Enkätundersökning – Metod och genomförande

Syftet med enkätundersökningen var att få fram ett urval av skolor för den fortsatta undersökningen. Enligt Denscombe (2000) ska ett frågeformulär, för att betraktas som forskningsmässigt, vara utformat för att samla information som sedan kan användas som data för analys. Vidare säger Denscombe att det är lämpligt med frågeformulär när man har behov av standardiserade data från identiska frågor, utan krav på personlig interaktion. Körner och Wahlgren (2005) påtalar vikten av att i god tid innan insamlingsarbetet börjar vara klar över vilken information som eftersträvas, hur den ska bearbetas, redovisas och användas. Som huvudregel gäller att begränsa insamlingen till de uppgifter som är relevanta för studiens syfte. Vi önskade med detta förfarande få in svar på hur många fall/elever som kunde ligga till grund för vårt fortsatta urval samt var dessa elever fanns. Vi ville samtidigt skaffa en överblick över situationen gällande invandrarelever aktuella för särskolan på kommunnivå. Detta var ett, i ögonblicket omedvetet, dubbelt syfte som på kom att påverka frågorna vi ställde. Den typ av enkät som vi använde oss av kallar Denscombe (2000) för postenkät, även om vi skickade den med mail. Oavsett om den postas eller inte så menar författaren att frågeformulärets data genom detta förfarande samlas in utan någon direkt kontakt mellan forskaren och respondenten och är därmed att betrakta som en postenkät. Vid utformandet av frågorna är det enligt Körner och Wahlgren (2005) bra att beakta följande faktorer.

• Ha med ett begränsat antal frågor.

• Frågorna behöver vara tydliga, detta nås genom korta meningar och ett enkelt språk. • Om facktermer förekommer behöver de förklaras.

• Frågor som är prestigeladdade bör undvikas liksom frågor som är ledande.

• Frågorna ska vara lätta att besvara. En större fråga kan eventuellt ersättas med två mindre. I ett frågeformulär bör man tänka på att använda ord och uttryck som inte väcker anstöt. Denscombe (2000) menar till exempelvis att då frågorna berör etniska minoriteter är det viktigt att använda de ”politiskt korrekta” termerna. Det finns många olika sätt att benämna invandrarelever, elever med utomnordisk bakgrund, elever med annan etnisk bakgrund än svenska, elever med annat modersmål än svenska är några exempel. Inför valet av benämning förde vi diskussioner om innebörden av och den politiska korrektheten i alternativen. Vi valde efter dessa diskussioner benämningen elever med invandrarbakgrund enligt den definition av invandrare som vi med hjälp av SOU 1996:143, Runfors (2003), Lahdenperä (1997) och Parzsyk (1999) ger i litteraturgenomgången.

Den typ av information som eftersträvas, frågornas omfattning till innehåll och antal, antal individer som ska tillfrågas samt studiens budget avgör enligt Körner och Wahlgren vilken insamlingsmetod som är lämplig. Enligt Denscombe (2000) är det lämpligt att använda frågeformulär då man vill nå ett större antal respondenter på olika platser. Eftersom vi ville täcka in alla skolor i den valda kommunen som svarade mot vårt avgränsningsområde F-5 och eftersom vi inte hade någon budget för arbetet så fann vi enkätutskick lämpligt. En enkät måste alltid följas av bakgrundsinformation om undersökningen. Denscombe påtalar att denna bakgrundsinformation bör innehålla:

• Information om vem står bakom studien.

• Syftet med studien och hur informationen kommer att användas. • Svarsadress och svarsdatum.

• En påminnelse om att informationen inte kommer att bli offentligt tillgänglig. • Information om att deltagandet är frivilligt.

• Ett tack till dem som väljer att delta.

Frågeformuläret ska enligt Denscombe ge alla respondenter samma frågor om saker som är relevanta för studien. Bryman (2002) påtalar att slutna frågor visserligen ökar jämförbarheten men minskar samtidigt utrymmet för respondenternas möjlighet att lämna intressanta svar. För att motverka detta kan ett svarsalternativ ges som kallas annat eller övrigt (a.a.). Frågeformuläret ska bestå av en serie frågor som för alla respondenter ser identiskt lika ut. Det ska samla information genom att fråga människor direkt om de saker som har med studien att göra (Denscombe, 2000). Enkäten (bilaga I) omfattade sex frågor varav två hade svarsalternativet ”annan” med utrymme för respondenterna att själv formulera sig. Vår enkät behandlade ett kontroversiellt ämne, invandrarbarn där provskolgång/inskrivning i särskola hade diskuterats. Den utvalda kommunen var även delaktig i det större projekt i samarbete mellan Specialpedagogiska institutet och Högskolan Kristianstad, som pågick parallellt med vårt arbete och i många stycken behandlade angränsande och/eller likadana frågeställningar. Detta kan ha inneburit att en del respondenter upplevde frågorna som känsliga eller laddade med prestige.

Bryman (2002) tar också upp vikten av ett introduktionsbrev samt påtalar att det bör innehålla information om vikten av studien. Detta belystes i våra introduktionsbrev (bilaga II) genom att vi satte vår studie i relation till större forskningsprojekt som behandlade området. Enkäten fick namnet Invandrarelever i skolsvårigheter, examensarbete ht 06. Vid utarbetandet av frågeformuläret och de medföljande breven tog vi hänsyn till ovanstående punkter. Breven innehöll en presentation av oss och SIT projektet, information angående syftet för och ramarna kring vår studie, svarsadress och svarsdatum. Ett informationsbrev gick även ut till skolcheferna (bilaga IV) och det innehöll en presentation av den fortsatta studien med en kort bakgrundsinformation och syfteformulering.

Vi fick hjälp av en IT-tekniker på Högskolan Kristianstad att lägga ut enkäten via LUVIT, det dataprogram som används av Högskolan i samband med enkätundersökningar. Genom att gå in på den aktuella kommunens hemsida fick vi fram namn på skolledare och skickade därmed enkäten till kommunens samtliga skolledare med ansvar för elever i de aktuella åldrarna, totalt trettiotvå skolledare. I det brev (bilaga II) som skickades ut till skolledarna med en presentation av oss och studien fanns en länk för dem att gå in på. Detta gav oss möjlighet att via mailboxens historik ha kontroll på vilka som öppnat och läst vårt mail, men inte vilka som hade besvarat enkäten. Bryman (2002) skriver att det är av vikt att se vilka som inte svarat eftersom påminnelser kan behöva skickas ut. Samtidigt påtalar författaren vikten av konfidentialitet. Ett svar på en postenkät kan, enligt Körner och Wahlgren (2005), aldrig med säkerhet härledas till en enskild individ. Då vi skickade ut enkäten uppstod ett problem. Genom att via mail skicka ut enkäten till enskilda personer kunde vi inte garantera Konfidentialitet. Detta var ett dilemma som vi diskuterade både med vår handledare och med Högskolans IT-tekniker. I samtal med vår handledare beslutade vi att med beaktande av konfidentialitetskravet inte ställa frågan om fortsatt deltagande i enkäten, utan att istället ta förnyad kontakt med de skolor vi hoppades skulle vilja delta i den fortsatta studien. Den Internetbaserade undersökningsmetoden gjorde det även svårt att garantera anonymitet, vi var med tanke på den fortsatta studien tvungna att veta vilken skola som skickat in vilket svar. Skolledarna fick två veckor på sig att besvara enkäten, vår tanke var att en kortare tid innebar mindre risk att enkäten föll i glömska.

Alla tilltänkta skolledare fick inte vårt mail. Det visade sig att det fanns en begränsning på hur många man kunde skicka mail till samtidigt och vi fick ingen indikation på vilka det gått ut till eller inte. Vi fick nu kontrollera mailhistoriken för att se vilka som läst mailet. Då en vecka passerat gjorde vi ett nytt utskick till dem som ej läst vår förfrågan. På så vis försäkrade vi oss om att alla fick en möjlighet att ta del av enkäten.

Då slutdatum för inskickande av svar hade passerats kontaktade vi återigen högskolans IT- tekniker för att få tillgång till resultatet, vilket skickades till oss som ett Excel -dokument. Endast sex svar hade kommit in. I samtal med vår handledare bestämde vi då att skicka ut en påminnelse med en önskan om svar inom drygt två veckor. Den gick ut till samtliga skolledare igen, vi passade härmed på att tacka dem som redan svarat. Enkäten skickades strax före jul vilket kan ha påverkat svarsfrekvensen då det är en tid som i skolsammanhang ofta är stressig. Den påminnelse vi skickade efter julhelgen förbättrade svarsfrekvensen något, med fortfarande hade vi endast fått svar från hälften av de tillfrågade skolledarna.

svarsfrekvensen. Körner och Wahlgren (2005) påtalar att risken för bortfall är stort i samband med en enkätundersökning. Särskilt gäller detta om frågorna som ställs upplevs som känsliga eller integritetskränkande. En del skolledare kan ha uppfattat ämnet som känsligt och därmed avstått från att svara. Körner och Wahlgren (a.a.) beskriver också vikten av att inte ha för många frågor i enkätundersökningar eftersom det kan leda till att de tänkta respondenterna låter bli att svara eller endast besvarar en del av frågorna – det blir ett svarsbortfall. Om bortfallet är stort kan det påverka tillförlitligheten på undersökningen.

Det visade sig att några skolledare som fanns angivna på kommunens hemsida ansvarade för grundskolans senaredel. En av dessa skolledare vidarebefordrade dock brevet till rätt person. Den andra skickade ett personligt brev till oss innehållande en förklaring till varför han/hon inte kunde delta. Ytterligare en skolledare arbetade visserligen på en skola med aktuella åldrar men besvarade inte enkäten utan skickade istället ett personligt svar som förklarade att de på skolan inte hade några invandrarelever och därför inte var intressanta för oss och vår undersökning. Dessa faktorer gjorde oss uppmärksamma på felmarginaler i enkätsvaren. Andra faktorer så som byte av tjänst, sammanslagningar av skolor etc. kan ha kommit att påverka urvalet på ett sätt som vi inte kunde överblicka.

Det fanns även faktorer som påverkade tolkningsmöjligheterna av de inkomna svaren, via enkätfrågorna framkom inte vilka skolor som hade invandrarbarn i undervisningen och hur stor procent av elevantalet dessa utgjorde. Vidare kan dessa faktorer ha förändrats över tid och eftersom vi i enkäten angav en tidsperiod av 5 år men ingen variabel som angav denna förändring så hade vi ingen möjlighet att mäta eller tolka frekvensen av invandrarbarn aktuella för undersökningen. På grund av den låga validitet och reliabilitet som enkäten hade valde vi att endast använda svaren för att genom ett lottningsförfarande få fram två skolor som vi därefter kontaktade med en personlig förfrågan om en villighet att delta i vår fortsatta studie. De två skolor som genom detta blev aktuella (skola A och J i resultattabellen), fortsättningsvis kallade Aprilskolan respektive Juniskolan, visade sig representera två helt olika upptagningsområden. Skolledaren på skola J angav i sina svar att två elever varit aktuella på skolan under hans/hennes anställningstid. Det visade sig senare att nämnda skolledare varit anställd på skolan med den befattningen under endast en kortare tidsperiod. Hur många elever som varit aktuella för en särskoleutredning under de övriga åren som tidsmarginalen i enkäten var satt till framgick inte. Detta är ytterligare ett exempel på variabler som gjorde det omöjligt att använda enkäten till någon som helst form av statistisk betraktelse. Förutom lottningsförfarandet fanns det två frågor som besvarades där vi i samband med den fortsatta undersökningen kunde dra nytta av svaren. Dessa frågor gällde vem/vilka som hade initierat utredningen av eleven (fråga nr. 4, bilaga I) och vilka som bör ingå i ett utredningsarbete runt en elev (fråga nr. 5, bilaga I). Svaren på dessa frågor kunde vi lyfta in i samband med resultatet av undersökningen.