Utvärdering av enkätsvaren

Resultatet av enkäten visas i detalj sammanförd, och i viss mån statistiskt bear- betad, i Bilaga G. Utvärdering och sammanfattning av de mest signifikanta resultaten presenteras i det följande.

Storleken på företagen, deras branschtillhörighet samt företagens medel avsatta till personalutveckling, gav i stort de förväntade svaren avseende frågorna 1 till 5. Varför den fortsatta utvärderingen av de resterande frågorna bär signifikans inom den undersökta gruppen.

Kostnadsersättning till företagen för mottagandet av APU-elever och hand- ledares deltagande i handledarutbildning, samt konsekvensen av handledares frånvaro vid handledarutbildning kontra att utbildningen i stället erbjuds på företaget, är behandlade i frågorna 6 till 10. Här framkommer, inte föga över- raskande, att fackhandeln upplever det något mer besvärande med handledares frånvaro än dagligvaruhandeln, sannolikt beroende på att fackhandeln är känslig- are för frånvaro av nyckelpersoner med ledande ansvar, vilka ofta är utsedda till handledare. Dessa skall samtidigt vara arbetsledare för flera övriga medarbetare. Dock framgår att frånvaron är besvärande för flertalet av företagen totalt sett, vilket bekräftas i att majoriteten förordar att utbildning av handledare väl kan ske på företaget. Samtidigt som 68 procent av företagen anser det värdefullt att företagen erbjuds handledarutbildning. Här finns inga nämnvärda kopplingar mellan företagens storlek och de givna svaren, utan svaren är i stort representa- tiva för butikshandeln som sådan.

Frågorna 9 och 10 är illustrativa att här explicit redovisa. Fråga 9: Handledarens frånvaro för utbildning

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

ingen betydelse viss betydelse stor betydelse Svarsalternativ

Antal svarande

dagligvaruhandel fackhandel summa

Figur 8.2.1. Histogrammet visar vilken betydelse som respektive dagligvaruhandel och

fackhandel tillmäter handledarens frånvaro, där fackhandeln tillmäter detta stor betydelse, samt summering av svaren.

Dagligvarugruppen har svarat med en jämn fördelning; emellertid har 10 av 16 fackhandlare (63 %) tillmätt frånvaro av handledare stor betydelse. 18 av de totalt 23 svarande (78 %) anser att frånvaron är av viss eller stor betydelse. En jämförelse mellan tillhörighet av dagligvaru- respektive fackhandelsgrupp och vikten av att handledaren är frånvarande ger ett icke användbart X2 på 21 %.

Motsvarande jämförelse gentemot företagets storlek ger ett ännu svagare statistiskt samband X2 = 33 %. Jag hade förutspått ett samband mellan litet företag och frånvaro av handledare men detta visade sig inte vara specifikt för det lilla företaget utan problemet är mer generellt.

Fråga 10: Utbildning erbjuds på företaget

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

ingen betydelse viss betydelse stor betydelse

Svarsalternativ

Antal svarande

dagligvaruhandel fackhandel summa

Figur 8.2.2. Histogrammet visar hur respondenterna tilldelar betydelsen av att utbildning erbjuds

på företaget, samt summering av svaren.

Dagligvaruhandelns svar är jämt fördelade medan fackhandeln har sitt typvärde i svarsalternativet ”viss betydelse” med 9 av 16 fackhandlare (56 %). Av de svarande anser sammanlagt 17 av 23 (75 %) att det är av viss eller stor betydelse att företagen erbjuds möjlighet att förlägga handledarutbildning till respektive företag. Det finns ett försiktigt statistiskt samband mellan svaren i frågorna 9 och 10 (X2 = 2 %), vilket indikerar att respondenterna anser att frånvaro av handled- aren har betydelse samtidigt som respondenterna anser att utbildning erbjuds på företaget är väsentligt.

I frågorna 11 och 12 framgår att handledaren anses, i varierande grad, inte vara tillräckligt insatt i kursmål och betygskriterier samtidigt som handledaren i stort anses kunna värdera elevens prestationer ”att vara en duktig medarbetare i före- taget”. Ur detta kan tolkas det väsentliga att företagen anser sig kunna gallra ut de personer som kan tillföra företaget det som företaget behöver, med eller utan skolans APU. Företagen har ju lång erfarenhet av provanställning av andra personer, som de inte redan känner via APU.

Om kommunikationen brister, i att företagen inte får klarhet i vad skolan avser att betygsätta, kan detta innebära att företagen värderar andra väsentligheter än de som skolan avser; vilket ger inkommensurabilitet vid validering av elever- nas prestationer på sin APU. Ett försök i att tydliggöra om det finns någon diskrepans i detta avseende, syftar de resterande frågorna 13 till 17 att klargöra. Utifrån 19 preciserade egenskaper/kunskaper (i fråga 13), har respondenterna ombetts att vikta samt ange när i tiden en person förväntas anamma/tillägna sig dessa, sett ur aspekten att de kan vara viktiga för arbete i servicesektorn. Vissa tydliga karaktäristika för arbete inom servicesektorn framträder (se även Bilaga E), vilka här presenteras i punktform:

• Är ärlig

• Håller tiderna

• Frånvaron väl befogad

• Har positiv attityd

• Är artig mot kunderna

• Har servicekänsla.

De uppräknade egenskaperna/kunskaperna anser respondenterna vara viktigast samt att de huvudsakligen bör anammas före valet till HP. Just att anamma före valet till HP framhävs även avseende:

• Är social

• Har lätt att ta kontakt

• Tar ansvar

• Visar intresse att lära nytt.

Det finns ett tydligt samband mellan de uppräknade egenskaperna/kunskaperna och det respondenterna framhåller vara väsentligt att eleven lär sig under APU- perioderna (enligt fråga 14), där kundrelationerna, att vara självgående samt det egna ansvaret betonas. Vilket i stort upprepar sig när nivån (grund för rekryte- ring, fråga 17) på utbildningen på HP, som respondenterna anser att skolan skall utbilda eleven, preciseras. Nedan följer en genomgång av de fyra mest represen- tativa klustren från svaren till fråga 14, kopplade till egenskaperna/kunskaperna presenterade i fråga 13.

Kundrelationerna är det moment som flest respondenter nämnt. Detta kan jäm-

föras med fråga 13: ”Är artig mot kunderna”, ”Har servicekänsla” samt ”Har lätt att ta kontakt”. Här inser respondenterna att eleven måste vidareutvecklas – utifrån en redan förväntad god grund, som tiden före HP och den skolförlagda delen givit eleven – på sin arbetsplatsförlagda utbildning.

Att vara självgående har respondenterna i olika ordalag givit i det närmaste lika

stor betydelse. Vilket kan jämföras med fråga 13: ”Frågar efter fler arbetsupp- gifter”, ”Hittar själv arbetsuppgifter” samt ”Har organisationsförmåga”. Sist och slutligen handlar det om lönsamhet i företaget, vilket innebär att eleven så snart som möjligt måste göras lönsam att anställa, i hård konkurrens med många sökanden.

Det egna ansvaret är för de flesta vuxna en självklarhet men uppenbart behöver

detta påtalas som viktiga moment att träna på APU:n. En jämförelse visavi fråga 13, i belysning av hur respondenterna uttrycker sig om det egna ansvaret, ger följande: ”Tar ansvar”, ”Frånvaron väl befogad” samt ”Håller tiderna”. Alldeles uppenbart förutsätter respondenterna att eleven har ansvarsförmåga med sig från tiden före HP, vilket innebär att alltför många elever får en mindre chock vid sin konfrontation med verkligheten under sina APU-perioder.

Den sociala och kollektiva kompetensen är svår att konkretisera men det handlar om att kunna trivas i den miljö som handeln utgör, att förstå och vilja leva i den kultur och med det språk som finns inom handeln. Detta ger en respondent uttryck i en kommentar till fråga 16: ”Personkemin är väldigt viktig!!!! Funkar inte den är det svårt att arbeta tillsammans”. Den kollektiva kompetensen är

summan av alla i arbetslaget, butiksenheten eller företaget ingående enskilda sociala kompetenser. Den kollektiva kompetensen blir starkare av summan av fem olika sociala kompetenser, än summan av fem lika sociala kompetenser. Företaget kan därvid nå fram till ett bredare perspektiv av kunder; möjligheten för kunden att finna sin ”rätta” säljare är då klart större.

Svaren till fråga 17 visar återigen (se fråga 14 om APU) att kundrelationen och det egna engagemanget/ansvaret får högst betoning från respondenterna, nu med utgångspunkt i frågeställningen ”Till vilken nivå – grund för rekrytering …”, alltså en precisering av det ansvar som avnämarna anser att skolan skall ta, sett ur sitt perspektiv av HP som rekryteringsgrund. Det finns även en tydlig kopp- ling till resultatet i fråga 16, om att dåliga betyg från HP och APU indikerar för avnämaren att eleven inte visar just engagemang och ansvar och/eller inte har tillräcklig servicekänsla. Det är uppenbart så att avnämaren har förtroende för handelslärarens förmåga att kunna betygsätta eleven, utifrån avnämarens behov av att betygen indikerar eventuella brister i servicekänsla, engagemang och ansvar. Just tydligheten i avnämarnas syn på anställbarheten illustreras skarpt i den explicita redovisningen av svaren på fråga 16.

Figur 8.2.3. Histogram visande respondenternas svar avseende i vilken utsträckning arbets-

sökande, grupperade i fem olika skolbakgrunder, kan tänkas kallas till intervju utifrån sex tänkta befattningar. 10 0 0 12 0 0 0 0 7 13 5 13 14 4 9 19 1 15 13 15 3 9 11 5 4 10 19 15 1 3 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 (a) 16år, hyfsade grunskolebetyg + gladlynt och energisk

(b) 19år, dåliga HP- och APU-betyg inga referenser (c) 19år, goda HP- och APU-betyg + referenser (d) 19år, medelgoda SPE-betyg

(e) 21år, goda SPE- betyg + 60p marknadsföring

Kompetensnivå på sökande

Antal respondenter

1. Butiksmedarbetare med enklare sysslor 2. Butiksmedarbetare med beställningsansvar 3. Butiksmedarbetare med säljansvar, resultatansvar 4. Säljare med delvis provisionslön

5. Avdelningsansvarig i större butik eller butiksansvarig i mindre butik 6. Intern chefsutbildning till varuhusledning eller till större butik

Förutom möjligheten att bedöma elevens prestationer utifrån skolans kriterier, samt kommunikationen skola företag, är en väsentlig uppgift med enkäten att visa i vad utsträckning en HP-elev är eftertraktad vid nyanställning. Fråga 16 tydliggör att en elev med goda HP- och APU-betyg står sig mycket väl i konkurrensen från en gladlynt grundskoleelev och SP-E-eleven, detta från de enklare butiksmedarbetarsysslorna till säljare med delvis provisionslön. Först en 21-årig SP-E-elev med minst 60 poäng marknadsföring går före vid uttagning till intervjuer om avdelnings- eller butikschefsnivåer. Lika tydligt, och oroande, framgår att en elev med dåliga HP- och APU-betyg utan referenser, kommer knappt till intervju ens för de enklaste butikssysslorna; samtliga, inklusive den gladlynte grundskoleeleven med hyfsade betyg, är betydligt mer intressanta att kalla till intervju, oavsett nivån på butiksarbetet.

Några fackhandlare med specialinriktningar, av typen foto och dator, påtalar i kommentardelarna att de betonar produktkunskaper och att intresset för produk- terna bör vara uttalat tidigt i en persons utveckling. Detta visar att det är viktigt att handelsläraren kan känna av dessa aspekter så att skolan i görligaste mån, inte minst för elevens skull, kan tilldela en särskilt intresserad elev just dessa APU-platser. I övrigt förväntar sig inte avnämarna produktkunskaper, utan räknar med att denna del lärs in på APU:n eller först vid en anställning.

Slutligen ett belysande citat från svaren på fråga 17: ”Jag tycker att HP är en bra utbildning för butiksarbete.”. Detta bekräftas av respondenternas svar i fråga 15 att eleverna sannolikt kommer att arbeta inom branschen i upp till fem år, samt fråga 16 att en HP-elev med goda betyg är med vid uttagning till intervjuer om just butiksmedarbetare.

8.3

Sammanfattning av resultat

De i enkäten ingående delarna – öppna och styrda frågor samt kommentarer – givna av 7 respondenter tillhörande dagligvaruhandeln samt 16 tillhörande fackhandeln, sammanfattas utifrån den i Bilaga G presenterade detaljerade utvärderingen i det följande.

Fråga 1 till 4. Storleken på företagen och branschtillhörigheten. Dagligvaru- gruppen har företrädesvis över 20 milj. kr i årsomsättning (5 av 7 respondenter) samt med minst 5 anställda. Fackhandelsgruppen har en jämn spridning av års- omsättningen från under 10 milj. kr till över 20 milj. kr samt företrädesvis under 10 anställda (13 av 16 respondenter). En alltför osäker ytterligare uppdelning i olika branscher än dagligvaruhandel och fackhandel, tillför inte undersökningen ytterligare dimensioner samt att anonymiteten blir då svår att upprätthålla. Fråga 5. Storleken på avsatta medel för fortbildning av personalen, visar ett likartat mönster grupperna emellan samt att totalt hälften av respondenterna markerat intervallet ”10 000 till 100 000 kr”. Kommentardelen avslöjar

kommensurabilitetsproblem i det att den centrala tilldelningen har spridningen från ”0 kronor” till ”Över ett par miljoner”, innebärande att ett företag tillsynes budgeterar ett lågt belopp men får i stället tillgång till centrala medel.

Fråga 6. Betydelsen av ersättning för handledning av APU-elever, visar sig ha i huvudsak viss betydelse för dagligvaruhandlarna medan fackhandlarna före- trädesvis markerat ingen betydelse (10 av 16). Det saknas koppling mellan storlek på företagen och de givna svaren.

Fråga 7. Erbjudande om handledarutbildning, har viss eller stor betydelse anser 15 av 22 (68 %) av respondenterna, där svaren är likartade för de två grupperna. Detta innebär att flertalet företag försöker ta ansvar om sina kunskaper och sin kännedom om sitt uppdrag som utbildare.

Fråga 8. Vad gäller kostnadsersättning för handledares deltagande i handledar-

utbildning, har hälften av respondenterna förordat viss betydelse, med övrig

fördelning på en fjärdedel för respektive ”ingen betydelse” och ”stor betydelse”. Fråga 9 och 10. Generellt visar företagen att frånvaro av handledare på ut-

bildning, är av viss eller stor betydelse 18 av 23 (78 %). Erbjudande om att utbildning sker på företaget, anser 17 av 23 (75 %) vara av viss eller stor

betydelse. Det finns ett försiktigt statistiskt samband (X2 = 2 %) mellan svaren om handledarens frånvaro och att utbildning erbjuds på företagen. Fråga 11 och 12. Att handledaren är tillräckligt insatt i kursmål och betygskri-

terier för APU, anser 22 av 23 (96 %) i varierande grad att de inte är. Samtidigt

som respondenterna anser att handledaren som yrkesman kan värdera elevens

prestationer med 19 av 23 (83 %) som svarat ”Ja med tvekan” eller ”Ja!”.

Fråga 13. Utifrån 19 givna egenskaper/kunskaper har respondenterna angivit

vikten av (betyget 1 till 5) samt när eleven förväntas lära sig (A till D) dessa

egenskaper/kunskaper, se Bilaga E. Det finns ingen anmärkningsvärd skillnad på svaren från respondentgrupperna eller storlek på företagen. Detta visar att de valda egenskaperna/kunskaperna är universella inom handeln samt att respon- denterna ansett dessa som viktiga och relevanta utifrån: 0 ettor, 13 tvåor, 62 treor, 94 fyror samt 249 femmor. De fyra viktigaste blev: ”Är ärlig”, ”Håller tiderna”, ”Frånvaron väl befogad” samt ”Har positiv attityd”. Vilka samtidigt respondenterna betonade genom att tilldela med flest A, indikerande att egen- skaperna/kunskaperna förväntades vara inlärda före antagning till HP. I den skolförlagda delen av HP (B) förväntades betoning på: ”Artig mot kunderna”, ”Klarar minst 3 instruktioner”, ”Visar intresse lära nytt” samt ”Har organisa- tionsförmåga”. Motsvarande accentuering för APU-delen (C) blev: ”Hittar själv arbetsuppgifter” samt ”Behöver ej efterkontrolleras”. Slutligen på färdigutbild- ningen vid anställning efter HP (D) framhölls: ”Lönsam/effektiv säljare” samt ”Har produktkunskap. Några respondenter representerande smala fackhandlare som foto och dator har betonat att produktkunskapen skall tilldelas A, alltså ligga som tidigt intresse hos personen.

Fördelningen mellan när egenskaper/kunskaper bedömdes skulle läras in blev: A 153 markeringar, B 108, C 108 samt D 62 markeringar. Detta visar att respon- denterna förväntar att eleven har mycket med sig av egenskaper/kunskaper från tiden före HP, för att kunna ta till sig den utbildning handledarna väntas bygga vidare på.

Fråga 14. Den öppna frågan om vilka moment respondenterna anser vara

mest väsentliga eleven lär sig under sin APU, blev tydlig i betoning av:

”Kundrelationer”, ”Att vara självgående” samt ”Det egna ansvaret”.

Fråga 15. Tiden som respondenterna tror att APU-eleven kommer att arbeta

inom branschen koncentrerades kring svarsalternativet ”Ett till fem år”.

Fråga 16. Att bli kallade till intervju gav tydliga signaler utifrån 6 tänkta fall av befattningar:

1. Butiksmedarbetare med enkla sysslor. 2. Butiksmedarbetare med beställningsansvar. 3. Butiksmedarbetare med resultatansvar. 4. Säljare med provisionslön.

5. Avdelningsansvarig. 6. Intern chefsutbildning.

Knappt någon skulle kalla en HP-elev med dåliga betyg (endast 6 markeringar), hellre kallades en gladlynt 16-åring med hyfsade grundskolebetyg (totalt 25 mar- keringar). En 19-åring med goda HP-betyg fick totalt 71 markeringar innebär- ande fler eller i stort jämbördigt med övriga ”sökanden” vad gäller samtliga de fyra första befattningarna. Medelgoda betyg från SP-E (51 markeringar) gav inte i något fall fördel gentemot HP-eleven med goda betyg. Slutligen 21-åringen med goda SP-E-betyg plus 60 poäng marknadsföring gavs totalt 77 marker- ingar, med klar koncentrering till Avdelningsansvarig samt Chefsutbildning. Sammantaget en nästan skrämmande tydlighet i att en elev med dåliga HP-betyg göre sig inte besvär, detta samtidigt som en HP-elev med goda betyg står sig förvånansvärt bra i konkurrensen gentemot både eleven från SP-E och akademikern.

Fråga 17. Respondenterna anser att nivån – grund för rekrytering – som skolan

skall utbilda eleven på HP överensstämmer i stort med de egenskaper/kunskaper

som framgått tidigare avseende fråga 14 om innehållet i APU:n: ”Kundrela- tioner” samt ”Engagemang och ansvar”.

Totalt sett

Enkäten i stort klargör tydligt att respondenterna tror på Handels- och admini- strationsprogrammet och dess arbetsplatsförlagda utbildning, under förutsättning att de får hantera elever med ett visst minimum av servicekänsla, engagemang och ansvar. Respondenterna visar även att de gärna kallar HP-elever till intervju, om de kan visa upp åtminstone goda HP- och APU-betyg, där det i bästa fall tydliggörs att den sökande innehar de flesta av kriterierna för just servicekäns- lan, engagemanget och viljan till ansvarstagande. Slutligen påvisas brister i kommunikationen skola företag om APU:ns innehåll och betygskriterier, samt vilka egenskaper/kunskaper eleverna förväntas ha med sig till den aktuella APU- platsen.