Enkätstudiens uppläggning

I förra kapitlet motiverades varför gymnasieelever bör inneha kunskaper om sovjet- kommunismen samt till vilken nytta dessa är. Dessutom preciserades och presenterades några exempel på kunskapskrav konkretiserade utifrån styrdokumentens krav och mål. Således lades fram vad eleverna bör kunna om den sovjetkommunistiska perioden 1917- 1991 efter avslutad gymnasiekurs historia A. Det är nu dags att undersöka elevernas kunskaper i praktiken. Detta genomfördes genom en enkätstudie, eller om man så vill ett diagnostiskt test, i de utvalda klasserna på den undersökta gymnasieskolan. Först skall dock ett par praktiska frågor belysas.

ETISKA ÖVERVÄGANDEN: Under utförandet av enkäten har vi tagit hänsyn till fyra etiska

principer som tagits fram av Vetenskapsrådet i skriften Forskningsetiska principer inom

humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (2002) – detta för att säkerställa undersök-

ningens integritet. De fyra etiska principerna utgörs av informationskravet, samtyckes- kravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, vilka kort diskuteras nedan.

Samtyckeskravet innebär att respondenterna (det vill säga eleverna) själva avgör om de

vill delta i undersökningen eller om de önskar avstå. Informationskravet innebär att respondenterna skall informeras om enkätens/testets syfte, förutsättningar, regler och att deltagandet är frivilligt. Dessa båda krav implementerar vi genom att både muntligen och i text på själva enkäten upplysa eleverna om att syftet är att mäta elevernas kunskaper. Däremot meddelas inte undersökningens fokus, det vill säga att dess egentliga syfte är mätning av kunskaper om sovjetkommunismen specifikt, utan syftet har presenterats som en mätning av kunskaper i modern historia mera allmänt. Detta sker för att inte inleda respondenterna i ett visst tankemönster. Vi klargör mycket tydligt att deltagandet i undersökningen är helt frivilligt och att deltagandet inte heller påverkar betygssättningen på något vis. De som väljer att inte deltaga kommer att bokföras i en särskild kategori, då det är intressant i sig att studera hur många som inte vill svara på enkäten. Dessa elever är också fria att motivera sitt avståndstagande från enkäten om de så önskar. Konfidentialitetskravet innebär att respondenternas identitet inte skall kunna efterforskas av andra. Detta krav tillmötesgås genom att personuppgifter andra än kön och programtillhörighet (SP eller NV), helt enkelt inte samlas in, då de heller inte är relevanta för undersökningen. Nyttjandekravet innebär att uppgifterna endast får användas till det de samlats in för och inte till andra ändamål. Detta krav tillmötesgås på så sätt att de insamlade enkäterna förstörs efter undersökningen seminariebehandlats. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INSTRUKTIONER: Enkätundersökningen genomfördes på den undersökta gymnasieskolan i Skåne i slutet av maj 2006 efter att kontakt tagits med skolan och tid avtalats med ansvariga historielärare för de fem klasser som utgjorde undersökningens urval (150 elever fördelade på tre SP1- klasser och två NV1- klasser

av populationen på 206 elever fördelade på fyra SP1- klasser och tre NV1- klasser). Att undersökningen medvetet valts att genomföras i slutet av vårterminen beror på att förstaårseleverna på SP och NV avslutar kursen historia A alldeles i slutet av vår- terminen och att eleverna därmed skall ha hunnit inhämta erforderliga kunskaper. Av de 150 elever som utgjorde urvalet, var 129 elever (44 män och 85 kvinnor) närvarande vid undersökningstillfällena och samtliga av dessa 129 elever kom att besvara enkäten. Vid undersökningstillfällena informerades samtliga närvarande elever om vilka regler och praktiska förutsättningar som gällde. De förutsättningar som kommunicerades var studiens syfte, att det var helt frivilligt att delta i undersökningen, att svaren skulle ges anonymt och individuellt (samarbete otillåtet), att deras integritet är skyddad, att de skulle få 30 minuter på sig att svara samt att undersökningsledarna skulle bistå fullt ut för att förklara och förtydliga vid oklarheter. Således kunde elever som inte förstod uppgifter, fråga och få det förklarat och utrett av undersökningsledarna, så att så få missförstånd och oklarheter som möjligt kring uppgifterna i enkäten kunde uppstå. Då eleverna gavs god tid på sig (30 minuter) att besvara enkäten och ingen ansåg sig behöva mera tid trots att tillfälle till detta gavs – de allra flesta avslutade dessutom enkäten inom 20 till 25 minuter – så tolkas alla blanka svar som felaktiga svar.

VARFÖR VÄLJA ENKÄTUNDERSÖKNINGEN SOM METOD? Denna fråga diskuterades tidigare

(i avsnitt 1.5), men vi väljer här att ytterligare motivera enkätmetodiken. Då före- liggande undersökning ställer en kvantitativ fråga (det vill säga ”Hur många?” och ”Hur stor andel?”), då den rör en större grupp människor samt då någon djupanalys av enskilda individers kunskaper inte är nödvändig eller önskvärd, så är en kvantitativ metod det naturliga valet. Att istället använda sig av kvalitativ metod (exempelvis intervjuer) skulle således både vara ogörligt av resursskäl och innebära en stor mängd, för den här undersökningen, irrelevanta data – har studiens syfte är framförallt att ställa en generaliserande fråga. En enkätundersökning har dessutom den fördelen att den ger högre intersubjektivitet då dess standardiserade och skriftliga form medför att den kan göras om av andra vid ett senare tillfälle, något som är svårare med intervjuer, då dessa lättare blir mer personliga och beroende av det aktuella intervjutillfället. Vid användandet av enkät som metod försvinner också ”intervjuareffekten”, vilken innebär att den som ställer frågorna tenderar att leda respondenten i en eller annan riktning under intervjuns gång och därmed riskerar att förvanska resultaten och att göra det omöjligt för andra att rekonstruera undersökningen. Ytterligare en fördel med enkätmetodiken över intervjuer är att det kan vara enklare att redovisa sina kunskaper på ett anonymt papper istället för inför intervjuarens blick (Ejlertsson, 2005, s.11f). Det finns även nackdelar med enkäten som metod, vilka kort bör belysas och bemötas. Normalt sett, bland annat beroende av vald distributionsform, innebär enkätmetoden att ett varierande inslag av bortfall kan förekomma (Ejlertsson, 2005, s.8ff). Således har vi valt bort distributionsformerna att sända enkäterna till den undersökta gymnasieskolan per post och att lämna enkäten till ansvarig lärare att läggas fram i exempelvis skolans uppehållsrum. Istället kommer denna studies enkät att vid varje tillfälle distribueras i ett klassrum på en avtalad tid med oss närvarande för att instruera, dela ut och samla in enkäterna – detta sker således via en så kallad gruppenkät. Det eventuella bortfall som beror på distributionsform minimeras således (Ejlertsson, 2005, s.8f).

Därutöver medför användandet av enkät att långa komplexa frågeställningar inte kan medtagas på samma sätt som i en intervjusituation, då frågorna inte kan förklaras eller

tydliggöras i lika hög grad i en standardiserad och skriftlig form (Ejlertsson, 2005, s.12f). Likaså bortfaller möjligheten för respondenten att ge utförliga förklaringar och nyanseringar till sina svar. Detta ser vi dock inte som något egentligt problem i föreliggande studie, då syftet är att eleverna skall redovisa att de besitter konkreta kunskaper (fakta- och förståelsekunskaper) i förhållande till kursmålen, inte att de har en god intellektuell eller verbal kapacitet att resonera kring komplexa problem- ställningar eller nyanseringar. Man skulle således kunna säga att vad som skall undersökas är att eleverna har kunskaper motsvarande åtminstone ett stabilt betyg

Godkänd på detta moment om sovjetkommunismen i kursen historia A, och inte

huruvida de dessutom kvalificerar sig för ett överbetyg (Väl godkänd respektive Mycket

väl godkänd). Att enbart koncentrera sig på att mäta på nivån Godkänd är också att

ytterligare stärka least likely case- aspekten, då både skolans intagningspoäng och genomsnittliga betygsresultat är höga, vilket skulle göra det ännu mera anmärkningsvärt med ett svagt undersökningsresultat, än om mätningen hade placerat sig på en nivå motsvarande betyget Väl godkänd.

ATT KONSTRUERA EN ENKÄT: Avsikten är att testa elevernas fakta- och förståelse-

kunskaper om sovjetkommunismens terror, aktörer och innehåll i form av en elevenkät (ett diagnostiskt test) på Den undersökta gymnasieskolan. Hur bör en sådan enkät utformas? Vilka praktiska råd finns att följa? Vilken sorts frågor och uppgifter kan tas med i enkäten?

Föreliggande enkät har strukturerats på två olika ben. Det första benet är de problemområden som nämndes i avsnitt 3.4 – företeelser, idéer, aktörer, händelser, kronologi och begreppsförståelse. Enkäten täcker in alla dessa områden i olika omfattning. Det andra benet är att enkäten medvetet gjorts så varierad som möjligt med avseende på sätt att ställa frågor för att både göra enkäten behagligare att besvara och för att minska eventuella felkällor som beror av att den valda frågemetoden inte intresserar eleverna eller inte förstås av eleverna. Vi har således med till exempel porträttbilder som skall identifieras, flervalsfrågor, ja/nej-frågor och öppna frågor där eleven själv fyller i ett kort svar eller ett årtal. På så sätt anser vi att vi får maximal bredd på en undersökning av detta omfång eftersom flera olika sätt att svara och tänka (grafiskt och skriftligt) täcks av enkäten.

De slutna frågorna av till exempel flervalstyp har fördelen att de är enkla att rätta och kvantifiera men å andra sidan är det teoretiskt möjligt (om än ytterst osannolikt) att slumpmässigt fylla i rätt svar utan bakomliggande kunskaper. Därutöver ges betydligt intressantare svar i de öppna frågorna eftersom det inte finns ett filter av alternativ som begränsar elevens valmöjlighet och uttrycksförmåga och därmed grumlar kontakten mellan elevens svar och vår tolkning av svaret. Nackdelen med de öppna frågorna är delvis densamma som fördelen men sett ur ett annat perspektiv. Rättning och kvantifiering (klassificering) blir naturligtvis mera krävande och samtidigt i större behov av diskussioner och analyserande – vilket naturligtvis är både givande för undersökningen och en fara om man från läsarens håll förväntar sig en mera ”mekanisk” svarsbearbetning, det vill säga en kunskapssyn som utesluter tolkning. Vi anser dock inte att detta utgör ett problem för studiens trovärdighet, då mätning av kunskapsformen

förståelse som definierats som en av undersökningens två huvudparametrar (till-

sammans med fakta) starkt underlättas av öppna frågor, eftersom eleven själv måste använda sig av relevanta begrepp och konstruera ett meningsfullt svar. Därutöver ger de öppna frågorna en möjlighet att utforska vad som ligger bakom elevens svar. Det är ju

fullt möjligt att få fram svar som visar på att eleven har tagit aktiv ställning för sovjet- kommunismen, utan att vi direkt har efterforskat deras värderingar. Detta skulle också visa sig vara fallet i undersökningen – med svar som att ”Stalin - ett stort föredöme för all världens förtryckta folk” och som att ”Trotskij var en folkfiende”.

Ett par kontrollfrågor har medtagits (till exempel en porträttbild på Björn Borg, och frågor om Hitler) både för att kontrollera att eleverna svarar seriöst på frågorna och för att ”mörka” undersökningens syfte för respondenterna. Undersökningen presenterades således som ”Ett diagnostiskt test i modern historia”. Anledningen till att ”mörka” syftet är att även om frågorna i sig själva inte kan anses vara särskilt ledande, kan alltför tydligt fokus på sovjetkommunismen leda till att respondenterna svarar i en medveten riktning eller med en särskild strategi. Således har vi både under konstruerandet av själva frågorna samt vid presentationen av enkäten för eleverna, vinnlagt oss om att på både själva formuläret och i vår muntliga instruktion dölja det faktum att enkäten handlar om sovjetkommunismen. Istället har testet lanserats som ett test i modern historia mera allmänt för att inte frågorna skall uppfattas såsom riktade eller ledande. Vid konstruerandet av frågorna har vi vinnlagt oss om att undvika negationer i frågorna, vilka kan leda till missförstånd om respondenten läser igenom frågorna för snabbt och missar den för frågan och svaret avgörande negationen (Trost, 2001, s.81). Därutöver har ett medvetet enkelt och koncist språk använts i frågeformulerandet för att säkerställa att eleverna verkligen förstår frågorna och för att undanröja tolkningssvårigheter. Vid konstruerandet av flervalsfrågorna har svaren formulerats för att vara både uttömmande och ömsesidigt uteslutande (Ejlertsson, 2005, s.72ff).

Sammanfattningsvis hoppas vi att läsaren skall finna enkäten givande och användbar i förhållande till föreliggande studies frågeställning, vilken vi för att förtydliga och för att underlätta för läsaren, åter igen väljer att redovisa:

Motsvarar elevernas kunskaper om sovjetkommunismen, dess terror, dess aktörer och dess innehåll (ideologi och politik) under perioden 1917 till 1991 efter genomgången historiekurs A de krav som ställs i skolans styrdokument med avseende på demokratisk fostran och på historisk utbildning?