Presentation av resultaten

I detta avsnitt presenteras enkätundersökningens slutliga resultat. Resultatredovisningen sker för det första genom en sammanställning av andelen korrekta svar på varje fråga i varje sektion för sig. Detta sker genom presentation av de elever som korrekt men ofullständigt besvarat frågorna och därmed erhållit 1 poäng tillsammans med de elever som besvarat frågorna fullständigt och därmed erhållit 2 poäng (visas som 1 + 2 poäng i diagrammen). Därutöver särredovisas i ett eget diagram de elever som besvarat frågorna fullständigt och därmed erhållit 2 poäng (visas som 2 poäng i diagrammen). För det andra presenteras resultaten för varje sektion eller undergrupp genom att den totala poängfördelningen (uppdelade i poängklasser) redovisas i ett separat diagram. Samtliga resultat presenteras som andelar av det totala deltagandet (129 elever, varav 44 män och

85 kvinnor). I samtliga diagram som presenteras i detta avsnitt är staplarna sorterade efter den sammantagna kategorin av män och kvinnor kallad Totalt. Samtliga procent- satser som presenteras i den löpande texten i avsnittet är avrundade till en decimal. SEKTION A – PORTRÄTTBILDER:17 I den här avdelningen presenterades 10 porträtt av kända kommunister samt den allmänt kände Björn Borg som en kontrollfråga. Eleverna ombads bestämma respektive porträttbild med åtminstone namn (efternamn räckte) och med det land personen framförallt förknippas. Saknades landet eller om detta var felaktigt gavs 1 poäng av 2 möjliga.

Låt oss inleda med att presentera elevernas sammanräknade resultat, där alla respon- denter som erhållit 1 och 2 poäng på porträtten medtagits tillsammans. Som kan ses av diagram 1 nedan, var den totala igenkänningsfrekvensen högst för Che Guevara (86,8%) och Mao Zedong (74,4%). Detta kan rimligen förklaras av att Che Guevara blivit ett känt varumärke och en ikon för olika vänsterrörelser – hans bild (samma som medtogs i enkäten) kan ses upptryckt på allt från herrkalsonger och tröjor till vodkaflaskor och tändare (Forsberg, 2005).

Diagram 1: Porträttbilder: Korrekta svar I

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Che Gue vara Mao _Stalin _Borg _Lenin _Marx Cas tro Gor batjo v Trot skij Chr usjtj ov Bre zjne v TOTALT (1+2 poäng) MÄN (1+2 poäng) KVINNOR (1+2 poäng)

Det relativt de andra porträtten höga igenkännandet av Mao Zedong, förklaras enklast av att Mao utgjorde den ende av asiatiskt ursprung bland porträtten, vilket dock inte helt uteslutit felaktiga identifieringar såsom till exempel sydkorean. Även Stalins porträtt visade sig mer igenkänd än kontrollbilden på Borg – detta visas genom att 65,1% av eleverna kände igen Stalin, medan 57,4% kunde identifiera Björn Borg. Detta visar på att Stalin förmodligen nämnts i undervisningen, antingen under deras studier i historia A eller andra ämnen på gymnasiet, eller under motsvarande i grundskolan. Att Trotskij (6,2%), Chrusjtjov (5,4%) och Brezjnev (0,8%) var nästintill helt okända personer för

17 _{Samtliga siffror och tabeller finns bifogade i Bilaga I – Tabeller och diagram. Samtliga enkätfrågor} finns bifogade i Bilaga II – Enkätundersökningen.

eleverna är beklagligt, men är inte särskilt förvånande, då den fortsatta genomgången av undersökningen skall visa att den samlade kunskapen om Sovjetunionen samt dess terror, aktörer och innehåll är grunda. Däremot är det något mera förvånande att revolutionsledaren och Sovjets portalfigur Lenin (46,5%), kommunismens huvudideolog Marx (38,8%), den ständigt aktuella Castro (38,0%) och den välkände samt historiskt omtalade och relativt lättidentifierbare Gorbatjov (20,2%), också hamnade under 50-procentsstrecket. Samtliga av dessa var för eleverna svåra att utifrån porträtten identifiera och bestämma. Som kan utläsas av diagrammet var männen genomgående bättre på att identifiera porträtten med undantag av porträttet av Björn Borg, då denne kanske fortfarande fungerar som flickidol (47,7% för männen respektive 62,4% för kvinnorna). Även hans namn är relativt utnyttjat i kommersiella sammanhang i form av exempelvis underkläder.

Nu har vi studerat de elever som åtminstone kunde identifiera personerna med namn, det vill säga de som erhöll åtminstone 1 poäng. Om vi istället redovisar endast de respondenter som gjort en fullständig bestämning med både namn och land förändras bilden endast något (se diagram 2).

Diagram 2: Porträttbilder: Korrekta svar II

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mao _Stalin Bor g Leni n Che Gue vara Cas tro Mar x Gor batjo v Trot skij Chr ustjo v Bre zjne v TOTALT (2 poäng) MÄN (2 poäng) KVINNOR (2 poäng)

Som kan ses är de huvudsakliga förändringarna att Che Guevara (45,0%) petats från tronen till fördel för Mao Zedong (73,6%) samt mindre inbördes förändringar i position för exempelvis Marx och Castro. En rimlig slutsats är att om eleverna väl kunde identifiera porträttbilderna med namn, kunde de i de flesta fall även göra det med land. Detta gällde särskilt för Mao, men även för de flesta andra av porträttbilderna. Däremot hade respondenterna svårare för att placera Che Guevara på Kuba, vilket kan tolkas som att namnet är mera välkänt än gärningarna på Kuba. En annan skillnad som kan utläsas är att kvinnorna var, förutom Björn Borg, även bättre på att identifiera Che Guevara

med namn och land, än männen. Annars gäller i princip samma könsmönster som i diagram 1 – männen avgav i högre grad än kvinnorna korrekt identifikation.

Vad är en rimlig igenkänningsgrad på de olika politiska ledarna? Det är naturligtvis subjektivt och vi överlämnar åt den enskilde läsaren att göra sin egen rimlighets- bedömning, men då samtliga porträtt föreställer viktiga historiska politiska aktörer, vilka fortfarande figurerar i samhällsdebatten och ingendera kan anses som direkt obskyr kunskap, är det rimligt att nästan samtliga personer identifieras. För exempelvis denna studies absoluta huvudaktörer – Lenin och Stalin – var igenkänningsgraden 63,6% respektive 57,4% vilket betyder att en stor del av eleverna inte känner igen några av världshistoriens mest framträdande och diskuterade politiker. Vi bör också komma ihåg att samtliga uppgifter i enkäten kan hänföras till frågor som kan kopplas till betygsnivån Godkänd, det vill säga grundläggande fakta- och förståelsekunskaper. Således har som mall satts upp att respondenterna minst bör ha identifierat samtliga personer utom två, exempelvis de lite svårare porträtten av Brezjnev och Chrusjtjov, samt högst ha tappat tre landsidentifieringar på de övriga ledarna, vilket innebär ett minimivärde om 13 av 20 poäng för godkänt. De sammanlagda poängresultaten visas nedan i diagram 3 och man kan tydligt se att få respondenter har god övergripande kunskap vad gäller att identifiera porträttbilderna, utan oftast rör det sig om enstaka lyckade identifieringar utan övergripande sammanhang.

Diagram 3: Porträttbilder: Poängfördelning

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

0 poäng 1-4 poäng 5-8 poäng 9-12 poäng 13-16 poäng 17-20 poäng TOTA LT MÄ N KV INNOR

Det finns således exempel på respondenter som identifierat Stalin, men inte Lenin och vice versa, men också på elever som förväxlat dessa båda porträtt med varandra samt några få mera klart lysande undantag där man lyckats identifiera nästan samtliga porträtt. 1 av de 44 manliga eleverna lyckades som ensam respondent med att

fullständigt identifiera samtliga porträtt och därmed erhålla 20 poäng. Ingen av de 44 manliga eleverna erhöll 0 poäng, medan så var fallet för 3 av de 85 kvinnliga eleverna. Diagram 3 illustrerar också att endast 10,1% av samtliga 129 respondenter erhöll 13 poäng eller bättre och räknas därmed enligt ovannämnda mall som godkända på detta moment. Således kan 89,9% av eleverna anses ha uppvisat alltför svaga och framförallt ojämna kunskaper för att anses godkända på det aktuella visuella momentet (sektion A). Ett antal missidentifieringar kan noteras bland respondenterna. Ett kort urval är exempelvis: Brezjnev som Ronald Reagan, Alexander Solsjenitsyn och Hermann Göring; Trotskij som Vidkun Quisling, James Watt, August Strindberg, Alfred Nobel och Sigmund Freud; Gorbatjov som Olof Palme, Slobodan Milosevic och Silvio Berlusconi; både Stalin och Castro som Saddam Hussein; Stalin som Francisco Franco och Augusto Pinochet; Marx som Alexander Graham Bell och slutligen har Björn Borg identifierats som den amerikanske skådespelaren Nick Nolte.

SEKTION B – PERSONER:18 Denna sektion i enkäten behandlar liksom sektion A

elevernas kunskaper om sovjetkommunismens aktörer men inte ur ett visuellt perspektiv, utan eleverna ombads här att skriftligen mycket kort identifiera/beskriva/be- stämma sex utvalda personer (Gorbatjov, Lenin, Solsjenitsyn, Berija, Trotskij och Stalin) enligt givna skriftliga exempel. Denna form av enkätfrågor är exempel på så kallade öppna frågor, vilket medför något ökad svårighetsgrad. För utförligare

kommentarer och förklaringar kring rättningen av svaren hänvisas till avsnitt 4.3.

Diagram 4: Personer: Korrekta svar I

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Stalin Lenin Solsjenitsyn Gorbatjov Trotskij Berija TOTALT (1+2 poäng) MÄN (1+2 poäng) KVINNOR (1+2 poäng)

18 _{Samtliga siffror och tabeller finns bifogade i Bilaga I – Tabeller och diagram. Samtliga enkätfrågor} finns bifogade i Bilaga II – Enkätundersökningen.

Om vi som i den förra sektionen studerar hur stor andel av respondenterna som avgivit korrekta och mycket korta svar (1- och 2-poängskategorierna sammantagna) innebär detta, vilket vi kan se i diagram 4, att 58,9% av män och kvinnor sammantagna gav en korrekt eller delvis korrekt beskrivning av Stalin medan motsvarande siffror för Lenin var 51,2%, Solsjenitsyn 24,8%, Gorbatjov 24,0%, Trotskij 20,9% och slutligen Berija blott 1,6%. Detta innebär att kunskaperna om Stalin var sämre vad gäller det skriftliga än det visuella medan de skriftliga kunskaperna om Lenin, Gorbatjov och Trotskij var bättre än motsvarande visuella kunskaper. Samtidigt måste påpekas att kunskapsläget är svagt – att så många som 41,1% respektive 48,8% av respondenterna inte kunde ge en korrekt skriftlig och kort beskrivning av Stalin respektive Lenin är anmärkningsvärt. För de andra aktörerna är resultatet sämre. Att 76,0% inte kunde ge en kort beskrivning av Gorbatjov måste ses som ett misslyckande.

För övrigt var resultaten könsmässigt ojämnt fördelade till männens fördel, liksom i den föregående sektionen. Värt att notera kan vara att kunskaperna om Michail Gorbatjov var särskilt ojämnt fördelade könsmässigt. Någon direkt förklaring till detta har vi inte funnit i materialet.

Om vi som i diagram 5 övergår till att studera blott de elever som avgivit fullständiga svar, det vill säga erhållit 2 poäng och därmed får anses inneha tillräckliga kunskaper, sjunker andelen respondenter med kunskaper om Stalin och Lenin med cirka 20 respektive 12 procentenheter till under 40%.

Diagram 5: Personer: Korrekta svar II

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Stalin Lenin Gorbatjov Solsjenitsyn Trotskij Berija TOTALT (2 poäng) MÄN (2 poäng) KVINNOR (2 poäng)

Andelen med motsvarande kunskaper om de andra aktörerna sjunker också något, men från en redan relativt obetydlig nivå och därmed blir förändringen mindre intressant. Samtliga av personfrågorna hamnar därmed under en 50-procentig kunskapsnivå i den sammantagna kategorin och endast andelen män med kunskaper om Lenin (56,8%) övergår denna tröskel.

Diagram 6: Personer: Poängfördelning 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

0 poäng 1-3 poäng 4-6 poäng 7-9 poäng 10-12 poäng TOTALT MÄN KVINNOR

Vi har nu kommit till poängfördelningen för sektion B, vilken redovisas ovan i diagram 6. Det är åter igen upp till varje läsare att göra en bedömning utifrån de redovisade poängklasserna och de krav som ställs för godkända resultat. Som mall har vi valt att eleverna bör kunna avge en beskrivning av fem av de sex personerna, med tillåtelse att endast uppnå en delvis korrekt bestämning på några av dem. Således krävs 7 poäng av de 12 möjliga för att räknas som godkänd på denna sektion, vilket vi anser vara generösa och rimliga krav. Enligt dessa krav blev 18,6% av respondenterna godkända, medan hela 81,4% inte klarade det.

Genomgående lyckas kvinnorna sämre än männen. Intressant och värt att notera är också andelen nollresultat bland respondenterna – hela 29,5% för båda könen. Ännu värre blir det om män och kvinnor studeras var för sig – 18,2 % för männen och nästan dubbelt så stor andel, 35,3% för kvinnorna. Anmärkningsvärt är att endast 3,9% totalt uppnådde resultaten 10 till 12 poäng. I denna poängklass var det endast 1 av de 129 respondenterna, en manlig elev, som lyckades uppnå full poäng (12 poäng) på denna sektion. Påfallande är att männens resultat kan ses som en kurva med positiv lutning till och med den näst sista klassen – ju högre poängklass, desto fler män – medan kvinnornas kunskaper liknar en kurva med negativ lutning – ju högre poängklass, desto färre kvinnor. Skolväsendets och vår otvetydiga och obestridliga önskan är naturligtvis att både kvinnornas och männens kurvor skall vara starkt positivt lutande.

Sammanfattningsvis kan nämnas att respondenterna överlag gett varierande svar på denna sektion med öppna frågor som behandlar bestämning av för kunskapsområdet centrala personer. Vi väljer här att exemplifiera några av dessa olika varianter av svar som framkommit i undersökningen. Låt oss börja i en positiv anda. En god beskrivning av Lenin var exempelvis ”Rysk ledare under revolutionen, dog 1924, hade Stalin som efterträdare” och en liknande om Stalin: ”Tog över efter Lenin, ledde ett skräckvälde i flera decennier bland annat under andra världskriget”. Om Trotskij skrev man bland

annat att han var ”Stalins motståndare i ’valet’ om ledare, blev mördad av KGB” samt att han var en ”Rysk general som senare (tror man) blev mördad av en hyrd lönn- mördare av Stalin i Mexico”. Solsjenitsyn identifierades som en ”politisk dissident i Sovjet”, men ännu bättre som: ”Han skrev boken ’En dag i Ivan Denisovitjs liv’, han satt i sibiriska fångläger, fick nobelpris i litteratur”. Gorbatjov beskrevs som en ”Västvänlig president i Sovjet under 80-talet – Skrev Perestrojka”.

Till kategorin felaktiga svar kan hänföras bland annat följande citat där Solsjenitsyn av en respondent beskrivs som ”Kejsare av Ryssland innan han störtades vid första världskriget”, och av en annan elev som endast ”Ryssk [sic!] snubbe”. Samtidigt har Stalin hos en andra respondenter identifierats helt felaktigt genom till exempel formuleringar som: ”Stalin var kejsare i Tyskland.” För att få poäng i denna sektion krävdes (se avsnitt 4.3) att frågorna besvarades med personens titel (verksamhet) och plats. För att uppnå full poäng krävdes, förutom plats och titel, således även någon form av tidsbestämning som till exempel årtal, era eller en tidsbestämd företrädare.

SEKTION C– ÅRTAL:19 I den här avdelningen presenterades 12 olika viktiga historiska

händelser som respondenterna skulle årtalsbestämma i syfte att testa elevernas krono- logiska kunskaper. Samtliga dessa händelser har haft stort inflytande på historiens gång, människors uppfattning av Sovjetunionen samt människors livsvillkor överhuvudtaget. Här utdelades 1 poäng per korrekt svar (maximalt 12 poäng), då möjligheten till tvetydighet saknas – antingen var årtalet korrekt återgivet eller inte. Det enda utrymmet för tolkning ges för Lenins respektive Stalins regeringstider. Detta har vi som tidigare nämnts i det avsnitt 4.3 tagit hänsyn till i svarsbearbetningen.

Diagram 7: Årtal: Korrekta svar

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Fråga 12 Fråga 8 Fråga 7 Fråga 13 Fråga 14 Fråga 15 Fråga 18 Fråga 11 Fråga 9 Fråga 10 Fråga 17 Fråga 16 TOTALT MÄN KVINNOR

19 _{Samtliga siffror och tabeller finns bifogade i Bilaga I – Tabeller och diagram. Samtliga enkätfrågor} finns bifogade i Bilaga II – Enkätundersökningen.

I diagram 7 presenteras resultatet för sektion C i form av andelen respondenter som svarade korrekt på varje årtalsfråga för sig. För att underlätta för läsaren är frågorna sorterade i fallande ordning efter andelen godkända svar för den sammantagna kategorin (Totalt). Dessutom inkluderar vi här förtydligande nycklar till de olika frågorna:

Som kan utläsas av diagram 7, innehade 93,0% respektive 75,2% av eleverna kunskaper om årtalen för Berlinmurens fall 1989 (fråga 12) respektive andra världskriget 1939 till 1945 (fråga 8). Dessa siffror kan vid en första anblick verka höga och det kan nog vara sant för Berlinmurens fall, men att 24,8% av eleverna inte kunde årtalsbestämma andra världskriget måste anses som svagt. Som vi tidigare nämnt är de båda världskrigen på 1900-talet viktiga kunskaper både i sig och som hållpunkter (för exempelvis begreppen mellankrigstiden och efterkrigstiden) och för att förstå och kunna hänga upp andra kunskaper. Det är därför ännu mer oroande att endast 37,2% angav korrekta årtal för första världskriget 1914 till 1918 (fråga 7) och därmed missar möjligheten till full förståelse av begreppet mellankrigstiden.

Märkligt och uppseendeväckande är att blott 27,9% av respondenterna lyckosamt tidsbestämt ryska revolutionen till år 1917. Bland de 72,1% som misslyckats med denna uppgift kan märkas både blanka svar och varierande felaktiga svar som exempelvis årtalen 1886, 1910, 1928, 1940-talet, 1960-talet samt så sent som 1982. Om vi förflyttar oss ett steg till höger i diagram 7 kommer vi till fråga 14 som frågar efter en tidsbestämning av Sovjetunionens fall 1991. Inte fler än 23,3% av eleverna lyckades med detta. Svaren kunde återigen variera från blankt till märkligheter som 1921 eller 1952. Därpå följande frågor uppnådde ett så svagt resultat – däribland de viktiga frågorna 17 (2,3%) och 18 (10,9%) om Stalins respektive Lenins regeringstider – att de inte vidare kommenteras.

Könsmönstret för svaren liknar det på sektionerna A och B för samtliga frågor. De frågor där andelen korrekta svar från kvinnliga respondenter närmade sig andelen för de manliga var frågorna 12 om Berlinmurens fall (kvinnornas andel motsvarade 96% av männens resultat) samt fråga 8 om andra världskriget där samma andel motsvarade 92% av männens resultat). Sämst andel kvinnliga i förhållande till manliga korrekta svar hade frågorna 17 om Stalins regeringstid (kvinnornas andel motsvarade 0% av männens resultat) samt frågorna 9 och 10 om Ungernkrisen respektive Pragvåren (båda med ett kvinnligt resultat motsvarande 26% av männens resultat).

Föreliggande studie anlägger inte ett genusperspektiv på resultaten men likväl anser vi det vara intressant att uppmärksamma kvinnornas betydligt sämre prestationer på det här kunskapsområdet. Det bör dock uppmärksammas att antalet kvinnor var betydligt större än antalet män i undersökningen (85 kvinnor och 44 män, 129 deltagare totalt), men å andra sidan speglar detta väl förhållandet i den totala populationen och kan därmed inte anses vara vinklat till förmån för någondera sidan.

Fråga 7 Första världskriget? Fråga 13 Ryska revolutionen? Fråga 8 Andra världskriget? Fråga 14 Sovjetunionens fall?

Fråga 9 Ungernkrisen? Fråga 15 USA invaderar Afghanistan? Fråga 10 Pragvåren? Fråga 16 Sovjet invaderar Afghanistan? Fråga 11 Kubakrisen? Fråga 17 Stalins regeringstid?

Diagram 8: Årtal: Poängfördelning 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

0 poäng 1 till 3 poäng 4 till 6 poäng 7 till 9 poäng 10 till 12 poäng TOTALT MÄN KVINNOR

Poängfördelningen för sektion C redovisas i diagram 8. Hur ska detta diagram tolkas? Om vi som vanan trogna inför en generös och välvillig mall skulle tolkningen kunna se ut på följande sätt: För ett godkänt resultat menar vi att respondenterna bör ha inhämtat åtminstone 7 poäng av 12 möjliga på denna del av enkäten. Detta skulle kunna motsvara att eleverna bestämt de allra viktigaste av dessa betydelsefulla händelser, nämligen de båda världskrigen (frågorna 7 och 8), Berlinmurens fall (12), ryska revolutionen (13), Sovjetunionens fall (14) samt Stalins och Lenins respektive regeringstider (17 och 18). Dessa årtal kan samtliga motiveras som grundläggande hållpunkter i den sovjet- kommunistiska historien. Första världskriget utgjorde en av katalysatorerna för den ryska revolutionens framgångsrika genomförande och Lenins samt Stalins regerings- perioder är viktiga för att tidsbestämma Sovjets viktigaste politiska aktörer. Andra världskriget är av vikt att kunna tidsbestämma för de omvälvande händelser som skedde då i Sovjet och annorstädes samt för att kunna identifiera och förstå begreppen efter- krigstiden och kalla kriget. Berlinmurens respektive Sovjetunionens fall är naturligtvis viktiga som ändpunkter för Sovjetunionen. Således anser vi att 7 poäng utgör en generös minimigräns för godkända prestationer. Återigen bör dock påpekas att ingen elev blivit klassificerad ”underkänd” på den här sektionen om han eller hon haft minst 7 poäng, men fördelade på andra frågor än de ovan nämnda.

Hur ser då resultatet ut? Som kan utläsas av diagram 8 uppnådde endast 4,7% av eleverna ett godkänt resultat om minst 7 poäng (oavsett fördelningen av poäng på de olika årtalsfrågorna). Detta visar att eleverna inte har goda kunskaper inom området kronologi (här definierat som tidsbestämning av händelser) med avseende på den sovjet- kommunistiska eran, men även med avseende på 1900-talets historia i stort. Om detta beror av ointresse hos eleverna eller lärarna att studera respektive undervisa om årtal och därmed sätta de övriga historiska kunskaperna i ett tidssammanhang, överlåter vi åt läsaren och vidare studier att bedöma.

SEKTION D1 – FLERVALSFRÅGOR:20 I föreliggande del av sektion D som testar företeelser och händelser (samt begrepp och idéer) har frågorna ställts som fem olika flervalsfrågor vilket innebär att respondenten fick tre till sex ömsesidigt uteslutande alternativ att välja mellan som svar på varje fråga. På denna sektion gavs således endast 1 poäng per korrekt svar då utrymmet för tolkning kan anses som obefintligt. Den