogga på generaldirektoren.se. ämnet var taksäkerhet.
7 JuniRapporten Fara på taket kommer ut.
utBlick mot övRiga noRden
I rapporten Analys av bostadsbyggandet i Norden analyse-ras bostadsbyggandet ur ett nordiskt perspektiv. Jämförel-ser av byggkostnader i Norden och övriga Europa visar att Sverige ofta hamnar i mitten. Andra intressanta skillnader mellan de nordiska länderna redovisas i Många bäckar
små – den svenska planprocessens roll för ett ökat bostads-byggande.
koll pÅ BostadsmaRknaden i sveRige
Under 2011 har Boverket studerat hur landets allmännyt-tiga bolag har förhållit sig till den nya lagstiftningen för hyressättningen och hur allmännyttans utveckling ter sig med tanke på förändringarna i hyreslagen.
I tre nummer av skriften Boverkets indikatorer har vi beskrivit och analyserat utvecklingen av bostadsmarkna-den och bostadsbyggandet. Den årliga bostadsmarknads-enkäten med svar från alla landets kommuner är en bred kunskapskälla att ösa ur på Boverkets webbplats. I enkä-ten konstateras till exempel att ungdomar, pensionärer, och medelålders personer som vill flytta till en mindre
bostad samt stora barnfamiljer är de grupper som har särskilt svårt att få bostäder.
olika gRuppeRs FöRutsättningaR pÅ BostadsmaRknaden
Bostadsmarknaden för ungdomar och studenter är något som Boverket ägnar stor uppmärksamhet. I rapporten
Ungdomars boende används åtta indikatorer samt
analy-ser för att visa vilka förhållanden och villkor som råder i vissa delar av Sverige. Exempel på indikatorer är antalet kommuner med brist på bostäder för ungdomar, antal unga i hyresrätt med förstahandskontrakt, antalet ungdo-mar med eget rum samt trivsel i bostadsområdet.
BostädeR FöR äldRe
Äldre har svårt att få bostäder och det gäller speciellt äldre med särskilda behov.
I december beslutade regeringen att investeringsstö-det för äldrebostäder ska förlängas till den 31 december 2014. Stödet omfattar även trygghetsbostäder för äldre. Det finns en ökad efterfrågan av de här boendeformerna. god ljudmiljö. det visar rapporten Trafikbuller
och nybyggda bostäder som bygger på
under-sökningar av drygt 130 000 bostäder.
12 JuliBoverkets nygamla maga-sin Planera Bygga Bo kommer ut med sitt första nummer med nya plan- och bygglagen som tema.
17 augustiAnställda på Boverket bloggar från två
nord-iska planmöten i Finland. 23 septemBeRuppskattade, nedladdade och Boverkets mest beställda broschyr om bygglov kom-mer ut i en ny version: Behöver jag söka bygglov, marklov eller rivningslov. slutsats i rapporten hushållens boendeekonomiår 2009 med prognos 2012.
11 ÅRET SoM GÅTT
I Boverkets bostadsmarknadsenkät uppger 150 kommu-ner att de har plakommu-ner på att bygga totalt 4 300 trygghets-bostäder.
sekundäRa BostadsmaRknaden
Den sekundära bostadsmarknaden fortsätter att växa. I rapporten Sociala hyreskontrakt via kommunen – Den
sekundära bostadsmarknadens kvantitativa utveckling ef-ter år 2008 konstaef-teras att 221 kommuner hyr lägenheef-ter
för att hyra ut dem i andra hand. Boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Den sekun-dära bostadsmarknaden har blivit större jämfört med den senaste kartläggningen.
aRBete med eneRgihushÅllning pÅ inteRnationell och nationell nivÅ
Boverket har lämnat synpunkter på hur EU-direktiven om byggnaders energiprestanda och främjande av an-vändning av förnybar energi på lämpligast sätt kan ge-nomföras i Sverige.
Energiprestandadirektivet innebär att regler för
ener-gihushållning och energideklarationer behöver ses över. Vi har lämnat underlag till Näringsdepartementet för bedömningar om direktivet kräver förändringar i svensk lagstiftning.
Boverket har utrett om byggreglerna kan främja an-vändningen av förnybar energi. Utredningens slutsats blev att användningen bör främjas på annat sätt än ge-nom byggregler.
Vi har föreslagit åtgärder för att förbättra energidekla-rationerna med fokus på hur konsumentperspektivet kan stärkas.
Definitionen av nära-nollenergibyggnader har varit en viktig fråga under året. Boverket menar att byggreglerna uppfyller energiprestandadirektivets krav om nära-noll-energibyggnader och att det i dag inte finns behov att yt-terligare skärpa kraven.
13 oktoBeR Medborgardialog om vindkraft är en bro-schyr som ger exempel på hur kommuner har arbetat med dialog med invånare och politiker.
18 oktoBeR Konferensen SB11 om hållbart byggande startar i Finland. Boverket deltar aktivt med bloggande på seminarier och arrangerar frukostmöten.
10 novemBeR Fyra myndigheter konstaterar i ett press-meddelande att buller är ett samhällsproblem. Boverket, naturvårdsverket, Socialsty-relsen och Trafikverket ska stärka samarbetet för att begränsa bullret.
16 decemBeR Boverksbloggen star-tar med en samling bloggar som skrivs av våra experter. Rubrikerna är Bo-endebloggen, Byggbloggen, Internationella bloggen och Samhällsplaneringsbloggen. 1 decemBeR
Boverkets forum hålls i Stockholm och årets tema är byggregler och byggkvalitet.
Resultatredovisning
Introduktion och läsanvisning
Boverkets årsredovisning utgör grunden för en samlad uppföljning och analys av året som gått. Årsredovisningen är i huvudsak ett instrument för återrapportering till vår uppdragsgi-vare. Boverket har valt nedanstående indelning för sin resultatredovisning:
• Samhällsplanering och bebyggelseutveckling (Boverkets instruktion 1§, 2§ punkt 1–4) • Byggande och förvaltning (Boverkets instruktion 1§, 3§ punkt 7)
• Boendefrågor (Boverkets instruktion 1§, 3§ punkt 4 och 5)
• Statliga stöd och bidrag (Boverkets instruktion 1§, 3§ punkt 4, 8 och 9)
• Myndighetsövergripande (Boverkets instruktion 3§ punkt 1, 2 3 och 6, 4§, 5§ och 6§) Under rubriken Myndighetsövergripande redovisas bland annat frågor om miljö, tillgänglig-het och energi samt Boverkets arbete inom EU och internationellt.
Under det gångna året har Boverket definierat sina prestationer. Denna indelning i pre-stationer skiljer sig från den tidigare indelningen, varför det inte alltid går att göra relevanta jämförelser av prestationerna över åren på det sätt som anges i Ekonomistyrningsverkets (ESV) förskrifter till 3 kap. 1§ FÅB.
Kostnad per prestation kan avse såväl kostnad per prestationstyp och år som en enskild prestations totala kostnad. I det senare fallet, som exempelvis kan avse längre projekt, bör kostnader från tidigare år som är hänförbara till prestationen inkluderas i redovisningen. Boverket har identifierat Marknadskontroll som ett område där det faktiskt är möjligt att se kostnaden för en enskild prestation. Boverket kommer att arbeta vidare med sin presta-tionsredovisning framöver.
Boverkets regleringsbrev för 2011 finns ett antal återrapporteringskrav beträffande effek-ter på samhällsnivå som ska, eller kan, redovisas utanför årsredovisningen vid angivna tid-punkter. Dessa återrapporteringskrav redovisas i särskilda rapporter. Det innebär att
pre-13 RESULTATREdoVISnInG
stationer eller prestationsnära effekter som kan tänkas uppstå som en direkt följd av Boverkets prestationer redovisas i årsredovisningen, medan effekter på samhällsnivå huvud-sakligen redovisas i andra rapporter. En sådan rapport är Planering, byggande och boende –
Boverkets lägesrapport april 2011, ISBN 978-91-86827-05-2, vilken redovisas under området Myndighetsövergripande.
Boverket har gjort en resultatbedömning på de områden i regleringsbrevet 2011 där mål finns angivna:
• råd och stöd gällande planering och plangenomförande • hållbart byggande och förvaltning
• energipolitiska åtgärder på kort sikt • icke-statliga kulturlokaler
• bidrag till allmänna samlingslokaler
PROCESSER PRESTATIONER EFFEKTER
process • regler • utbetalda bidrag • antal konferenser • antal remisser • antal besvarade samtal etc • säkrare byggkonstruktioner
• mindre radon i bostadshus
• mer vindkraft • bättre kunskap om PBL i kommuner etc delprocess delprocess påverkan på
15
I planeringsprocessen ska olika samhällsintressen vägas mot
varandra och mot enskilda intressen i en öppen och demo-
kratisk process. Boverket bevakar och vägleder bland annat
hur lagstiftningen för planering och byggande tillämpas.
Samhällsplanering och
bebyggelseutveckling
uppFölJning av plan- och Bygglagen och uppsikt öveR milJöBalken
En uppsiktsrapport lämnades till regeringen i mars enligt uppdrag i regleringsbrevet för 2010, Boverkets
uppsikts-rapport – planering och byggande under 2010, dnr
1109-3756/2010 och 209-2901/2010. Uppsiktsrapporten inne-håller en samlad bedömning av alla de olika uppsikts-
aktiviteter som Boverket genomfört inom främst plan- och byggområdet. En central del av underlaget för upp- siktsrapporten får Boverket från länsstyrelsernas svar på den årliga plan- och byggenkäten.
Enkäten har tagits fram av Boverkets och länsstyrels-ernas gemensamma enkätråd. I uppsiktsrapporten som lämnades i mars 2011 lyfter Boverket bland annat fram ett antal problemställningar.
Översiktsplaner
Kommunernas översiktsplaner ska vara aktuella för att de ska fylla sin funktion. Detta kan ske på olika sätt, genom omarbetning, tillägg till översiktsplanen eller genom för-djupningar för delar av kommunens yta. I många kom-muner har den kommunomfattande planen inte om- arbetats på många år. Planen kan dock ändå vara aktuell, genom att tillägg eller fördjupningar gjorts efter behov. Förutsättningarna för länens och kommunernas resurser varierar stort.
Länsstyrelsen ska, minst en gång per mandatperiod, i en sammanfattande redogörelse redovisa synpunkter i form av sådana statliga intressen som kan vara av bety-delse för kommunens beslut samt ange hur synpunkter-na, enligt länsstyrelsens mening, förhåller sig till över-siktsplanen.
Ökat resursbehov med nya PBL
Nya plan- och bygglagen (PBL) medför ett ökat resurs- behov i kommuner och länsstyrelser när det gäller bygg-frågor. Detta kan innebära problem med tillämpningen då kommuner och länsstyrelser sedan en längre tid till- baka har pekat på brister i såväl kompetens som resurser på området.
Fler nya översiktsplaner på gång
Trenden är fortsatt positiv för översiktsplanering i många kommuner. Under 2011 antogs det största antalet översikts-planer sedan 1991 och den utvecklingen ser ut att fortsätta.
Kommunernas resurser och kompetens
Boverket har tidigare tagit initiativ till att skapa en grupp för frågor om kommunernas organisation, resurser och
Verksamhetsöversikt
Samhällsplanering och bebyggelseutveckling
Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev:
Boverket ska
*lämna en redovisning och analys av de uppgifter som Boverket särskilt erhåller från länsstyrelserna, Gotlands kommun, berörda landsting och samverkansorgan.
*sammanställa och analysera redovisningen av hur ovanstående parters arbete med fysisk samhällsplanering och bebyggelseutveckling fortlöper.
*ge en nationell bild av hur verksamheten utvecklas. När det gäller tillämpningen av plan- och bygglagen ska Boverket även dra slutsatser utifrån länsstyrelsernas redo- visning och lämna förslag till hur tillämpningen kan förbättras. Länsstyrelserna, Gotlands kommun, berörda landsting och samverkansorgan ska lämna redovisningen till Boverket senast den 31 januari 2012. Formerna för återrapporteringen ska utformas i dialog med läns- styrelserna respektive Gotlands kommun, berörda landsting och samverkansorganen.
*Därutöver ska Boverket sammanställa statistiska uppgifter rörande verksamhet inom plan- och bygg- lagstiftningen gällande:
- överklaganden av kommunens beslut om detaljplaner, områdesbestämmelser, bygglov och förhandsbesked, - resursinsatser avseende överklaganden av beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser,
- prövning enligt 12 kap. plan- och bygglagen (1987:10) av kommunens beslut om detaljplaner och områdes- bestämmelser (gäller prövningar t.o.m. den 1 maj 2011), - prövning enligt 11 kap. 10-12 §§ nya plan- och bygglagen (2010:900) av kommunens beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser (gäller prövningar fr.o.m. den 2 maj 2011).
17 SAMhäLLSPLAnERInG oCh BEByGGELSEUTVECKLInG
kompetens (ORK-gruppen). I gruppen deltar företrädare för Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt några kommuner. Fokus har bland annat legat på att identifiera vilka åtgärder som kan vara till stöd för kommunerna i den resurs- och kompetensförsörjnings-situation de befinner sig i.
Bättre statligt samspel genom vision 2025
Samspelet mellan Boverket, länsstyrelser och andra statli-ga myndigheter behöver göras tydligt och effektiviseras för att arbetet med planeringsunderlag och samordning av statliga intressen ska förbättras. Boverket har ambitio-nen att åstadkomma en sådan samordning inom ramen för arbetet med Vision Sverige 2025.
BoveRkets uppsiktsveRksamhet Tabell 1 Prestationstypen Uppsikt
2011 2010 2009 Kostnader
i mnkr 2,0 uppgiftIngen uppgiftIngen Uppsiktsrapporter 1 Ingen
uppgift uppgiftIngen
Källa Boverkets diarium (se även förteckning över Boverkets publikationer, bilaga 1) samt Agresso för kostnader.
Uppsikt är en prestationstyp, varför det inte ska tolkas som kostnaden för att ta fram Boverkets uppsiktsrapport, vilken enbart är en delmängd i Boverkets totala uppsiktsverksam-het under området Samhällsplanering och
bebyggelseut-veckling. Prestationstypen omfattar hela
uppsiktsverksam-heten kring PBL där också möten med länsstyrelserna, – enkätsammanställning och analyser med mera ingår. Uppgifter om jämförelsetal mellan åren kan inte läm-nas då prestationen är ny för året.
vision sveRige 2025
Under året har Boverket rapporterat den första delen av regeringsuppdraget Vision för Sverige 2025,
Samman-ställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering – delrapport med
dnr 109-2640/2011.
I arbetet har 28 nationella myndigheter fått en förfrå-gan om underlag och merparten av dem har bidragit ak-tivt till innehållet. Dialog har också skett med länsstyrel-serna om underlaget och om kopplingar till deras
regeringsuppdrag.
Nationella myndigheter och organisationer har bjudits in till två arbetsmöten som en början på visionsarbetet. Syftet med det första mötet var att kartlägga utvecklingen och nuläget för de nationella målen. Det andra mötet syf-tade till att beskriva trender och möjliga framtidsbilder. Det första arbetsmötet visade på problematiken med att bryta ner nationella mål till en geografisk/fysisk verk-lighet som sedan skulle kunna appliceras på en regional/ lokal planeringsverklighet. Ett fortsatt gemensamt ut-vecklingsarbete skulle behövas för att effektivisera mål-styrningen och göra den till ett användbart styrmedel för det vidare arbetet i regioner och kommuner.
den svenska planpRocessens Roll FöR BostadsByggandet
För att få fram underlag till arbetet med att ge stöd, råd och kunskap till dem som planerar och bygger vårt samhälle har rapporten Många bäckar små – den svenska planprocessens
roll för ett ökat bostadsbyggande, dnr 1409-4982/2011, tagits
fram. Den beskriver översiktligt hinder och framgångsfak-torer i den svenska plan- och byggprocessen. Rapporten har även legat till grund för Boverkets arbete med reger-ingsuppdraget Bostadsmarknaden i Norden, och redovisa-des för departementet i december.
Boverket konstaterar i rapporten att det inte går att identifiera en enskild orsak till att det tar tid att planera för bostäder. Processen är komplex och varje moment kan innebära hinder.
milJonpRogRammet
I början av året inledde Boverket och Statens bostadskre-ditnämnd (BKN) ett samarbete kring miljonprogramsom-rådenas förväntade upprustning.
Centrala frågor i uppdraget är byggnaders bristande tekniska status, områdenas svaga socioekonomiska profil och bristande integration.
Aktiviteten under 2011 har handlat om att öka kunska-perna om vad som behöver göras, utöver den tekniska upprustningen, för att dessa områden ska bli långsiktigt socialt hållbara. Bland annat har Boverket varit med om att utforma frågorna i en enkätstudie, vilken riktade sig till hushåll som bor i storskaliga bostadshus som byggdes under perioden 1965–1974.
Materialet kommer att användas som underlag inför det fortsatta arbetet med att utveckla analyser av den sociala hållbarheten kopplat till upprustningen av mil-jonprogrammets bostäder.
mistRa uRBan FutuRes
Under året blev Boverket en associerad part till Mistra Urban Futures, ett nystartat centrum för hållbar stadsut-veckling. Boverket fick på så sätt möjlighet att vara med och diskutera inriktning i uppbyggnadsskedet, samt delta i de aktiviteter som handlar om att förstå, förbättra och för-medla stadsutvecklingsprocesser i enlighet med de pågå-ende pilotprojekten. Boverket har deltagit i en workshop i Göteborg i februari om strategiska områden. Den konkreta insatsen under året har bestått i att läsa och kommentera pilotprojektet Multi-level governance.
samhällsplaneRing FöR Fysisk aktivitet
Boverket har regeringens uppdrag att ansvara för ett sam-verkansprojekt som går ut på att samordna och utveckla arbetet kring samhällsplanering och bebyggelseutveck-ling för en miljö som möjliggör och stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen, bland annat avseende tillgänglighet till grönområden och tätortsnära friluftsområden samt säkra, trygga och attraktiva gång- och cykelbanor. Boverket kommer särskilt att sätta fokus på fyra sorters landskap; fotgängarens, cyklistens respektive barnens landskap samt det tätortsnära landskapet. De olika land-skapen kräver olika typer av kunskapsunderlag, metoder och arbetssätt.
I uppdraget ingår att aktivt sprida kunskap och goda ex-empel om hur planeringen av den fysiska miljön kan bidra till fysisk aktivitet och hälsosamma val. Boverket planerar bland annat att ta fram en vägledning till kommuner. Boverket ska genomföra arbetet i samverkan med Sta-tens Folkhälsoinstitut, länsstyrelserna, Sveriges Kommu-ner och Landsting och andra berörda aktörer. Uppdraget
ska slutrapporteras till regeringen den 31 december 2012. Ett projektprogram har tagits fram och en delrapporte-ring levererades till regedelrapporte-ringen i december 2011,
Samord-ning av utveckling av samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet – delredovisning, dnr 10149-4269/2011.
FRamtidens FRiluFtsliv
I december 2010 antog riksdagen propositionen
Fram-tidens friluftsliv 2009/2010:238. Naturvårdsverket fick i
uppdrag att samordna nationella myndigheter och orga-nisationer som arbetar med friluftsliv, däribland Boverket. Tio nätverk för friluftsliv arbetar för att samordna och ut-veckla arbetet inom sitt område. Boverket har under 2011 lett två av dessa nätverk, Tillgänglighet och Tätortsnära
natur, där man bland annat arbetat med att ta fram
mät-bara mål för friluftslivspolitiken. Målen ska rapporteras till regeringen i mars 2012.
BlÅ och gRöna stRuktuReR
Boverket har följt Stockholms landstings avdelning
Till-växt, miljö och regionplanerings arbete med
metodut-veckling av grönstrukturplanering, bland annat fram- tagandet av en gröntypologi.
Den europeiska landskapskonventionen (ECL) trädde i kraft i Sverige den 1 maj 2011. Riksantikvarieämbetet har en sammanhållande roll i Sveriges arbete med ECL och Boverket ingår, tillsammans med andra myndigheter, i det nationella nätverk som bildats.
Boverket har deltagit i en rad samtal och konferenser kring landskapskonventionen utifrån ett planeringsperspektiv.
hÅllBaRa städeR
Delegationen för hållbara städer (DHS) tillsattes av reger-ingen för perioden hösten 2008–2010 för att genomföra oli-ka åtgärder vars syfte var att bidra till förbättrade förutsätt-ningar för utveckling av hållbara städer.
En viktig uppgift för delegationen är att hantera ett stat-ligt stöd till utveckling av hållbara städer. Stödprojekten ska bidra till långsiktiga, välfungerande och attraktiva stadsmil-jöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och mini-merad klimatpåverkan. Boverket är representerat i DHS. Under 2011 beslutade DHS att fördela drygt 15 miljoner kro-nor till sammantaget ett investeringsprojekt och 27 plane-ringsprojekt. Boverket har bistått DHS i bedömningsproces-sen samt hanterat bidragsadministrationen kring stödet. 2012 är sista året som DHS fattar nya beslut.
19
Tabell 2 Stöd till hållbara städer
2011 2010 2009 Antal utbetalda ärenden 21 9 0 Utbetalt belopp mnkr 128,8 94,6 0
Källa bidragssystemet Bofinc samt Agresso för utbetalt belopp. Inga utbetalade ärenden under 2009.
Under tiden för genomförandet av projekten betalar Boverket ut förskott, maximalt 75 procent av beviljat bi-drag. Det är långt ifrån alltid som stödmottagarna väljer att ansöka om förskottsutbetalning, utan man väntar att ansöka tills projektet är helt slutfört. Boverket godkänner också slutrapporter när projekten är slutförda och betalar därefter ut resterande bidrag.
Under 2011 har tre planeringsprojekt avslutats och de-ras slutredovisningar har godkänts. Fyra investeringspro-jekt och två planeringsproinvesteringspro-jekt har under året ansökt om totalt 19 avvikelser eller ändringar. Boverket har godkänt alla utom en.
Under året har kostnaderna för stödet till Delegationen för hållbara städer samt bidragsadministrationen av stö-det uppgått till 1,0 miljoner kronor.
nationella stRategin FöR Regional konkuRRens-kRaFt, entRepRenöRskap och sysselsättning Boverket ska medverka till genomförandet av den
Natio-nella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenör-skap och sysselsättning 2007–2013 och dess prioriteringar
som tydliggörs i regeringens skrivelse 2009/10:221. Boverket ska även delta i analysarbetet kring genom- förande, avstämning och uppföljning av den nationella strategin.
Boverket har medverkat i den analysgrupp som Närings-departementet har bildat. Under året har gruppens arbe-te inriktats på att stärka den inarbe-terna informations- och erfarenhetsöverföringen mellan de involverade myndig-heterna och berörda delar av Regeringskansliet. Boverket har genomfört en kartläggning av det arbete som bedrivs inom landets regioner avseende kopplingen mellan det regionala utvecklingsarbetet och kommunernas översiktliga planering. Uppdraget avrapporteras i april 2012. detalJplaneRemisseR undeR 2011
Under året har Boverket fått 12 detaljplaneremisser och besvarat 14. Av de besvarade remisserna har två kommit in under föregående år. Av årets remisser har två kommit från mark- och miljödomstolar, som sedan den 2 maj
2011 är överklagandeinstans efter länsstyrelsen i flertalet PBL-mål. Övriga remisser har kommit från regeringen. Av regeringsremisserna har sex avsett kommuners överklaganden av länsstyrelsens beslut att, för att bevaka statliga intressen, ingripa och upphäva planer med stöd av 12 kap. i plan- och bygglagen. Frågor som lett till ett upphävande enligt 12 kap. har varit riksintressepåverkan, hälsa och säkerhet samt påverkan på miljökvalitetsnor-mer för vatten. Boverket har anslutit sig till länsstyrelser-nas bedömning i två av fallen, men ansett att länsstyrel-serna inte haft stöd för sina bedömningar i de övriga fyra yttrandena.
Resursinsatser avseende överklaganden av beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser bedöms till 0,9 årsarbetskrafter och 0,9miljoner kronor.
Råd och stöd gällande planering
och plangenomförande
SAMhäLLSPLAnERInG oCh BEByGGELSEUTVECKLInG
Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev
1. Boverket ska redovisa myndighetens arbete och aktivi- teter med att sprida och höja kunskapen om planering och plangenomförande i landet i enlighet med målet. 2. Boverket ska redovisa vilka fortsatta insatser som verket gjort för att inom ramen för den fysiska plan-eringen skapa förutsättningar för en enhetlig tillämp-ning av miljöbalkens bestämmelser om miljökvalitets-normer och miljökonsekvensbeskrivningar.
3. Enligt krav i plan- och bygglagen och miljöbalken ska kommuner alltid göra en behovsbedömning av om det ska göras en miljöbedömning för bland annat detalj-planer. Kravet härstammar från direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpå-verkan. En viktig aspekt i behovsbedömningen är att avgöra om planen har en betydande miljöpåverkan. Det har visat sig att det finns brister i den praktiska tillämp-ningen av bestämmelserna. Boverket ska i samråd med Naturvårdsverket ta fram riktlinjer för hur kom-munerna bör arbeta med miljöbedömningar av detalj- planer och andra kommunala planprocesser.
4. Boverket ska sammanställa erfarenheter från
planering, praktisk tillämpning samt forskning gällande frågor om jämställdhet i den fysiska planeringen.
ny plan- och Bygglag
Boverket har under året genomfört informationsinsatser om nyheterna i plan-och bygglagen, som trädde i kraft den 2 maj 2011. De viktigaste målgrupperna var kom-muninvånare, personer som arbetar i bygg- och fastig-hetssektorn samt kommuner och länsstyrelser. De som arbetar i kommuner och länsstyrelser fick en specialut-bildning av kommittén Ny PBL – på rätt sätt där Boverkets medarbetare har deltagit som föreläsare i utbildningarna under året.
Det har handlat om grundutbildning i nya PBL av handledare och lärare samt fördjupningsutbildning i form av webbseminarier och tre timmars webbsänd ut-bildning med olika tema.
Deltagarna i webbseminarierna har kunnat skicka in frågor via en chatt/frågelåda. Ett urval av dessa frågor be-svarades eller diskuterades av experterna under webb-sändningen och flera av de övriga frågorna har i efter-hand besvarats skriftligt och lagts ut på www.nypbl.se. Utestående frågor som behöver mer ingående behand-ling har lämnats till Boverket så att de kan ge värdefulla bidrag till utvecklingen av PBL kunskapsbanken. I informationskampanjen, kallad Får vi lov att
infor-mera om plan- och bygglagen?, ingick en lång rad
aktivi-teter. Boverket försåg landets kommuner med ett webb-material i form av texter och processbilder som de kunde använda på sina egna webbplatser. Vidare producerades webbsidor och trycksaker med korta fakta om lagen, vad som gäller när man söker bygglov etcetera.
Ett faktablad togs fram med information om när man behöver en kontrollansvarig. Boverket har under året ta-git fram en broschyr Behöver jag söka bygglov, rivningslov
eller marklov?, ISBN 978-91-8627-36-6, där kortfattad
in-formation finns om den nya plan- och bygglagen. Boverkets tidskrift, Planera Bygga Bo, trycktes i stor upplaga och ägnades åt den nya lagen. Filmer om olika delar i lagen producerades och lades ut på Youtube sam-tidigt som Boverkets experter svarade på frågor i bloggar och i chattforum.
I samband med att lagen började gälla sjösatte Boverket också PBL kunskapsbanken. Det är en vägledning för plan- och bygglagen som vänder sig till professionella användare och finns på Boverkets webbplats. PBL kunskapsbanken har haft drygt 50 000 besökare under året.
Denna webbaserade handbok omfattar hela plan- och bygglagen – regionplanering, översiktsplanering, detaljplanering samt lov- och byggprocessen. Det finns även temafördjupningar kring speciella frågor som till
exempel klimat. PBL kunskapsbanken kommer att er-sätta befintliga handböcker för plan- och bygglagen. Arbetet med att komplettera och fördjupa väglednings-materialet pågår.
Tabell 3 Prestationstyp handbok/vägledning – prestation PBL kunskapsbank
2011 2010 2009
Kostnader i mnkr 1,8 1,8
-Besökare på PBL
kunskapsbanken 51 649 -
-Källa Agresso för kostnader och för webbstatistiken har använts Sitecata-lyst. PBL kunskapsbanken började som projekt 2010 och har därför inga kostnader 2009. Igångsättning skedde 2 maj, varför antalet besökare räknas från detta datum.
Boverket har fått många frågor kring nya PBL och har se-dan lagen trädde i kraft byggt upp en funktion för kun-skapsdelning och erfarenhetsspridning av tillämpningen av den nya lagen. Sedan den 2 maj har det kommit in över tusen frågor via telefon och e-post. Exempel på van-liga frågor är bygglov för byggnader, bygglov för anlägg-ningar, sanktionsavgifter, sammanhållen bebyggelse, kontrollansvariga, övergångsbestämmelser och anmäl-ningsplikt för eldstad i friggebod.
Frågorna ger Boverket en bild av vilka problemområ-den som finns i problemområ-den nya plan- och bygglagen. De ger ock-så indikation på var det finns störst vägledningsbehov. Boverket har påbörjat ett arbete med att identifiera be-hovet av allmänna råd kopplat till nya PBL.
tillsynsvägledning
Tillsynsvägledning är ett nytt ansvar för Boverket enligt nya PBL. Boverket ska vägleda länsstyrelserna i deras till-syn över kommunerna och tillsammans med länsstyrel-serna vägleda kommunerna i deras tillsyn över 11 kap. PBL och vägledning över tillsynsmetodik. Samarbetet med länsstyrelserna har påbörjats kring ansvar och roller i tillsynen.
Under hösten har tillsynsvägledning till byggnadsnämn-derna diskuterats med länsstyrelserna vid två BULT-möten samt vid årets länsrådsmöte. BULT står för Boverkets upp-sikt (uppföljning) och länsstyrelsernas tillsyn. Frågan har även diskuterats vid ett möte med Sveriges Kommuner och Landsting. Diskussionerna har lett fram till att ett inledan-de möte mellan Boverket och länsstyrelsernas forum för hållbart samhälle ska hållas den 18 januari 2012.
21
milJökvalitetsnoRmeR
Boverket har deltagit och initierat PBL pilotprojekt Fysisk
planering och vattenförvaltning. Projektets syfte har varit
att belysa hur länsstyrelserna och kommunerna kan han-tera miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen för vatten i den kommunala fysiska planeringen. Fokus har legat på hanteringen i översiktsplaner och detaljplaner samt på vilket planeringsunderlag som behövs.
Boverket har under året haft ett antal möten med Vat-tenmyndigheten, vilket resulterat i ett projekt med syfte att ta fram en tillsynsvägledning för länsstyrelserna om hantering av normerna för vatten i PBL-planer.
kompetenssatsning FöR BättRe pBl-tillämpning Boverket har i samverkan med länsstyrelserna genomfört en treårig kompetensutvecklingsinsats för en bättre till-lämpning av plan- och bygglagstiftningen. Kompetens-satsningen har riktat sig till länsstyrelsens olika sakområ-den, men även andra statliga myndigheter har deltagit. Efter att projekten avslutats har resultaten från dessa sammanställts i tre skrifter: Språngbräda för nya Plan-
och Bygglagen – åtta pilotprojekt; INTRO, ISBN
978-91-86827-28-1, ANTOLOGI, ISBN 978-91-86827-30-4, respek-tive EXEMPEL, ISBN 978-91-86827-32-8. På Boverkets webbplats finns slutrapporterna i sin helhet.
Arbetet avslutades med ett nationellt seminarium
Forum Ny PBL i Uppsala. Syftet var dels att sprida
resulta-ten från pilotprojekresulta-ten samt att diskutera hur resultaresulta-ten kan användas, dels att ge tillfälle till erfarenhetsutbyte från de genomförda översiktskurserna om nya PBL.
plangenomFöRande och FastighetsBildning Boverket och Lantmäteriet fortsatte det arbete som på-börjades 2010 om samordning av processerna för plane-ring och lovgivning enligt plan- och bygglagen med plangenomförandet enligt fastighetsbildningslagen. Denna samverkan, som går under namnet Samordnad
planerings-, fastighetsbildnings- och genomförande- process (SPF), ska pågå till 2015.
SPF har under året bland annat arbetat med Boverkets regeringsuppdrag om kommuners planarbete i digital miljö och där tagit fram en lägesrapport, Harmonisering
av kommunernas planarbete i digitalmiljö, dnr
229-370/2010, och en aktivitetsplan för harmoniseringsfrågor-na fram till 2015. I rapporten föreslås ett antal åtgärder som behöver vidtas för att utveckla harmoniseringen av kommunernas planarbete i digital miljö. Uppdraget
kom-mer att redovisas för Regeringskansliet i januari 2012. I rapporten lämnas även förslag på en flerårig hand-lingsplan som ska främja en harmonisering av kommu-nernas planarbete i digital miljö samt ett mer enhetligt tillhandahållande av den digitala planinformationen.
delaktighet och Jämställdhet
Boverket och länsstyrelserna har haft ett uppdrag att stödja ett utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv (M2008/3813/H). I uppdraget ingick bland annat att för-dela stöd till kommunala insatser och andra projekt. Uppdraget avslutades år 2010.
Under sommaren har Boverket fått ett uppföljnings-uppdrag (S2011/6087/PBB) att utvärdera effekterna av de projekt som Boverket och länsstyrelserna beviljat stöd för. I uppdraget ligger också att integrera jämställdhets- och trygghetsperspektivet i samhälls- och bebyggelseplane-ringen. Uppdraget pågår till och med februari 2013. I uppdraget samverkar Boverket med länsstyrelserna och samråder med Sveriges Kommuner och Landsting.
BaRn och ungas delaktighet i samhällsplaneRingen Trafikverket har i uppdrag att tillsammans med Boverket stötta sex pilotkommuner som arbetar med barn och ungas delaktighet i samhällsplaneringen. Projektet pågår 2010–2012.
planeRing FöR dJuRhÅllning och BostädeR
På senare år har antalet hästar ökat kraftigt i landet. Häst-hållning sker, i motsats till annan djurHäst-hållning, inte läng-re traditionellt på landsbygden, utan i allt störläng-re utsträck-ning i eller i närheten av tätorter.
1
Boverket fick under året i uppdrag att utarbeta en väg-ledning för planering av och invid djurhållning. Boverket redovisade Vägledning för planering för och invid
djur-hållning, dnr 1499-1354/2011, i april 2011. En film om den
nya vägledningen togs fram och publicerades på Youtube. Boverket konstaterar i rapporten att fram till senare år har det traditionella sättet att begränsa omgivningspåver-kan från djurhållning varit att placera störningskällan, det vill säga djuren, långt från känsliga miljöer och vice versa. Det har dock visat sig att detta sätt att hantera konflikter inte ger bra planeringsresultat och att det finns alternati-va möjligheter att begränsa störningar och olika sätt att åstadkomma godtagbar samexistens mellan djurhållning och bebyggda miljöer.
geogRaFiska analyseR
– eRFaRenheteR FRÅn inteRReg-pRoJekt
Boverket har under året samarbetat med Tillväxtverket, Sidas Östersjöenhet och Sveriges Kommuner och Lands-ting i arbetet med att sprida erfarenheter av det svenska deltagandet i territoriellt samarbete. Centralt för samar-betet har varit att arrangera det tredje Interreg-forumet där Boverket genomfört två seminarier, ett om havs- planering och ett om den fysiska planeringens roll i ett förändrat framtida klimat.
Inom ramen för uppdraget Lärande inom territoriellt
samarbete, lägesbeskrivning av samarbetet mellan
Till-växtverket, Sida, Boverket samt Sveriges Kommuner och Landsting, har Boverket studerat den konkreta projekt-verksamheten inom ramen för Interreg. Redovisningen,
Territoriellt samarbete. Fem exempel på kunskaps- och nätverksbyggande, dnr 1172-1992/2011, ger en inblick i de
nya möjligheter som öppnats genom ett Europasamarbe-te om Europasamarbe-territoriella utvecklingsfrågor.
geodatapoRtalen
Boverket ingår sedan årsskiftet 2010/2011 i det nationella geodatasamarbetet. Samverkansavtalet ger Boverket till-gång till en stor del av all geodata som produceras i landet, vilket har möjliggjort bland annat förbättringar i energide-klarationssystemet samt i de geografiska informationssys-tem där alla geografiska analyser och kartredovisningar produceras. Boverket har nu möjlighet att utveckla och lansera kartbaserade webbapplikationer och tjänster. Boverkets deltagande i geodatasamverkan är en av förutsättningar som möjliggör omvandlingen till en e-myndighet.
pilotgis+
Boverket har huvudansvaret för förvaltningen av standar-den PilotGIS+, för leverans och utbyte av digital plane-ringsinformation. Boverket förvaltar, utvecklar och ajour-håller PilotGIS+standarden i samverkan med represen- tanter för kommuner, länsstyrelser och Lantmäteriet i den gemensamma förvaltningsgruppen. Arbetet bedrivs enligt uppgjord förvaltningsplan.
En förvaltnings- och utvecklingsplan för 2012 håller på att tas fram utifrån de behov av förändringar som upp-stått, bland annat på grund av EU:s direktiv om geogra-fisk information, det så kallade INSPIRE-direktivet,
In-frastructure for Spatial Information in Europe.
uppdRag till kultuR- och milJömyndigheteR om sam-veRkan FöR att FRämJa en hÅllBaR stadsutveckling I mars lämnade Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas och Arkitekturmuseet en gemensam slutrapport av reger-ingsuppdraget som pågått sedan 2009, Slutrapport av
re-geringsuppdraget till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling (Ku2009/1620/KV), dnr 20121-3452/2009.
Redovisningen visar bland annat hur de fyra myndig-heterna fortsatt avser att arbeta för att, inom hållbar stadsutveckling, integrera miljö- och kulturpolitiken. I november hölls ett välbesökt seminarium, Hållbar
stadsutveckling - Den kulturella dimensionen i samverkan
med bland andra Delegationen för hållbara städer.
samveRkan om gestaltning av oFFentliga milJöeR Boverket, Statens Konstråd, Riksantikvarieämbetet och Arkitekturmuseet arbetar tillsammans för att utveckla en arbetsmetod för hur gestaltningen av offentliga miljöer bättre integreras i plan- och byggprocessen. Just nu pågår elva samverkansprojekt runt om i landet. Regeringsupp-draget har bland annat presenterats på Arkitekturmässan i Göteborg. Delrapport för uppdraget Samverkan om
ge-staltning av offentliga miljöer, dnr 2320-2766/2010,
läm-nades till Kulturdepartementet i maj 2011. Uppdraget på-går till och med 2012.
Ur delrapporten framkommer ett gemensamt önske-mål om förlängning av uppdraget med hänvisning bland annat till att flera av samverkanprojektens processer sträcker sig längre än 2012. I övrigt beskrivs statusen i såväl samverkansprojekten som i det myndighetsgemen-samma arbetet.
23
kultuRväRden i samhällsByggandet
Under året har Boverket och Riksantikvarieämbetet träf-fat en överenskommelse om att utarbeta en vägledning om kulturvärdenas hantering i PBL-systemet, alltifrån riksintressen och översiktsplanering till bygglov och kontrollplan. Samordningsmöjligheter och synergieffek-ter med annan närliggande lagstiftning som till exempel miljöbalken och kulturminneslagen ska tydliggöras. Vägledningen kommer att publiceras som ett tema inom ramen för webbhandboken PBL kunskapsbanken.
noRdiska aRkitektuRmässan i göteBoRg
Boverket arrangerade ett seminarium om nordisk arki-tekturpolitik i Finland, Danmark och Norge vid Arkitek-turmässan i Göteborg den 25 oktober. Samma dag bjöd Boverket in företrädare från de nordiska länderna samt olika myndigheter och organisationer till ett samtal på Världskulturmuseet om Boverkets uppdrag att verka för god arkitektur.
milJömÅl i kommuneRnas öp
Under året påbörjades projektet Miljömålen i
översikts-planeringen. Projektet syftar till att belysa hur miljömålen
har infogats i kommunernas översiktsplanering och om ställningstaganden har varit en utgångspunkt i olika be-slutssammanhang. Goda exempel ska identifieras. Pro-jektresultatet ska vara framåtsyftande och fungera som underlag för ett fortsatt arbete med en vägledning för hur kommunerna bör arbeta med miljökvalitetsmålen i över-siktsplaneringen.
Resultatbedömning
Målet för råd och stöd gällande planering och plan- genomförande enligt regleringsbrevet 2011 är att det ska finnas goda kunskaper om planering och plangenom-förande samt om planinstrumenten på såväl central, regional som lokal nivå. Effektiva planeringsmetoder ska finnas tillgängliga och erfarenheter av tillämpningen av lagstiftningen ska tas tillvara för att kommuniceras och spridas till berörda på lokal, regional och central nivå. Boverket bedömer att vi medverkat till att målet uppnås. Boverket har skapat förutsättningar för ett utvecklat vägledningsarbete, i dialog med målgrupperna, där även uppföljningen, erfarenhetsspridning av god tillämpning av plan- och bygglagen ingår som viktiga delar. Boverket har byggt upp en effektiv hantering av
frågor och svar kopplat till PBL. Denna del av upp-följningen av lagtillämpningen utgör en viktig bas för Boverkets fortsatta vägledningsarbete.
PBL kunskapsbanken, som är ett interaktivt webb-verktyg, ersätter befintliga handböcker för tillämpningen av plan- och bygglagen. Målgruppen är i huvudsak professionella användare.
ResuRsanvändning inom samhällsplaneRing och BeByggelseutveckling
Tabell 4 Resursanvändning inom området Samhällsplanering och bebyggelseutveckling
åak* mnkr åak* mnkr åak* mnkr Intäkter av anslag 177,6 72,9 70,5 Övriga intäkter 1,4 2,9 3,1 Kostnader -179,0 -75,9 -73,6 -Förvaltnings- kostnader -50,0 -63,7 -56,8 -Transfereringar -129,0 -12,2 -16,8 Årsarbetskraft 51,5 60,9 48,6
Källa Agresso. Avrundningsdifferens står för skillnaden mellan ovanståen-de siffror för intäkter av anslag 2010 och ovanståen-det som redovisaovanståen-des i ÅR 2010 (73,0 mnkr). * Årsarbetskraft
Det ökande antalet transfereringar under året jämfört med tidigare år kommer sig av utbetalningar till stöd för
Hållbara städer 128,8 miljoner kronor. Under 2010 var
verksamheten placerad under området Boendefrågor. Förvaltningskostnaderna har minskat jämfört med tidigare år vilket beror på satsningen på trygghet i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställhetsperspektiv som på-gick under 2008–2010.
2011 2010 2009
1
25
Byggande och
förvaltning
Byggandet styrs av plan- och bygglagen med tillhörande
förordning och myndighetsföreskrifter. Reglerna om byggande
handlar om krav på byggnadsverk (samhällets minimikrav på
det som byggs). det finns också regler om bygglov, anmälan,
tillsyn med mera. Till myndighetens uppdrag hör att utveckla
och följa upp bygg- och konstruktionsreglerna, ge råd och stöd
samt att ge tillsynsvägledning.
Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev
Boverket ska
*redovisa verkets aktiviteter med att sprida och höja kunskapen om ändrade och nya byggregler.
*redovisa verkets insatser för hållbara byggnader och verkets samverkan med organisationer inom bygg- och fastighetssektor.
*särskilt informera kommunerna om möjligheten att medge tidsbegränsade bygglov samt sammanställa och ge goda exempel på gemensamhetsutrymmen i studentbostäder samt redovisa hur kommuner hanterar frågan om lägre krav på parkeringsplatser för studentbostäder.
Verksamhetsöversikt Byggande och förvaltning
BoveRkets ByggRegleR BBR
Till följd av att den nya plan- och bygglagen och den nya plan- och byggförordningen trädde i kraft den 2 maj 2011 infördes ett femtontal nya så kallade grundförfattningar i Boverkets författningssamling.
Under året har också Boverket beslutat om sakliga ändringar och nyheter i byggreglerna. Ändringarna har berört reglerna om brandskydd och reglerna om energi-hushållning och värmeisolering. Nya regler om ändring av byggnader har införts i byggreglerna.
BBR avsnitt 5 Brandskydd har genomgått en revidering som påbörjades 2006 och som inneburit den största för-ändringen av brandskyddsreglerna sedan 1994. Syftet har varit att skapa verifierbara funktionskrav, det vill säga tydligare regler som är mätbara. Föreskrifterna anger vad byggnaden ska uppfylla. De allmänna råden anger hur föreskrifterna kan uppfyllas, vilket även ger en nivå på brandskyddet.
I BBR avsnitt 9 Energihushållning har energikraven för byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme skärpts.
Boverket har tidigare gett ut allmänna råd om ändring av byggnad. De allmänna råden ersätts nu av föreskrifter. Regler om ändring av byggnader har förts in i BBR under varje avsnitt.
De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2012.
BRandanalytisk dimensioneRing
Som ett led i revideringen av BBR avsnitt 5 Brandskydd kompletterades brandskyddsavsnittet med ett separat allmänt råd, Boverkets allmänna råd (2011:27) om
analy-tisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD.
De allmänna råden är ett förtydligande till vad man har att förhålla sig till i de fall man avviker från förenklad di-mensionering.
De allmänna råden kan endast tillämpas tillsammans med de nya reglerna om brandskydd som träder i kraft den 1 januari 2012.
öveRsättning av BoveRkets Bygg- och konstRuktionsRegleR
Under 2011 har arbetet med att översätta byggreglerna (BBR) och konstruktionsreglerna (EKS) till engelska fortskridit. De översatta reglerna kommer att publiceras på Boverkets webbplats allteftersom avsnitten blir klara.
äldRe ByggRegleR
En byggnad ska uppfylla de regler som gällde när byggna-den uppfördes men det är svårt att hitta de gamla regler-na. Därför har Boverket skannat in de äldre byggreglerna från 1946 och framåt. Nu finns Anvisningar till
byggnads-stadgan BABS 1946, BABS 1950 och BABS 1960, Svensk byggnorm SBN 67, SBN 70 och SBN 80 och Nybyggnads-reglerna på Boverkets webbplats.
eks, euRokodeR
Under hösten har arbetet med att komplettera och revi-dera Boverkets förskrifter och allmänna råd om tillämp-ningen av europeiska konstruktionsstandarder (euroko-der) EKS 8 fortsatt. Kompletteringarna innebär bland annat att eurokoddelen EN 1992-3 Betongbehållare införli-vas i EKS. Föreslagna revideringar berör till stor del kopp-lingen mellan verifieringsmetoder och materialegenska-per respektive det färdiga byggnadsverkets egenskamaterialegenska-per.
Exempel
Föreskrift: Bostäder i verksamhetsklass 3 ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand. Allmänt råd: Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör utgöras av brandvarnare.
27 ByGGAndE oCh FÖRVALTnInG
kommunikation BBR/BäR/euRokodeR
Boverket skickade ut tre nyhetsbrev Boverket informerar till byggsektorn om ändringarna i regelverket.
Under hösten arrangerades för tredje gången de popu-lära BBR-dagarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt genomfördes under 2011–2012 fyra utbildningstill-fällen med cirka 700 deltagare och som ett komplement anordnades för första gången ett webbinarium under 2012. Under 2011 har också ett arbete kring en ny webb- portal, Boverkets regler för byggande, pågått.
Anledningen till den minskade kostnaden mellan åren, beror på att den nya plan- och bygglagen har medfört nya grundförfattningar för en stor del av Boverkets föreskrif-ter. Dessa föreskriftsändringar är inte så omfattande och påverkar dessutom inte sakinnehållet. Boverket har ingen fullständig redovisning över enskilda prestationer, det vill säga enskilda föreskrifter och allmänna råd, som går att följa över åren.
Tabell 5 Prestationstyp Föreskrift och allmänt råd
2011 2010 2009 Kostnader i mnkr 12,1 17,0 15,0 Antal föreskrifter
och allmänna råd 17 5 7
Källa Boverkets diarium för antal (se även förteckning över Boverkets publikationer, se bilaga 1), för kostnader Agresso.
handBöckeR inom Bygg – BaRnsäkeRhet i ByggnadeR Under 2011 avslutades arbetet med att uppdatera hand-boken Barnsäkerhet i byggnader. Boken har komplette-rats med två nya avsnitt som fokuserar närmare på kom-munikation med barn och unga och ungas delaktighet i planeringen.
Handboken, som fått ett nytt namn: Bygg barnsäkert –
i byggnader, på tomter och i utemiljön ISBN
978-91-86559-98-4, har marknadsförts under året via webben och i samband med Barnsäkerhetsforum i Karlstad och SABO kunskapsdag Att bo med barnens ögon i Göteborg. goda exempel
gemensamhetsutRymmen i studentBostädeR Under året har Boverket arbetat med att välja ut sju exempel på hur gemensamhetsutrymmen i student- bostadsområden kan vara utformade. Studentbostäder kan byggas mindre än ordinarie bostäder genom att vissa funktioner kan flyttas ut till gemensamma utrymmen. Exemplen är tänkta att vara till hjälp vid planering av nya
och befintliga gemensamhetsutrymme, alltifrån stora studentbostadsområden till det lilla korridorköket. Under oktober har en skribent och en fotograf åkt runt och gjort reportage. Materialet sammansställdes till rap-porten Goda exempel om utformning av
gemensamhets-utrymmen i studentbostäder, dnr 1281-597/2011 och
rap-porterades i december till Regeringskansliet. Materialet ges även ut i en bok som publiceras i januari 2012 med ti-teln Utforma för gemenskap – goda exempel för
student-boende, ISBN 978-91-86827-94-6.
RevideRing av FöReskRiFt FöR enkelt avhJälpta hindeR, hin
Såväl föreskriften BFS 2011:13 HIN, enkelt avhjälpta
hin-der, som BFS 2011:5 ALM, tillgänglighet på allmänna platser, har reviderats 2011 till följd av nya PBL. ALM
på-verkades dock endast i formaliadelarna.
Arbetet med övrig revidering av HIN, som påbörjades under 2010, har fortsatt under året. Ett föreskriftsförslag bör enligt nuvarande planer vara klart för remissbehand-ling under 2012 för att börja gälla den 1 juli 2013. I december 2011 genomfördes ett seminarium om HIN, med syfte att informera om nyheter på området. Se-minariets fokus låg på tillsynen av HIN, med dialog om Boverkets och länsstyrelsernas tillsynsvägledning. Det ge-nomfördes tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och Handisam och kunde också följas på dis-tans via webbsändning.
eu – ByggpRoduktdiRektivet
Boverket ansvarar för arbetet med byggproduktdirektivet i Sverige och har representanter i den ständiga byggkom-mittén och därtill kopplade expertgrupper. Under året har det hållits ett kommittémöte och ett möte i dess
beredande grupp. Arbetet består huvudsakligen i att ta fram mandat till nya eller ändrade harmoniserade stan-darder som medlemsstaterna har behov av till följd av na-tionell bygglagstiftning.
Boverket har också hanterat skriftliga konsultationer från Europeiska kommissionen, som förslag till ka tekniska godkännanden, arbetsprogram från europeis-ka standardiseringsorganisationen CEN eller den europe-iska organisationen för tekneurope-iska godkännanden, EOTA. Som stöd för arbetet med byggproduktdirektivet finns en svensk referensgrupp för information till och syn-punkter från byggbranschen. Diskussioner har förts med SP Sitac, ett certifieringsorgan i Sverige för produkt- och personcertifiering inom bygg-, installations- och anlägg-ningsområdet, i frågor som rör europeiska tekniska god-kännanden. Boverket har dessutom bistått Kommerskol-legium i handelshinderärenden och bevakat den euro- peiska rättsutvecklingen på området.
eu – ByggpRoduktFöRoRdningen
Från den 24 april 2011 gäller Europeiska parlamentets och rådets förordning nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fast-ställande av harmoniserade villkor för saluföring av bygg-produkter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/ EEG. Merparten av förordningens artiklar är inte tillämp-liga förrän den 1 juli 2013 och byggproduktdirektivet gäl-ler parallellt fram till dess.
Boverket har under året uppdaterat webbinformatio-nen om byggproduktförordningen och dess inverkan på svensk byggmaterialindustri. Boverket har även informe-rat om förordningen för Boverkets byggråd, referensgrup-pen för EU-bygg, gett detaljerad information till Byggma-terialindustrin och SP Sitac och mer kortfattad informa- tion på Boverkets BBR-dagar och i andra sammanhang. Boverket har under hösten arbetat med regeringsupp-draget om förslag till den anpassning av svensk rätt som förordningen kräver. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2012.
eu – euRopahaRmoniseRing och standaRdiseRing Boverket deltar främst i standardiseringsarbete som un-derstödjer harmoniserande unionslagstiftning på pro-duktområdet. För Boverkets del handlar det huvudsakli-gen om harmoniserade standarder under byggprodukt- direktivet. Detta arbete består i att ta fram gemensamma metoder för bedömning av produktegenskaper i de avse-enden som dessa är väsentliga för ländernas skilda
natio-nella krav på byggnadsverk. Boverket deltar i ett antal tek-niska kommittéer på europanivå inom CEN, the
European Committee for Standardization.
Tabell 6 Sammanställningar Boverkets deltagande i de tekniska kommitteérnas standardiseringsarbete 2011
SIS Titel på SIS kommité Bevakning av internationella 170 Luftbehandlingsteknik CEn/TC 195, CEn/TC 156/
WG 2, 3, 4, 5, 10, 11, ISo/ TC 117.
180 Murverk och puts CEn/TC 250/SC 6. 181 Brandsäkerhet CEn/TC 127, ISo/TC 92. 182 Trä CEn/TC 124, CEn/TC 175, CEn/TC 112, CEn/TC 038, CEn/TC 250/SC 5, ISo/TC 165, ISo/TC 218, ISo/TC 089. 188 Stål- och samverkans- konstruktioner i stål CEn/TC 250/SC 3, 4. 189 Innemiljö och energi-
användning i byggnader CEn/TC 88, CEn/TC 89, ISo/TC 163, CEn/TC 228, CEn/TC 247, ISo/TC 205. 197 Byggakustik CEn/TC 126.
198 Vatten- och avloppssystem CEn/TC 163, CEn/TC 164, CEn/TC 165, ISo/TC 224. 209 Kretslopp och livslängds-
planering ISo/TC 59/SC 14, ISo/TC 59/SC 17. 211 hissar och rulltrappor
– säkerhet CEn/TC 10, ISo/TC 178. 263 Linbanor CEn/TC 242.
360 Brand och räddning CEn/TC 70, CEn/TC 72, CEn/TC 191, CEn/TC 192, ISo/TC 21.
404 Barnartiklar CEn/TC 252, CEn/PC 398, CEn/PC 364.
406 Solvärmeteknik
453 Tillgänglighet och
använd-barhet i byggd miljö ISo/TC 59/SC 16. 489 Metadata för GI
497 Avgivning av farliga ämnen från bygg- och anläggnings-produkter CEn/TC 351. 500 halksäkerhet CEn/TC 339. 501 Fysisk planering 519 Energimärkn. tappvatten-armaturer 536 Samordningsgrupp för
tillgänglighet CEn/BT/WG Accessibility, STAnd4ALL. 556 AG2 Betongkonstruktioner CEn/TC 250/SC 2.
Eurokod helpdesk SG Stanli
tidsBegRänsade Bygglov
Boverket har gett ut nyhetsbrevet Boverket informerar om tidsbegränsade bygglov. Det innehåller information
