Enkäten

Att utforma en enkät som fyller syftet; att ge forskaren möjlighet att korrekt tolka det respondenten faktiskt tycker, är mycket svårt. Layout, antal frågor, svarsalternativ et cetera är ständiga kompromisser, som i görligaste mån inte skall påverka respondentens svar och tolkningen av svaren. Validiteten och reliabiliteten kräver att varje fråga är väl motiverad att överhuvud få vara med i enkäten. Det är ju så att om en enkät upplevs som stor och omfattande så minskar motivationen hos respondenten att seriöst hantera enkäten. Samma gäller frågor som, utan synbar/uppenbar motivering för respondenten, upplevs som irrelevanta eller omotiverade.

Utifrån ovanstående resonemang följer här en redogörelse i punktform för

respektive enkätfrågas syfte och berättigande. Enkäten är presenterad i sin helhet i Bilaga B.

1. Syftet är att kunna klassificera respondenterna, utifrån om det visar sig att det finns ett samband mellan branschtillhörigheten och avnämarnas svar på övriga frågor om APU, alltså om företagen inom vissa branscher (eller mellan vissa branscher) har signifikanta samband.

2. En anställds möjligheter till utveckling och internrekrytering, är till stor del avhängigt den organisation som företaget har någon form av samarbetsavtal med. En koppling till fråga 5 är given samt till frågorna 16 och 17.

3. Syftet är att tillsammans med fråga 4 kunna bedöma företagets storlek samt med koppling till svaret i fråga 2 och 5 få fram företagets satsning på personalutveckling.

4. Användes dels som kontrollfråga till fråga 3 samt dels för att få grepp om företagets storlek.

5. Frågan måste kopplas till svaren i frågorna 2, 3 och 4 för att kunna ge en rätt- visande bild av företagets satsning på personalutveckling och i förlängningen om företaget avsätter medel för utbildning av APU-elever. Detta skall ses även i relation till svaren givna på frågorna 6 till 10.

6. Här förväntas att de mindre företagen samt företag som svarat med ett lägre belopp på fråga 5, kommer att företrädesvis svara med ”Stor betydelse”. Det vore även intressant om koppling kan ske till olika branscher.

7. Frågan fokuserar på om företaget tar sitt uppdrag ”att bedriva utbildning” på allvar, så att företaget verkligen efterlyser relevant information från skolan. 8. Här belyses kostnaden för företaget, samtidigt som frågan är en kontrollfråga

till fråga 6. Svaren kan även relateras till svaren i fråga 5 och 10.

9. Här förväntas att ”problemet” är större ju mindre företaget är. Det är även intressant att få ta del av kommentardelen.

10. Denna fråga knyter ihop frågeställningarna i frågorna 5 till 9. Svaren utgör en mycket väsentlig del av undersökningen avseende företagens förvänt- ningar på skolans flexibilitet.

11. Syftet är att belysa i vad mån företagen är tillräckligt insatta i kursmål och betygskriterier, detta utgör kärnan i undersökningen. Samtliga övriga frågor är mer eller mindre stödfrågor till denna fråga, vilket innebär att i stort alla övriga frågor kan diskuteras utifrån om avnämaren är tillräckligt insatt eller inte.

12. Denna fråga kan i viss mån uppfattas som något provokativ av respondenten, men avsikten är att fokusera på det faktum att handledaren oftast är en erfaren yrkesman/-kvinna. Vilken utan större svårighet kan utvärdera om eleven är ett ”ämne” för fortsatt verksamhet inom handeln eller branschen. 13. Det övergripande syftet med denna digra fråga är att om möjligt finna

mönster i hur respondenterna svarar. Olika karaktäristika för respektive bransch eller storlek på företag kan i bästa fall utläsas. Frågan är dock mycket svår att tydligt presentera för respondenten, dock finner jag att innehållet är relevant och lätt igenkännbart för respondenten varvid frågan förhoppningsvis genererar engagemang och diskussion inom företaget. 14. Frågan är en direkt kontrollfråga till fråga 13. Respondenten har här inga

färdiga svarsalternativ utan frågan är helt öppen, innebärande att respon- denten fritt ges möjlighet att utveckla svaret.

15. Syftet är att klargöra om företagen bedömer att eleverna sammantaget har intresse för, och förmåga, att i varierande grad kunna tjänstgöra inom branschen och i förlängningen inom servicesektorn. Kommentardelen ger möjlighet till nyansering av svarsalternativen. Frågan har även koppling till frågorna 13, 16 och 17.

16. Detta är den tredje väsentliga delen av undersökningen (övriga är frågorna 10 och 11) där syftet är att fokusera på företagens avsikter med elever som har HP som bakgrund. Respondenterna ombeds precisera till vilken kompe- tensnivå företagen tillskriver dessa nyexaminerade elever. I bästa fall kan vissa mönster tydas ur svaren, med koppling till bransch och företagsstorlek. Det är viktigt att kunna läsa ut vad företagen tillerkänner utbildningen på HP. 17. Frågan är en direkt fortsättning och kontrollfråga med avseende på fråga 16.

Här ”tvingas” respondenten att fördjupa kommentardelen i fråga 16. En jämförelse med fråga 14 om önskemål om innehållet i APU vore naturlig. Respondenten ges även här möjlighet att avslutningsvis komplettera med övergripande synpunkter på Handels- och administrationsprogrammet. Sammantaget finner jag frågornas berättigande välgrundade, samt att respon- denterna torde uppleva en logisk följd och rättfärdigande i frågorna. Detta så att motiveringen hos respondenten, att seriöst försöka genomföra enkäten, ökar. Det är viktigt att följebrevet (missivet, Bilaga A) är lättläst men samtidigt

informativt, riktat till målgruppen samt poängtera att undersökningen är till gagn för målgruppen.

Sammanfattning

Den empiriska delen av undersökningen konkretiserades med hjälp av en deskriptiv surveyundersökning i form av ett frågeformulär, vilken erbjöds 30 respondenter. Dessa utvaldes med utgångspunkt i kriteriet bekvämaste urval. Utifrån av mig personligen utdelade enkäter svarade 7 dagligvaru- och 16 fackhandlare. Reliabiliteten och validiteten säkerställdes genom noggrant förarbete av enkätens layout och frågeinnehåll.

I det följande kapitlet kommer resultatet av enkäten att presenteras, där de mest betydelsefulla konklusionerna belyses. Läsare som är särskilt intresserad av resultaten i detalj, ombeds betrakta Bilagorna E till H.

8

Resultat

De viktigaste empiriska resultaten, utifrån enkäten, presenteras i detta kapitel.

8.1

Bearbetningsprocedur

Samtliga svar på alla frågor – utom frågorna 14 och 17 samt kommentardelen till frågorna – är möjliga att statistiskt bearbeta utifrån aspekterna: procentuell fördelning och jämförande fördelning mellan respondentkategorierna. Den kvalitativa utvärderingen – av frågorna 14 och 17 samt kommentardelen till frågorna – är genomförd utifrån att klassificera svaren i grupper, samt även här försöka utläsa signifikanta särdrag med hänsyn till respondenternas branschtill- hörighet och storlek på företag. Efter att respondenterna haft totalt två månader på sig (omkring den 18 december) att besvara och returnera enkäterna, startade den egentliga utvärderingen av enkätsvaren. Datainsamlingens olika steg:

• Enkäten distribuerades vecka 42.

• Påminnelse genomfördes vecka 46.

• Sammanställning och utvärdering under december 1999.

Det systematiska sätt som det kvantitativa materialet är bearbetat på, är att för varje fråga göra en sammanställning av respondenternas svar. Allteftersom enkäterna returnerades fördes respondenternas svar in i tabellform, se Bilaga H. Anonymiteten påbjuder att svaren på frågorna 1 och 2 inte redovisas explicit i Bilaga H, utan får en egen översikt som föregår redovisningen av fråga 3. Denna sammanslagning av svaren i frågorna 1 och 2 inverkar inte menligt på resultaten; där grupperingen 7 dagligvaruhandel och 16 fackhandel utgör huvudsaklig grund för den fortsatta utvärderingen. Vid bearbetningen användes statistikprogrammet SPSS 8.0 (Statistical Package for the Social Sciences). Den kvalitativa delen – kommentarerna till frågorna, samt de öppna frågorna 14 och 17 – är exakt av- skrivna och presenterade i Bilaga F, samt utvärderade utifrån företagets storlek och branschtillhörighet. Fördelning av respondenternas kategorier – dagligvaru- handel och fackhandel – samt respektive kategoris yttre bortfall tydliggörs i följande histogram.

respondentkategori med bortfall 18 16 14 12 10 8 6 4 2 4 16 3 7 dagligvaruhandel bortfall dagligvaruh fackhandel bortfall fackhandel

Figur 8.1. Histogram visande fördelning av

respondenterna med respektive yttre bortfall. Totalt svarade 23 av 30 möjliga (77 %).