Enkätfrågorna

I detta avsnitt presenteras den slutgiltiga enkätens precisa utformning.15 Tidigare har de olika problemområdena som härstammar från de lokala kursmålen för historia A på den undersökta gymnasieskolan i Skåne presenterats: Företeelser, idéer, aktörer, händelser, kronologi och begreppsförståelse. Enkäten har delats in efter dessa områden i sektionerna A till D. Därutöver har frågor tagits med även av andra skäl än ovanstående, nämligen för att mörka syftet med undersökningen, så att eleverna inte ska svara i en viss riktning genom att få ledning av undersökningens tema.

Sektionerna A och B behandlar ett brett spektrum av kommunismens aktörer. I sektion A sker detta visuellt genom att respondenten avses igenkänna med namn och land tolv

15 _{Enkäten har i sin helhet bifogats som bilaga II i slutet av föreliggande studie för att underlätta för} läsaren att få en så fullständig och korrekt bild av enkäten som möjligt.

porträttbilder. I sammanhanget bör nämnas att vi samvetsgrant strävat efter att presentera de mest välkända avbildningarna av personerna för att inte genom obskyra bilder försvåra förståelsen. Det första porträttet är på förhand givet som ett exempel på hur bilduppgifterna löses och föreställer George W Bush. De tio följande porträtten är på kända historiska kommunister och det sista porträttet är en kontrollbild föreställande Björn Borg. Lenins plats i världshistorien är självklar och hans porträtt utgör till- sammans med de lika självklara bilderna på Josef Stalin, Leo Trotskij, Karl Marx och Michail Gorbatjov viktiga aktörer att känna igen, givet undersökningens fokus.

Andra bilder i serien föreställer Che Guevara, en mycket känd kubansk gerillaledare och revolutionär. Då denne man ofta ses som en ikon för diverse vänsterrörelser är det intressant att se hur många gymnasieelever som känner igen hans porträtt. En annan bild föreställer Nikita Chrusjtjov – en viktig person i sovjetkommunismens historia då han trots sitt eget digra förflutna var den ledande kraften under avstaliniseringen i Sovjet- unionen och för att han var Kennedys motpart i den berömda Kubakrisen. På bild förekommer även Mao Zedong som naturligtvis förtjänar sin plats i galleriet genom att vara en av tidernas värsta massmördare och genom det inflytande Mao hade på vänster- rörelserna i Europa under 1960- och 1970-talen. Leonid Brezjnev är visserligen inte en lika central och framträdande person som exempelvis Lenin och Stalin, men har likväl medtagits för att studera elevernas igenkännande av mindre välkända aktörer som styrde Sovjetunionen under perioden, vilka var lika effektiva och hänsynslösa massmördare, om än i mindre omfattning. Fidel Castro utgör ett exempel på en både samtida och nutida kommunistisk aktör som av vänsterrörelser brukar framhävas som föredöme och exempel på representant för den goda kommunismen. Det är i detta avseende, med hänsyn till nutidsanknytningen, intressant att se om eleverna känner igen honom.

I sektion B testas kunskaperna om sex av kommunismens aktörer skriftligen genom namnkännedom och genom att respondenten skall sätt in dessa personer i ett historiskt sammanhang. Först ges två exempelfrågor. Exempel ett lyder: Vem var Hermann Göring? Exempelsvaret lyder: Chef för flygvapnet i det nazisiska Tyskland. Exempel två lyder: Vem var Ronald Reagan? Exempelsvaret lyder: Han var amerikansk president på 1980-talet. Av dessa båda exempelsvar ges att ett korrekt svar kräver att respondenten har identifierat vad personen var för något, var han var detta och i vilken tid/sammanhang han var det, utan krav på exakta årtalsangivelser. Samtliga av de sex aktörer som medtagits i sektion B är lika viktiga, antingen som utförare av terrorn (Lenin, Berija, Trotskij och Stalin), som offer för eller vittne till terrorn (Solsjenitsyn) eller som nedmonterare av terrorn (Gorbatjov). Om respondenten med gott resultat har klarat av sektionerna A och B, så betyder detta att denne har goda fakta- och förståelsekunskaper om de aktörer som styrde det sovjetkommunistiska skeendet.

Sektion C i enkäten behandlar problemområdet kronologi, vilket här har tolkats som tidsbestämning av tolv viktiga historiska händelser. Därmed testas elevens förmåga att strukturera viktiga händelser i tiden och skapa referensramar som kan användas när samma tidsperiod studeras ur ett annat perspektiv i en annan del av kursen historia A (exempelvis det tidiga 1900-talets imperialism, andra världskriget, kalla kriget, avkoloniseringen och den nya världsordningen efter 1991).

Första och andra världskrigen är viktiga historiska händelser i sig och den utveckling som de gett upphov till inom ett flertal områden har påverkat hela mänskligheten. De har också betydelse som historiska hållpunkter för studiet av Sovjetunionens historia,

men även för förståelsen av hela 1900-talet som en sammanhängande period – detta då flera centrala historiska begrepp och epokindelningar (exempelvis mellankrigstiden och efterkrigstiden) har definierats utifrån världskrigen. Dessutom anser vi att om eleverna inte har undervisats om Sovjetunionens historia, skall de åtminstone ha undervisats om första och andra världskrigen och frågorna utgör därmed även kontrollfrågor i enkäten. Ytterligare viktiga händelser som skall tidsbestämmas av respondenten är framförallt ryska revolutionen, Ungernkrisen, Kubakrisen, Pragvåren, Berlinmurens fall samt Sovjetunionens fall. Samtliga dessa händelser har haft stort inflytande på historiens gång, människors uppfattning av Sovjetunionen samt människors livsvillkor överhuvud- taget. Exempelvis står Ungernkrisen, förutom att den är en viktig historisk händelse i sig själv, som symbol för Sovjetunionens brutalitet och bristande kompromissvilja samt som symbol för västvärldens svek gentemot de förstryckta länderna i Östeuropa. Med- tagits har också tidsbestämningar av Lenins och Stalins respektive regeringstider, vilket kan hänföras till att båda dessa aktörer är så pass viktiga att de finns med på något sätt i undersökningens alla olika delar. Därutöver bes respondenten tidsbestämma Sovjets respektive USA:s invasioner av Afghanistan. Sovjets invasion har medtagits som exempel på de sovjetiska stormaktssträvandena och viljan att dominera andra länder ideologiskt, medan USA:s invasion har medtagits främst som nutidsanknytning men också som ett memento om att Sovjetunionen eller kommunismen inte var eller är ensam om att ta sig rätten att invadera andra länder eller att dominera dessas politiska liv. Därtill tjänar frågan, liksom den om Björn Borg och exemplen om Göring, Reagan och Bush att maskera undersökningens fokus.

Den sista sektionen, D, behandlar flera av de problemområden vi definierat. Främst är dessa företeelser (det vill säga fenomen) och enskilda viktiga historiska händelser, men också idéer och begreppsförståelse. Att idéer har fått mindre utrymme än andra områden beror på att det kan ses som en fin gräns mellan att efterfråga elevernas kunskaper om kommunismens idéer och att efterfråga elevernas åsikter. Vi har således varit mycket noggranna och återhållsamma med frågor om idéer för att inte riskera att inkräkta på någons integritet. Kunskaper om sovjetkommunismens idéer är dock viktiga, och ingår dessutom i måldokumentet, och kan därmed inte förbigås helt även om området är mera känsligt än andra. Idéer kan dock nära kopplas till företeelser och därmed desarmeras delvis spänningen i området, och detta har också varit undersökningens strategi.

Sektion D är den mest omfattande i enkäten och har därför indelats i tre undergrupper, inte efter problemområden utan efter sätt att ställa frågor. Den första undergruppen (D1) består av fem flervalsfrågor där ett svar är korrekt. Nästa grupp (D2) består av nio frågor där svarsalternativen är ’ja’, ’nej’ och ’vet ej’. Den tredje och avslutande undergruppen (D3) består helt av så kallade ”öppna frågor”, det vill säga frågor där respondenten ombeds att svara i fritext. Dessa frågor har försetts med linjerade fält, vilka varierar mellan två och fyra linjer, för att visa på en rimlig omfattning av svaret. Undergruppen D1 som innehåller fem flervalsfrågor (alla försedda med alternativet vet ej) inleds med en fråga om vem det var som störtades genom oktoberrevolutionen i Ryssland 1917. Frågan är viktig då det för många framstår som om bolsjevikerna störtade en tyrannisk tsar när det i själva verket var så att man genom en statskupp störtade den mest demokratiska regim som Ryssland dittills hade skådat. Nästa fråga berör en intressant företeelse nämligen miljöförstöring som i sig själv kan liknas vid ett slags terror då den orsakat allvarliga hälsoproblem i östblocket. Denna fråga är dock inte helt oproblematiskt genom sin formulering, något som diskuteras vidare i samband

med presentationen av resultaten (avsnitt 4.4). Den tredje frågan berör den välkända svältkatastrofen i Ukraina 1932-33, där den sovjetiska regimen avsiktligt svalt ihjäl en stor del av den ukrainska befolkningen. Staffan Skott beskriver detta levande, till exempel drevs somliga människor till kannibalism, medan de lokala partifunktionärerna och poliserna stod sig gott. Husdjur sköts med det föregivna syftet att ta vara på hudarna men dessa togs aldrig om hand, utan hundar låg ruttnande vid vägkanterna, med det egentliga syftet att bönderna inte skulle kunna äta upp dem och därmed i högre utsträckning överleva (Skott, 2004, s.21-39).16 Den följande frågan (nummer 22 i enkäten) handlar om i vilket verk den sovjetkommunistiska ideologin har formulerats. Denna fråga har medtagits för att vi anser det minst lika angeläget att känna till detta verk, det vill säga Lenins Vad bör göras?, som att känna till Adolf Hitlers Mein Kampf. De respektive verken utgör grunden för de två största och mest omfattande totalitära lärorna som mänskligheten någonsin åstadkommit.

Den sista frågan i denna undergrupp (nummer 23 i enkäten) rör i hur många länder sovjetkommunism har införts genom fria demokratiska val. Formuleringen av denna fråga kan kritiseras och vi anser själva att den var något olycklig. Således klargjordes för eleverna att med sovjetkommunism menas här ett hårdfört kommunistiskt styre med totalitär samhällsomvandling på programmet. Orsaken till att vi formulerade frågan såsom rörande sovjetkommunism och inte enbart kommunism är att reformerade eller före detta kommunistiska partier på ett demokratiskt sätt kommit till makten på sina håll, som nu senast under våren 2006 i Italien, där ett sådant parti utgör en del av Romano Prodis regeringskonstellation. En motsatt fara var om eleverna skulle tolka ordet sovjetkommunism såsom enbart applicerbart på fallet Sovjetunionen. Således var vi noga med att definiera ordet sovjetkommunism såsom det skall förstås i den här frågan (hårdför kommunism i allmänhet) och tydligt kommunicera detta till eleverna vid undersökningstillfällena. Syftet med frågan är att mäta om eleverna känner till det faktum att inget samhällsomstörtande kommunistiskt maktövertagande någonsin skett genom fria demokratiska val.

Undergruppen D2 som består av nio frågor utav typen ja/nej/vet ej, inleds med en fråga om huruvida Ryssland är ett kommunistiskt land idag. Frågan framstår kanske som banal, men vi anser den viktig då den ger en fingervisning om huruvida eleverna har förankrat sina kunskaper om sovjetkommunismen i sina kunskaper om den nutida omvärlden. Nästa fråga är om Sovjetunionen gick med på de allierades sida i kriget mot Tyskland när andra världskriget bröt ut. Här söker vi kunskap om händelsen i sig och därmed kunskap om att Sovjetunionen ingalunda var en klar deltagare i kampen mot nazismen utan att dessa båda ideologier i praktiken låg mycket nära varandra även realpolitiskt. Den tredje frågan i undergruppen handlar om Hitler som antisemit och mördare av (bland annat) judar. Den tjänstgör som kontrollfråga och maskeringsfråga. Den hänger dessutom ihop med fråga fem, som är identisk förutom att Hitlers namn bytts ut mot Stalins. Den senare frågan finns för att testa fakta och förståelse kring begreppet antisemitism – har detta begrepp ensidigt reserverats för nazisterna eller finns det en förståelse för att även Stalin och många andra kommunister praktiserade samma

16 _{I Staffan Skotts bok Aldrig mer! En bok om kommunismens folkmord och brott mot mänskligheten} (2004), vilken nämns i forskningsläget om sovjetkommunismen, presenteras ett antal bilder från svälten i Ukraina 1932-33 som är lika vidriga och avskyvärda som viktiga och informativa för allmänheten. Vi menar att det är lika angeläget att gymnasieelever får se dessa bilder som det är att de får se bilder från nazisternas koncentrationsläger.

raslära? Den fjärde frågan är ord- och begreppskunskap – orden mensjevik och bolsjevik bör vara kända för historieeleverna då de används i litteraturen.

Den sjätte frågan i undergruppen D2 ställer Hitlers och Stalins offer i relation till varandra. Det är viktigt att eleverna kan jämföra och sätta historiska aktörer samt deras respektive illdåd i relation till varandra. Det är av betydelse inte bara för förståelsen av Nazityskland, Sovjetunionen eller andra världskriget utan också för förståelsen av samtiden och av demokratin som det radikalt annorlunda alternativet till båda dessa totalitära ideologier. Den sjunde frågan har två motiv. Det första motivet är historisk faktakunskap, det vill säga att eleven skall känna till att Stalin verkligen deporterade 1 miljon polacker till Sibirien under perioden 1939-41. Det andra motivet är rimlighetsbedömning, det vill säga att om eleven inte känner till händelsen i sig, är det då utifrån goda kunskaper om Stalins agerande ett rimligt antagande och en rimlig siffra? Den åttonde frågan i undergruppen (nummer 31 i enkäten) handlar om förståelse och nutidsanknytning – finns det sovjetinspirerade politiska partier idag? Med sovjetinspirerade partier menar vi partier som hänvisar till bland annat Lenin och Stalin i sina partiprogram. Då måste man först veta vad Sovjet/Lenin/Stalin var och därefter om sådana partier finns eller rimligen kan tänkas finnas i Sverige av år 2006. Den avslutande frågan i undergruppen (nummer 32 i enkäten) är en mycket viktig fråga. Den belyser huruvida eleven känner till och har förstått den tidiga Sovjetunionens blodiga historia, men även till viss del för att frågan belyser den historievetenskapliga kontroversen mellan revisionister och totalitarismforskare.

Undergruppen D3 som avslutar enkäten utgörs av tio öppna frågor där eleven själv förväntas svara med en kort förklaring på två till fyra rader. Först efterfrågas en förklaring till företeelsen GULAG-arkipelagen, det vill säga vad detta var. Frågan motiverar nästan sig själv genom att detta lägersystem var en av de utmärkande faktorerna i det sovjetiska skräckväldet och den sovjetiska ekonomin.

Nästa fråga (nummer 34 i enkäten) söker svaret till hur många människor som avsiktligt dödades i Sovjetunionen 1917-91. Forskare är förvisso inte helt eniga på denna punkt och det finns olika siffror beroende på hur man räknar, men vanliga siffror som ges är 20 miljoner dödade (Courtois, 1999, s.21), cirka 30 miljoner (Jensen, 2005, s.42), eller mer, och upp till Rummels statistiskt framtagna siffra på 62 miljoner (Karlsson, 2005, s.179). Elevens svar på frågan bör således ligga i detta intervall för att anses som korrekt, med tonvikt på den lägre delen av intervallet (cirka 20 miljoner) som anses vara den vanligaste siffran i forskarvärlden, men rätt ges för allt inom intervallet. Formuleringen i fråga 34 – ”avsiktligt dödades” – kan kritiseras då många människor som dog i de sovjetiska lägren inte var där primärt för att dö, utan för att undanröjas ur samhället, för att utgöra tvångsarbetskraft och/eller för att skrämma de övriga invånarna till total underkastelse under sovjetmakten. Att sedan människor dog av arbetet och behandlingen var man medveten om, men oftast helt likgiltig inför annat än om produktionsmålen hotades. En alternativ formulering – ”föll offer för” – kan också leda till att man medräknar alla de människor som utsattes för icke-dödligt lidande av sovjetmakten samt de vilkas död oavsiktligt orsakades genom hindrad naturlig befolkningsutveckling vilket leder till en mera oprecis fråga som därmed förlorar en del av sitt värde då den blir svårare att sätta i relation till andra saker för förståelse och jämförelser. Således anser vi den ursprungliga formuleringen befogad, då vi med den avser de människor som direkt dödades, genom att till exempel skjutas, men också de som mera indirekt dödades genom att till exempel utsättas för en avsiktligt orsakad svält

(och förvägras hjälp) eller som tvingades att arbeta ihjäl sig i de sovjetiska arbetslägren eller som där dödades av kriminella medfångar – det vill säga det totala antalet människor inom Sovjetunionens gränser som dog som en direkt konsekvens av den sovjetiska terrorpolitiken och likgiltigheten inför människoliv. Föregående resonemang kunde naturligtvis klargjorts ännu tydligare men risken är att frågeställningen skulle bli alltför lång och av eleverna uppfattas som alltför tillkonstlad, varför vi anser att den ursprungliga formuleringen är godtagbar och lämplig om än inte oantastlig.

Den tredje frågan i undergruppen söker en förklaring till förkortningen NEP som utgör en viktig företeelse under Lenins regeringstid och ett viktigt begrepp. Om eleven känner till vad NEP står för hålls det för sannolikt att eleven åtminstone vet något om Lenin och hans tid vid makten. Den följande frågan (nummer 36 i enkäten) mäter elevernas kunskaper om vilka länder som har ett kommunistiskt system idag. Eleven uppmanas ge fyra exempel på sådana länder. Frågan motiveras av fakta- och förståelsekunskaper samt nutidsanknytning, det vill säga av att eleven känner till och förstår att det ännu idag finns kommunistiska länder. Att vi endast efterfrågar fyra länder beror på att det kan anses vara rimligt att trots att eleven missat ett av dessa fem länder, ändå anses ha goda kunskaper inom det efterfrågade området. Detta i synnerhet som framförallt Laos är ett relativt litet land. Av de fem länder som räknas till denna grupp (Kina, Nordkorea, Kuba, Vietnam och Laos), krävs således endast att fyra nämns.

Femte frågan i undergruppen (nummer 37 i enkäten) behandlar de så kallade Moskva- rättegångarna som utgör viktiga och omtalade exempel på den stalinistiska terrorn och utgör den stora skillnaden mellan den leninistiska och stalinistiska terrorn, då Stalins terror även riktades gentemot de egna i partiet. Vad var Molotov-Ribbentrop-pakten? Detta utgör den sjätte frågan i undergruppen. Frågan motiveras av att händelsen är viktig i sig själv och som symbol för närheten mellan kommunismen och nazismen samt för förståelsen av Sovjetunionens roll i andra världskriget. Vad har skogen Katyn blivit särskilt känd för? Här efterfrågas kunskap om den ökända sovjetiska massakern på framför allt polska officerare – en massaker som Sovjetunionen mycket länge försökte skylla på de tyska nazisterna.

I den åttonde frågan efterfrågas kunskaper om de två sovjetiska arbetslägren Magadan och Kolyma. De nazistiska lägren är kända och har fått stark symbolisk betydelse. Det kan därför anses vara av lika stor vikt att känna till de sovjetiska motsvarigheterna, om än intentionen bakom dessa läger var delvis olika. Bland Hitlers läger fanns både utrotnings- och arbetsläger, medan Stalins läger tillhörde den senare kategorin. Detta utgör naturligtvis en skillnad, i synnerhet på det teoretiska planet, men betydelsen blir mindre i praktiken då slutresultatet ofta blev detsamma – de sovjetiska fångarna arbetades ofta till döds. De två avslutande frågorna berör begreppen ”revolution” respektive ”den sovjetiska kollektiviseringen”. Vi efterfrågar härmed korta och koncisa förklaringar av dessa begrepp, då de är centrala för den sovjetkommunistiska epoken i synnerhet och ordet revolution även för historiekursen i allmänhet.

Dessa 11 bilder och 42 frågor och uppgifter som utgör enkäten, är inte de enda tänkbara, men vi anser dock att vi täckt in det mesta av det viktigaste som eleven bör känna till om sovjetkommunismens terror, aktörer och innehåll i förhållande till de nationella styrdokumenten och de lokala kursmålen för historia A. Låt oss nu gå vidare till svars- bearbetningen av enkäten samt vilka resultat som framkommit av undersökningen.

4.3

Svarsbearbetning

Här presenteras principerna och riktlinjerna för svarsbearbetningen, det vill säga bedömningsgrunderna för om ett fullt korrekt, ett delvis korrekt eller ett felaktigt svar avgivits på enkätfrågorna.

METOD FÖR SVARSBEARBETNING: Svaren på de olika frågorna redovisas på flera olika

sätt. Utöver den sammantagna poängfördelningen på varje sektion (det vill säga hur många respondenter som uppnått ett visst poängresultat indelat i klasser), redovisas andelen korrekta svar på varje enskild fråga inom varje aktuell sektion. Detta redovisas