Resultat och statistikbearbetning
under 10 000 kr 10 000 till 100 000 kr över 100 000 kr Svarsalternat
Antal svarande
dagligvaruhandel fackhandel summa
Figur G.4. Histogrammet visar medel avsatta för kurser inom dagligvaruhandeln och fack-
handeln samt summan av dessa svar.
En korstabulering mellan respondentkategori och medel avsatta ger ett X2 = 87 %, vilket innebär att nollhypotesen gäller, att det inte finns någon signifikant skillnad i hur grupperna markerat ”medel avsatta”. X2 är inte helt lämplig vid kvotdata och ger i detta fall ingen signifikans, vid korstabulering mellan ”medel avsatta per år” och ”årsomsättning”. Däremot kan R och Rho användas (med de tidigare påtalade begränsningarna).
Tabell G.7. Tabellen visar att det finns ett svagt samband (R = 7 % och Rho = 8 %) mellan
variablerna ”medel avsatta per år” och ”årsomsättning”
Symmetric Measures ,442 ,066 ,429 ,076 18 Pearson's R Interval by Interval
Spearman Correlation Rho Ordinal by Ordinal
N of Valid Cases
Value Approx. Sig.
Based on normal approximation. c.
Det finns uppenbart fler aspekter än årsomsättningen som styr medlen till kurser i företagen, exempelvis centrala medel via huvudorganisationen eller grossisten. I kommentardelen ombads respondenterna notera om så var fallet, detta har tre på fackhandelssidan hörsammat: Detta görs centralt, Över ett par miljoner, 0 kronor.
Sambandet mellan årsomsättning och medel avsatta till kurser kan åskådliggöras i följande histogram. Årsomsättning i miljoner kr över 20 milj. kr 10 - 2 0 milj. kr under 10 milj. kr Antal svarande 4 3 2 1 0 Årlig fortbildning under 10 000 kr 10 000-100 000 kr över 100 000 kr
Figur G.5. Histogrammet visar variablerna årsomsättning och fortbildning, där oregelbunden-
heten framgår, nämligen att: antalet företag med en avsatt årsbudget avseende fortbildning om ”under 10 000 kr” ökar vid en årsomsättning av ”över 20 milj.”
De två grupperna ”10 000–100 000 kr” och ”över 100 000 kr” visar en klar korrelation med årsomsättningen. Gruppen ”under 10 000 kr” är oregelbunden vid företag med stor årsomsättning, detta är något förvånande då det borde vara dessa företag som åtminstone teoretiskt torde kunna avsätta större belopp än under 10 000 kr. Denna oregelbundenhet är stor del i att R och Rho inte får övertygande värden.
Summering av frågorna 1 till 5
Enkätfrågornas syfte och berättigande kan till stor del härmed bekräftas sett ur den specificering som gjordes under rubriken Enkäten i kapitlet Undersöknings- gruppen (s. 61). En god bild av företagens storlek och ambition avseende perso- nalens fortbildning har tydliggjorts, trots brist i volymen av rådata. Att kunna dela upp svaren i branschtillhörighet är alltför vanskligt, varför detta överlåts till läsaren att med största försiktighet dra egna slutsatser; det är svårt nog att dra slutsatser utifrån gruppindelningen dagligvaruhandel och fackhandel. I kapitlet Analys och diskussion vidareutvecklas resonemangen kring resultaten.
Fråga 6
• Skolan kan i viss utsträckning erbjuda kostnadsersättning till företagen för sin hantering av APU. Ange betydelsen av denna ersättning för företagets möjlighet att bistå med kvalificerad handledning.
Svaren fördelar sig enligt följande: 11 ”ingen betydelse”, 10 ”viss betydelse” samt 2 ”stor betydelse”. Genom att grafiskt visa fördelningen mellan grupperna dagligvaruhandel och fackhandel tydliggörs en signifikant skillnad i svaren.
Fråga 6: Betydelse av ersättning för handledning
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
ingen betydelse viss betydelse stor betydelse
Svarsalternativ
Antal svarande
dagligvaruhandel fackhandel summa
Figur G.6. Histogrammet visar svaren från dagligvaruhandeln respektive fackhandeln om bety-
delsen av ersättning, samt summering av de givna svaren.
Här framgår tydligt att fackhandelns typvärde är ”ingen betydelse” och daglig- varuhandelns typvärde är ”viss betydelse”, samt att endast en ur vardera gruppen svarat ”stor betydelse”. Det finns ingen koppling mellan storlek på företaget och svaren. Totalt sett svarar 21 av 23 (91 %) ingen eller viss betydelse. Vad gäller samband mellan respondentkategori och betydelsen av ersättning ger X2 ett värde av 10 % sannolikhet att nollhypotesen (inget samband) gäller, vilket uppenbart inte ger signifikans ens inom 5 %-nivån.
Repondentkategori fackhandel dagligvaror Antal 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Betydelse av ersättn ingen betydelse viss betydelse stor betydelse
Figur G.7. Histogrammet visar tydligt respektive kategoris typvärde.
Fråga 7
• Skolan skall erbjuda handledarutbildning. Denna innehåller information om dagens gymnasieskola med moment som; organisation, programmål, kurs- mål, syfte med APU, betygssättning etc.
Hur betydelsefullt är det att en sådan handledarutbildning erbjuds företaget?
Av svaren framgår följande: 7 ”ingen betydelse”, 13 ”viss betydelse” samt 2 ”stor betydelse”. Ett histogram tydliggör fördelningen mellan grupperna.
Fråga 7: Att handledarutbildning erbjuds företaget
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
ingen betydelse viss betydelse stor betydelse
Svarsalternativ
Antal svarande
dagligvaruhandel fackhandel summa
Figur G.8. Histogrammet visar dagligvaruhandelns och fackhandelns svar om erbjudande av
handledarutbildning på företaget där ”viss betydelse” dominerar, samt summering.
Det framgår tydligt att typvärde för båda grupperna är ”viss betydelse” samt att endast två fackhandlare noterat ”stor betydelse”. Fackhandeln värderar ”att utbildning erbjuds” högre här, än i föregående fråga om kostnadsersättning. 15 av 22 respondenter (68 %) anser att erbjudandet av utbildning är av viss eller stor betydelse. Detta visar att flertalet företag försöker ta ansvar, vad gäller sina kunskaper och kännedom om sitt uppdrag som utbildare.
Fråga 8
• Om en sådan utbildning erbjuds som heldagskurs, hur stor betydelse har en kostnadsersättning till företaget, för handledarens deltagande?
De givna svaren fördelade sig enligt följande: 5 ”ingen betydelse”, 12 ”viss betydelse” samt 6 ”stor betydelse”. En grafisk framställan förtydligar.
Fråga 8: Kostnadsersättning för handledarutbildning
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
ingen betydelse viss betydelse stor betydelse
Svarsalternativ
Antal svarande
dagligvaruhandel fackhandel summa
Figur G.9. Histogrammet visar vilken betydelse de två grupperna tillmäter en kostnads-
ersättning för handledarutbildning där ”viss betydelse dominerar”, samt en summering.
Typvärdena återfinns i ”viss betydelse” för båda grupperna, och då följaktligen även för samtliga svaranden. 18 av 23 svarande (78 %) anser att kostnadsersätt- ningen för handledarutbildningen har viss eller stor betydelse. Detta värde är att jämföra med fråga 6, om kostnadsersättning för att ta emot APU-elev där endast 52 % svarat viss eller stor betydelse. En intressant jämförelse är om det finns ett statistiskt samband mellan fråga 6 och 8. Detta kan åskådliggöras via X2-test.
Tabell G.8. Tabellen visar de 23 svarens fördelning vid svaren på fråga 6 respektive fråga 8
betydelse av ersättning för hantering av APU * kostnadsersättning för handledares deltagande i utbildning. Crosstabulation
Count 2 6 3 11. 1 6 3 10. 2 2. 5 12 6 23. ingen betydelse viss betydelse stor betydelse betydelse av ersättning för hantering av APU Total
ingen betydelse viss betydelse stor betydelse kostnadsersättning för handledares deltagande i utb
Total
Tabell G.9. X2-testet visar en signifikans på 9 % vilket inte är inom den vedertagna 5 %-nivån
Chi-Square Tests
8,092a 4 ,088
23 Pearson Chi-Square X2
N of Valid Cases
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
7 cells (77,8%) have expected count less than 5 a.
Som kontrollfråga till fråga 6 visar sig fråga 8 fungera. Det finns, om än svagt, en tendens till samband vilket ju även är rimligt. Fråga 5, om medel avsatta för utbildning, är även den kopplad till om kostnadsersättningen har betydelse. Vid korstabulering mellan fråga 5 och 8 ges inga signifikanta statistiska värden. Vilket torde antyda att värdet av kostnadsersättning för handledarutbildning inte är kopplad till i vilken utsträckning medel är avsatta för personalutveckling, kur- ser eller fortbildning. En kommentar om att ”Skolan bör stå för alla kostnader” är noterad.
Fråga 9
• Om en sådan utbildning erbjuds som heldagskurs, hur stor betydelse har det faktum att handledaren är frånvarande från sina ordinarie arbetsuppgifter för att delta i kursen?
Svaren har fördelat sig enligt följande: 5 ”ingen betydelse”, 6 ”viss betydelse” samt 12 ”stor betydelse”. Detta tydliggörs via följande graf.
Fråga 9: Handledarens frånvaro för utbildning
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
ingen betydelse viss betydelse stor betydelse
Svarsalternativ
Antal svarande
dagligvaruhandel fackhandel summa
Figur G.10. Histogrammet visar vilken betydelse som respektive dagligvaruhandel och fack-
handel tillmäter handledarens frånvaro, där fackhandeln tillmäter detta stor betydelse, samt summering av svaren.
Dagligvarugruppen har svarat med en jämn fördelning. 10 av 16 fackhandlare (63 %) tillmäter frånvaro av handledare stor betydelse. 18 av de totalt 23 svar- ande (78 %) anser att frånvaron är av viss eller stor betydelse. Två kommentarer är givna: ”Mycket liten personalstyrka” samt ”Se fråga 8” indikerande att skolan bör stå för alla kostnader. Jämförelse mellan företagets storlek (fråga 3) och fråga 9 ger inget statistiskt samband (X2 = 33 %). Jag hade förutspått ett sam- band mellan litet företag och frånvaro av handledare men detta visade sig inte vara specifikt för det lilla företaget utan problemet är mer generellt.
Fråga 10
• Vilken betydelse har det att en handledarutbildning i stället genomförs på
företaget, via ett eller flera besök av handelslärare och studierektor?
Respondenternas svar är följande: 6 ”ingen betydelse”, 12 ”viss betydelse” samt 5 ”stor betydelse”. Vilket kan förtydligas i följande histogram.
Fråga 10: Utbildning erbjuds på företaget
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
ingen betydelse viss betydelse stor betydelse
Svarsalternativ
Antal svarande
dagligvaruhandel fackhandel summa
Figur G.11. Histogrammet visar hur respondenterna tilldelar betydelsen av att utbildning erbjuds
på företaget, samt summering av svaren.
Dagligvaruhandelns svar är jämt fördelade. Fackhandeln har sitt typvärde i svarsalternativet ”viss betydelse” med 9 av 16 fackhandlare (56 %). Även totalt sett ligger typvärdet på ”viss betydelse” med 12 av 23 svarande (52%). Av de svarande anser 17 av 23 (75 %) att det är av viss eller stor betydelse att företagen erbjuds möjlighet att förlägga handledarutbildning till respektive företag. Vad gäller de fyra givna kommentarerna är de genomgående negativa till sin karaktär (se Bilaga F), 3 av dessa har svarat ”ingen betydelse” samt 1 har svarat ”viss betydelse”. X2-test om samband mellan fråga 9 och 10 vore naturlig.
Tabell G.10. X2 får en signifikans på drygt 2 % vilket är ett bra värde inom 5 %-nivån, indikerande att det finns ett samband mellan svaren i fråga 9 och svaren i fråga 10. Observera tidigare nämnda reservationer
handledarens frånvarande * handledarutbildning på företaget. Crosstabulation
Count 4 1 5. 4 2 6. 2 8 2 12. 6 12 5 23. ingen betydelse viss betydelse stor betydelse handledarens frånvarande Total
ingen betydelse viss betydelse stor betydelse handledarutbildning på företaget Total . Chi-Square Tests 11,398a 4 ,022 23 Pearson Chi-Square X2 N of Valid Cases
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
8 cells (88,9%) have expected count less than 5 a.
Fråga 11
• Anser du att handledaren idag är tillräckligt insatt i kursmålen och betygs- kriterierna, för att kunna värdera i vad mån eleven uppnår de färdigheter och den förståelse som efterfrågas där?
Svaren fördelar sig enligt följande: 6 ”Nej, absolut inte”, 9 ”Något, men inte tillräckligt”, 7 ”Inte fullt tillräckligt” samt 1 ”Ja”. En graf förtydligar.
Fråga 11: Handledaren tillräckligt insatt i kursmål och betyg
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Nej, absolut inte något, men inte
tillräckligt inte fullt tillräckligt Ja! Svarsalternativ Antal svarande dagligvaruhandel fackhandel summa
Figur G.12. Histogrammet visar respektive grupps svar där dagligvaruhandeln betonar ”något,
men inte tillräckligt”, samt summering av svaren.
Typvärdet för dagligvaruhandelns svar ligger inom ”något, men inte tillräckligt”, vilket även summan av alla svarande gör. Fackhandeln har i stort jämt fördelat sina svar mellan de tre första alternativen. 22 av 23 svarande (96 %) har i varier- ande grad indikerat att de inte är tillräckligt insatta i kursmål och betygskriterier. De två givna kommentarerna uttrycker explicit saknad av kunskap om kursmålen och dess innebörd. En belysning av om det finns statistiskt belägg för korrelation mellan frågorna 7 och 11 vore intressant, alltså om det finns ett samband mellan ”att handledarutbildning erbjuds” och ”om handledaren är tillräckligt insatt”.
Tabell G.11. Ett X2 på knappt 12 % ger inte statistiskt stöd för signifikans om samband mellan gruppernas svar i frågorna 7 och 11
att handledarutbildning erbjuds * handledaren tillräckligt insatt. Crosstabulation
Count 5 2 7. 5 4 3 1 13. 2 2. 5 9 7 1 22. ingen betydelse viss betydelse stor betydelse att handledarutbildning erbjuds Total nej, absolut inte något, men inte tillräckligt inte fullt tillräckligt ja! handledaren tillräckligt insatt
Total Chi-Square Tests 10,150a 6 ,118 22 Pearson Chi-Square X2 N of Valid Cases
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
11 cells (91,7%) have expected count less than 5 a.
Fråga 12
• Anser du att handledaren som yrkesman kan värdera elevens prestationer; ”att vara en duktig medarbetare i företaget”?
De givna svaren fördelar sig som följer: 0 ”Nej!”, 4 ”Tveksamt”, 4 ”Ja, med tvekan” samt 15 ”Ja!”. Ett histogram förtydligar uppdelningen av svaren i de två grupperna.
Fråga 12: Handledaren som yrkesman kan värdera eleven
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Nej Tveksamt Ja, med tvekan Ja!
Svarsalternativ
Antal svarande
dagligvaruhandel fackhandel summa
Figur G.13. Histogrammet visar tydligt att båda grupperna förordat ”Ja!” som svarsalternativ.
Inte någon respondent har svarat ”Nej” samt endast ett fåtal ur båda grupperna har markerat svarsalternativen ”Tveksamt” och ”Ja, med tvekan”. I gruppen dagligvaruhandeln har 4 av 7 (57 %), fackhandeln 11 av 16 (69 %) samt totalt 15 av 23 (65 %) svarat ”Ja!”. En överväldigande andel, 19 av 23 (83 %), har svarat ”Ja, med tvekan” eller ”Ja!” på frågan om handledaren kan värdera elevens prestationer ”att vara en duktig medarbetare i företaget”; frågan var inte ställd så att bedömningen skulle göras utifrån skolans krav på eleven.
En X2-beräkning om samband mellan dagligvaruhandelns och fackhandelns sätt att svara ger ett till synes katastrofalt värde av 65 %, detta indikerar dock att det är 65 % risk att nollhypotesen gäller, nämligen att det inte föreligger någon skillnad.
Två av de fyra givna kommentarerna påtalar vikten av att tiden för eleven på företaget inte får bli för kort. En kommentar påtalar att två tidigare elever fått anställning i företaget, vilket underförstått kan antyda att företaget kan värdera elevens prestationer. En slutlig kommentar beskriver att ”Vi” kan se om eleven gör att gott arbete, är engagerad och visar vilja att lära sig.
Fråga 13a och b
• Markera hur viktig respektive egenskap/kunskap är, via den femgradiga skalan från inte viktigt 1, till mycket viktigt 5.
• Markera när företaget förväntar sig att eleven skall lära sig dessa egen- skaper/ kunskaper, via följande förkortningar:
A. Under uppväxttiden, före valet av HP B. I den skolförlagda delen på HP C. På APU delen
D. Vid färdigutbildning på företaget efter gymnasietiden, via anställning. De givna svaren är sammanställda i 19 diagram (en för varje egenskap/kunskap) som återfinns i Bilaga E. I de följande sammanställningarna är de första talen de nummer som egenskaperna/kunskaperna fått, utifrån att nr 1 är den första egenskapen/kunskapen i enkätens fråga 13 och nr 19 den sista, dessa nummer återfinns även i respektive diagram.
De egenskaper/kunskaper som värderats högst – de med flest svarande som mar- kerat mycket viktigt (5) – är följande: (där det högsta antal markeringar av A till D är utskriven)
Antal mycket viktigt (5) När läras in
13 Är ärlig 22 A18
12 Håller tiderna 22 A16
16 Frånvaron väl befogad 21 A14 2 Har positiv attityd 19 A15 9 Är artig mot kunderna 19 B10
1 Har servicekänsla 18 A 8
De första fyra egenskaperna/kunskaperna har samtidigt fått höga värden på A ”Under uppväxttiden, för valet av HP”. Övriga med betoning på A är följande: (där även värderingen mycket viktig (5) finns med)
Antal mycket viktigt (5) När läras in
5 Är social 11 A15
4 Har lätt att ta kontakt 13 A14
7 Tar ansvar 12 A14
18 Visar intresse lära nytt 13 A10
Det framgår av de två ovanstående sammanställningarna dels, de egenskaper/ kunskaper som värderas högt samt dels att dessa förutsätts existera före valet till HP. Motsvarande sammanställning kan göras utifrån perspektivet B ”I den skolförlagda delen på HP”: (där även värderingen mycket viktig (5) finns med)
Antal mycket viktigt (5) När läras in 9 Är artig mot kunderna 19 B10
14 Klarar minst 3 instrukt. 8 B10 18 Visar intresse lära nytt 13 B9 3 Har organisationsförmåga 8 B9 16 Frånvaron väl befogad 21 B8
Det är intressant att konstatera att – artighet, kunna hantera flera instruktioner, nyfikenhet, organisationsförmåga samt frånvaron – förväntar sig respondenterna att den skolförlagda delen till stor del skall lära in eller förbättra. Samtidigt är det mycket stor spridning i antalet (8 till 21) respondenter, som svarat mycket viktigt (5).
Motsvarande presentation sett ur perspektivet C ”På APU delen” är följande: (där även värderingen mycket viktig (5) finns med)
Antal mycket viktigt (5) När läras in 10 Hittar själv arbetsuppgifter 10 C13
11 Frågar efter fler arbetsuppgifter 11 C12 15 Behöver ej efterkontrolleras 7 C12
8 Har känsla för kvalitet 7 C9
17 Flera moment samtidigt 6 C8
På dessa fem sist uppräknade egenskaper/kunskaper är det C ”På APU delen” som har flest markeringar, alltså både A, B och D har färre markeringar för när eleven förväntas lära sig detta. Följaktligen är det denna typ av egenskaper/kun- skaper som respondenterna antyder att APU:n bör hantera. Samtidigt kan noteras att värderingen mycket viktigt (5) har relativt lågt antal (6 till 11) markeringar. Följande sammanställning visar vilka egenskaper/kunskaper som respondenterna helt eller delvis hänskjuter till D ”Vid färdigutbildning på företaget efter gymna- sietiden, via anställning” (där även värderingen mycket viktig (5) finns med).
Antal mycket viktigt (5) När läras in 19 Lönsam/effektiv ”säljare” 13 D12
6 Har produktkunskap 9 D11
8 Har känsla för kvalitet 7 D6
På ”lönsam/effektiv säljare” och ”har produktkunskap” är det D som har flest markeringar, alltså det är efter en anställning som respondenterna förväntar sig att egenskapen/kunskapen skall läras in, detta harmonierar även med en av de givna kommentarerna ”Frågan känns lite fel när vi pratar om en praktikant”. Dock måste statistik läsas försiktigt, då det även framgår vid djupare undersök- ning av rådatan – för: Lönsam/effektiv ”säljare”, Har produktkunskap, Har kän- sla för kvalitet – att dagligvaruhandlarna företrädesvis markerat C och D, medan fackhandlarna har hela spridningen A till D. De fackhandlare som markerat A och B är mindre företag och tillhör dator- och fotobranschen, detta indikerar att dessa har speciella krav på ett djupt produktintresse hos en anställd i företaget. Motsatsen kan ses i att 2 daglivaru- och 6 fackhandelsrespondenter endast givit värdena 2 eller 3 på vikten av ”har produktkunskap”. Vitvaror/hushållsmaskiner, färg/tapet, möbler/heminredning etc. tillhör knappast de branscher som ungdo- men har de djupaste produktkunskaperna inom, snarare är det så att avnämarna här får acceptera en något mognare åldersgrupp för rekrytering. I kommentar- delen finns ett par relevanta utlägg om att kraven måste anpassas till elevens erfarenheter.
Fråga 14
• Ange de moment som du anser vara mest väsentliga att eleven lär sig under APU-perioderna.
Nedan följen en sammanställning över de svar som är givna enligt Bilaga F. Antalet svar matchas av det antal gånger som uttrycket nämns av respondent- erna. Svaren är även i görligaste mån exakt citerade.
Kundrelationer
1. Kundkontakt 10. Servicekänsla
2. Kundkontakten 11. Servicekänsla
3. Kontakten med kunderna 12. Servicekänsla
4. Kundbemötande 13. Servicekänsla
5. Kundbemötande 14. Uppövar sin servicekänsla 6. Ärlig mot kunderna 15. Har servicekänsla
7. Artig mot kunderna 16. Service 8. Trevlig mot kunderna
9. Hur man uppför sig bland kunder
Att vara självgående
1. Egna initiativ 8. Organisationsförmåga 2. Har initiativförmåga 9. Organisationsförmåga 3. Ta egna initiativ i butiken 10. Organisera
4. Klarar av att ta egna initiativ 11. Kan prioritera 5. Hitta själv arbetsuppgifter 12. Helhetssyn 6. Jobba självständigt 13. Effektivitet 7. Att bli självständig 14. Effektivitet
15. Klara minst 3 instruktioner utan att glömma
Det egna ansvaret
1. Ansvar 5. Håller tiderna
2. Lär sig ta ansvar 6. Håller tiderna 3. Lära sig ta ansvar 7. Kvalitet
4. Allvaret 8. Följa hela arbetet i butiken från uppackning och prismärkning till att serva kunder
Sociala- och kollektiva kompetensen
1. Arbetsförhållandena 4. Lagarbete 2. Hur det fungerar på arbetsplatsen 5. Social samvaro
3. Hur arbetslivet fungerar i praktiken 6. Kunna kommunicera med andra människor
Produktkunskap
1. Produktkunskap 2. Produktkunskap
3. Lära sig produkternas egenskaper 4. Varusortiment
Övrigt
1. Sälja 2. Ärlig
3. Våga göra fel
4. Visar intresse att lära nytt
5. Få utbildning i den nya tekniken 6. De flesta moment på nr 13
7. Samtliga ovanstående [syftande på fråga 13b. Min kommentar] 8. Med dagens korta utbildning blir det ofta en förlängd prao.
Några klarheter utkristalliseras ur ovanstående sammanställning vilka kan relateras till egenskaperna/kunskaperna givna i fråga 13, se även Bilaga E.
Kundrelationerna är det moment som flest respondenter nämnt. Detta kan jäm-
föras med fråga 13: nr 9 ”Är artig mot kunderna” med 19 5:or och 10 B, nr 1 ”Har servicekänsla” med 18 5:or och 8 A, samt nr 4 ”Har lätt att ta kontakt” med 13 5:or och 14 A. Här inser respondenterna att eleven måste vidareut- vecklas – utifrån en redan förväntad god grund, som tiden före HP (A) och den skolförlagda delen (B) givit eleven – på sin arbetsplatsförlagda utbildning.
Att vara självgående har respondenterna i olika ordalag givit i det närmaste lika
stor betydelse. En jämförelse med fråga 13 ger följande: nr 11 ”Frågar efter fler arbetsuppgifter” med 11 5:or och 12 C, nr 10 ”Hittar själv arbetsuppgifter” med 10 5:or och 13 C, nr 3 ”Har organisationsförmåga” med 8 5:or och 9 B, samt nr 14, 15 och 17 vilka alla tre är att hänföra till ”effektivitet”. Det handlar sist och slutligen om lönsamhet i företaget, vilket innebär att eleven så snart som möjligt måste göras lönsam att anställa, i hård konkurrens med många sökanden.
Det egna ansvaret är för de flesta vuxna en självklarhet men uppenbart behöver
detta påtalas som viktiga moment att träna på APU:n. En jämförelse visavi fråga 13, i perspektiv av hur respondenterna uttrycker sig om det egna ansvaret, ger följande: nr 7 ”Tar ansvar” med 12 5:or och 14 A, nr 16 ”Frånvaron väl befo- gad” med 21 5:or och 14 A, samt nr 12 ”Håller tiderna” med 22 5:or och 16 A. Alldeles uppenbart förutsätter respondenterna att eleven har ansvarsförmåga med sig från tiden före HP, vilket innebär att alltför många elever får en mindre chock vid sin konfrontation med verkligheten under sina APU-perioder.
Den sociala och kollektiva kompetensen är svår att konkretisera men det handlar