Syfte
Redan från arbetets början fanns det med i planeringen att skicka ut en enkät mot projekttidens slut. Hur denna enkät kom att utformas var däremot ett resultat av arbetsprocessen och den input som workshopparna gav. Till följd av kontinuerliga workshoppar hade arbetet successivt ändrat inriktning. Enkäten blev ett sätt att återkoppla till de parter som gett synpunkter tidigt i processen, det vill säga SUHF-chefer och representanter för specialbibliotek. På så sätt kunde arbetsgruppen få svar på hur de såg på den riktning arbetet tagit, men även tankar kring ett eventuellt praktiskt samarbete framåt.
De huvudsakliga områden enkäten undersökte var:
Respondenternas syn på det förslag till vision och policy som vi formulerat. Något sådant utkast fanns inte då de tidiga workshopparna med SUHF-chefer och
representanter för specialbibliotek genomfördes. De frågor som diskuterades då var delvis andra.
Svar på om respondenterna såg ett samarbete så som det presenterades i vision och policy som genomförbart. Om de själva ansåg att deras eget bibliotek skulle delta och om de bedömde att respektive huvudman skulle vara positivt inställd till ett deltagande i samarbetet.
Om det fanns någon specifik materialkategori man gärna skulle gallra om ett samarbete säkrade framtida tillgång, och i så fall vilken.
Målgrupp
Målgrupp för enkäten var deltagarna under de första workshopparna, det vill säga SUHF:s chefer samt representanter för specialbiblioteken. Den grupp som deltog i workshoppen för specialbibliotek var dock mer spretig än SUHF-gruppen som enbart bestod av bibliotekschefer. Till följd av specialbibliotekens varierande storlek och organisation deltog därifrån både anställda och chefer. Enkäten skickades dock ut till den person som stod angiven som bibliotekschef i biblioteksdatabasen, både när det gällde lärosätesbiblioteken och specialbiblioteken. Därmed togs inte hänsyn till vilka specialbibliotek som varit representerade vid den fysiska workshoppen. Enkäten skickades till alla de specialbibliotek som finns med i den nationella
biblioteksstatistiken. Det är specialbibliotek som är tillgängliga för allmänheten, åtminstone via fjärrlån. Urvalet innebar att enkäten nådde både de specialbibliotek som varit representerade vid workshoppen och ett antal som inte kunnat delta eller valt att avstå.
Resultat
Av de 71 bibliotek som mottog enkäten var det 37 som besvarade den. Enkäten gick ut precis när coronakrisen briserade och tvingade biblioteken att hastigt ställa om sin verksamhet. Med tanke på det var vi nöjda med en svarsfrekvens på strax över 50 procent. Nedan följer en sammanfattning av enkätsvaren under respektive enkätfråga.
Där det finns en betydande skillnad mellan svaren beroende på bibliotekstyp redovisas specialbiblioteken och lärosätesbiblioteken var för sig.
Tror ni att ett samarbete enligt detta ramverk för gallring och bevarande skulle
fungera nationellt?
Samtliga respondenter svarade att de tror att ett samarbete enligt det föreslagna
ramverket skulle fungera nationellt. Ett lärosätesbibliotek avstod från att besvara frågan.
De sex specialbibliotek som ytterligare kommenterat sitt svar var mycket positiva. De tycker att ett samarbete är aktuellt och viktigt och tror att det finns ett stort intresse. Varningstecknen de ser är ekonomi och resursbrist, och flera nämner vikten av en långsiktig formell struktur där de stora biblioteksaktörerna ingår.
Samma farhågor går igen hos lärosätesbiblioteken. En grupp på sex bibliotek kommenterar vikten av att samarbetet har ett formellt avtal eller konsortium med en tydlig organisation eller huvudman. En respondent tillägger att tydliga riktlinjer och rutiner för hur materialet ska hanteras är ett annat krav för att ett samarbete ska fungera. En respondent menar att fokus snarare bör ligga på samverkan inom en gemensam avsiktsförklaring byggd på redan befintliga strukturer och samarbeten. Samma
respondent lyfter även att det är bättre att tala om ansvarsfördelning och samverkan än om gemensamt ägande. Det sistnämnda kan, menar respondenten, bli juridiskt
komplicerat och skapa slitningar mellan olika parter. Ett exempel på en befintlig rutin som kan tydliggöras är ansvaret för att spara sista exemplaret i Libris. Andra exempel är ett tydliggörande kring vem som sparar vad och ett tydligare uppdrag att samla material av regionalt intresse.
Om gallrade böcker ska bevaras decentraliserat med anpassad förvaring kan det innebära ett tungt uppdrag för de enskilda biblioteken. Det är en farhåga hos tre andra respondenter från lärosätesbiblioteken. Resursfrågan och risken för ändrade
förutsättningar för de enskilda biblioteken tas upp i samma sammanhang. Två av respondenterna är tveksamma till formuleringar om gemensamt ägande och bevarande då logistiken kring detta blir komplicerad. En annan kommentar är dock att det vore positivt för användarnas tillgång till material; utbudet blir större med gemensamt
bestånd. En respondent menar att frågan om ägande är oviktig i sammanhanget eftersom det redan finns ett gemensamt nyttjande genom det fungerande fjärrlånesystemet vid biblioteken i Sverige. Samma respondent menar samtidigt att det vore olyckligt om ramverket drev på en alltför omfattande gallring som skulle innebära att mängden resurskrävande fjärrlån ökar. Dessutom vore det önskvärt om fjärrlån i högre grad kompletterades med digitala kopior.
Skulle ert bibliotek vara intresserat av att delta i ett samarbete enligt detta ramverk för gallring och bevarande? Observera att detta är en undersökning av intresse och inte ett bindande svar.
På denna fråga fanns fyra svarsalternativ och svarsfördelningen redovisas i tabellen nedan. Sett till helheten svarar alltså närmare 90 procent ja till att delta.
Ja absolut Ja troligen Nej troligen inte Nej absolut inte
Specialbibliotek 5 8 0 0
Lärosätesbibliotek 12 8 4 0
Totalt 17 16 4 0
Endast ett av specialbiblioteken gav en kommentar till sitt svar: det är osäkerheten kring tid och finansiering som gör att man känner viss tvekan. Från lärosätesbibliotekens sida bygger tveksamheten i flera fall på att ramverket inte har varit tydligt nog. Tre av de svarande tror sig inte ha tillräckligt unika samlingar för att det ska finnas någon mening med att bidra till samarbetet. Ett lärosätesbibliotek kommenterar vikten av att
deltagande bibliotek också själva kan vara involverade i den fortsatta utformningen av samarbetet. På så sätt kan man säkra en fortsatt god och långsiktig åtkomst för de egna forskarna och studenterna. Övriga kommentarer rör att det skulle krävas ett tydligt uppdrag från högskoleledningen, att arbetsinsatsen måste vara rimlig och att strukturen bör formaliseras för att det ska vara möjligt att delta.
Tror du att din universitets-/organisations-/myndighetsledning skulle stödja att biblioteket deltar i ett samarbete inom detta ramverk för gallring och bevarande?
Alla bibliotek utom tre svarade ja på denna fråga. Två av respondenterna (ett lärosätesbibliotek och ett specialbibliotek) har avstått från att svara. Endast en, ett lärosätesbibliotek, har alltså svarat nej på frågan. Strax över 90 procent av de svarande tror därmed att deras organisationsledning skulle stödja att biblioteket deltar i ett samarbete inom det föreslagna ramverket.
Tio av biblioteken, som alla svarat ja på frågan, lämnade någon kommentar till sitt svar. Såväl fyra av specialbiblioteken som fyra av lärosätesbiblioteken svarade att de tror att huvudmannens stöd beror på arbetsinsats, kostnad och det egna bibliotekets ekonomiska situation. Ett av lärosätesbiblioteken har svarat att det kommer att bero på kostnader för fjärrlån och vilka möjligheter till digitalisering som kommer att finnas. Båda sakerna är en förutsättning då materialet inte finns kvar lokalt.
Finns det någon typ av samlingar som ni skulle kunna gallra på ert bibliotek om ni visste att en annan part i Sverige tog ansvar för att materialet sparades och gjordes tillgängligt genom digitalisering eller fjärrlån?
Specialbibliotek
77 procent av specialbiblioteken svarade att det fanns samlingar man skulle kunna gallra om man visste att det sparades och tillgängliggjordes av en annan part i Sverige. Fyra av de respondenter som preciserade vilka samlingar det rörde sig om sade sig kunna gallra ämnen som är perifera för respektive biblioteks specialområde. I övrigt nämndes exempelvis dubbletter, periodika och äldre utländsk litteratur. Tre av de 13 svarande specialbiblioteken ansåg sig inte kunna gallra någon samling. Ett av dessa bibliotek motiverade det med att man anser sig ha ett nationellt ansvar för sitt ämnesområde. Lärosätesbibliotek
Bland lärosätesbiblioteken angav 14 stycken (67 procent) att de skulle kunna gallra någon samling, sex att de inte skulle det, och ett bibliotek avstod från att besvara frågan. Två av de bibliotek som inte ser sig ha möjlighet att gallra material motiverade detta med att de redan gallrat vad de kan, respektive att de ”inte har den typen av samlingar”. Bland de bibliotek som svarade att det fanns material de kunde gallra så svarade den största andelen, fem stycken, att det främst rörde sig om enstaka lågfrekventa titlar. Fyra
bibliotek svarade att de redan gallrar kontinuerligt, men då endast material som finns på flera andra bibliotek. Två säger också att förutsättningen för att gallra mer material är att det finns större tillgång digitalt, eftersom fysiskt fjärrlån är för långsamt. Tre av
biblioteken säger sig kunna gallra periodika. Utöver detta nämns ett par specifika ämnesområden, för lärosätet perifera ämnen, offentligt tryck, rapporter och statistik.
Är det något som är oklart eller fattas i formuleringarna i vision och policy gällande ett nationellt ramverk för gallring och bevarande?
Specialbiblioteken
Bland specialbiblioteken var det cirka 40 procent som svarade ja på denna fråga. Två av svaren handlade om materialtyper som man ansåg saknades; specialsamlingar och material i gränslandet mellan publicerat och opublicerat som exempelvis pjäsmanus. Övriga svar rörde enstaka frågeställningar som också kom igen bland
lärosätesbiblioteken. Exempelvis påpekades att olika bibliotek har olika huvudmän, varför policyns formulering om ett formaliserat uppdrag från "departementet" blev komplicerat. Även hur samarbetet ska fungera praktiskt ansågs oklart av tre av special-biblioteken liksom av ett flertal lärosätesbibliotek. Man undrade exempelvis hur organisationsstrukturen ska se ut, om KB ska få ett finansierat uppdrag och var sista exemplaret ska sparas.
Lärosätesbiblioteken
Lärosätesbiblioteken ansåg i högre grad än specialbiblioteken att något saknades eller var otydligt i förslaget till nationellt ramverk (67 procent). En av de stora frågorna var hur samarbetet ska fungera praktiskt, exempelvis kring vilka krav som ställs på deltagande bibliotek avseende ekonomisk insats, arbetsinsats och anpassad förvaring. Flera respondenter undrar även över var sista exemplaret är tänkt att sparas, vem som har sista ordet i tveksamma fall, hur arbets- och styrgrupper utses och om KB ska få ett formaliserat uppdrag inom detta ramverk. Två respondenter undrar dessutom om ett åtagande inom detta ramverk också innebär ett åtagande att göra strategiska förvärv. Ett annat stort frågetecken som åtta olika respondenter nämner rör huruvida ramverket avser svenskt eller utländskt material. Ytterligare två saknade en generell definition av ”material”. En respondent uttrycker att det är viktigt att KB och forskningsbiblioteken fortsatt har tydligt kompletterande roller och att uppdragen kring vad som sparas av vem inte sammanblandas. Tre respondenter saknade en definition av målgrupper i ramverket. Två andra önskade ett mer detaljerat resonemang kring ”sista” och ”näst sista”
exemplar, vad som får användas när och var exemplaren ska förvaras. En respondent frågar sig vem som vill sitta på ett sista exemplar som inte får användas, och
uppfattningen att det sista exemplaret inte är för användning utan för att ”säkras” går igen i flera svar. Ett av pliktbiblioteken med bevarandeuppdrag tycker att ramverket inte är tydligt när det gäller skillnaden mellan att spara och att bevara, och vilket av dessa som avses.
En respondent saknar ett internationellt perspektiv i ramverket, och frågan om vilket departement som avses ge uppdraget till biblioteken återkommer hos ett bibliotek. Hur
frågeställningarna hänger samman med den nu pågående pliktutredningen nämns av en respondent. Det saknas även ett resonemang om hur digitaliseringen skulle kunna lösa bevarandefrågan, enligt en respondent.