Modersmålsundervisning, organisation, planer och intervjuer

Organisation och planer

För att elever och föräldrar med annat modersmål än svenska ska kunna delta i arbetet i enlighet med vad som anges i den kommunala planen behöver modersmålsundervisningen organisation lyftas fram. Av dokumenten framgår att efterfrågan på modersmålsundervisning är större än vad som kan tillgodoses. Orsaker härtill anges vara att det finns språkgrupper som omfattar färre än fem elever. En annan orsak är svårigheten att rekrytera kompetent personal. Det framgår vidare att modersmålslärarna arbetar mot många olika skolor och möter många elever under en och samma dag. De olika skolorna har ibland svårt att möta behoven av lokaler för modersmålsundervisning samt arbetsrum för modersmålslärarna. I kommunen finns en handlingsplan som syftar till att förbättra modersmålslärarnas arbetsvillkor. Denna handlingsplan pekar bland annat på vikten av att modersmålslärare kompletterar den utbildning de eventuellt har med från sitt hemland med behörighet att undervisa i andra ämnen. I måldokument angående kommunens modersmålundervisning, framtagna av modersmålslärarna i samråd med rektor för verksamheten, lyfts målet att arbeta för elevernas aktiva tvåspråkighet. I syfte att nå denna utveckling talas om vikten av en trygg miljö samt vikten av att möta varje individ där han/hon befinner sig för att via språket bygga vidare på elevens utveckling. Ytterligare ett av de mål som anges är att göra omvärlden begriplig för eleverna samt att hjälpa eleverna till rätta i det svenska samhället. Modersmålslärarna vill arbeta för att stärka elevernas medvetenhet om sin egen identitet samt skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan hemmen och skolan. Vi har inte hittat något i dokumenten som behandlar samverkan mellan modersmålslärare och övriga pedagoger på de enskilda skolorna, inte heller något om arbetet med invandrarelever i behov av särskilt stöd. Däremot anges att modersmålsorganisationen genom konsultverksamhet strävar efter att sprida kunskap om ämnet.

Intervjuer Aprilskolan

A berättar att Aprilskolan inte har något inflytande över organisationen av modersmålundervisningen utan endast meddelas hur mycket undervisning i modersmål skolan tilldelats utifrån elevunderlaget i respektive språk samt vilka dagar undervisningen kommer att förläggas till. Av intervjuerna framkom att elever går ifrån ordinarie undervisning till modersmålsundervisning ett tillfälle/vecka. Dessa är förlagda vid olika tillfällen för respektive språkgrupp. På Aprilskolan får enligt samtliga respondenter alla elever som så önskar modersmålsundervisning. Det finns på skolan bristande tillgång till studiehandledning och medvetenheten om detta delas enligt A av skolan såväl som av modersmålsorganisationen. En respondent påpekar att hon inte känner till hur tilldelningen av studiehandledning sker. En annan respondent berättar att i två språkgrupper har modersmålslärarna erbjudit en timma studiehandledning vardera. Detta har varit möjligt genom att modersmålslärarna hade en ledig tid i sina scheman. Denna studiehandledning riktar sig mot en språkgrupp i klassen snarare än gentemot enskilda elever.

D uppger att utbytet med modersmålslärarna är otillfredsställande till följd att bristande tid för kommunikation. ”Så jag vet inte riktigt vad de gör, det kan man bli lite frustrerad av. Vi borde ha haft mer samarbete.” Denna önskan delar D med flera respondenter. Det framkommer under intervjuerna olika tankar om positiva effekter som skulle kunna nås i arbetet genom ett närmare samarbete med modersmålslärarna. Exempelvis menar en respondent att man genom detta skulle

kunna få eleverna att förstå kraften i tvåspråkspråkighet. Ett närmare samarbete med modersmålslärarna skulle även, enligt samma respondent, kunna ge en gemensam referensram både gällande kunskap, social samvaro och gällande konflikthantering. Detta, påpekar C, förutsätter en gemensam schemaläggning vilket hon inte ser som möjligt i nuvarande organisation. All tid modersmålslärarna har på skolan är schemalagd undervisningstid. E anger att modersmålslärarna i språkundervisningen försöker hitta sambanden mellan den svenska kulturen och elevernas kulturella bakgrund. Undervisningsgrupperna i modersmål är enligt henne sammansatta av elever som representerar en variation av kulturella erfarenheter och trosuppfattningar. E vet inte hur andra undervisande lärare på skolan arbetar med det kulturella mötet. Hon efterlyser ett samarbete mellan modersmålslärare och övriga lärare för att genom undervisning på svenska och modersmål ge eleverna bättre förutsättningar att leva med två kulturer. Enligt två respondenter har inte modersmålsämnet den status det borde ha vare sig hos pedagoger eller hos elever. En orsak till detta anges vara den bristande kommunikationen mellan modersmålslärarna och skolans övriga pedagoger. En respondent anser att det bland skolans pedagoger finns ett bristande intresse för modersmålsundervisningen. Detta kommer enligt respondenten till uttryck genom att modersmålslärare saknar tillgång till material och undervisningslokaler. Under en intervju uttrycks även att modersmålslärarna inte tilldelas samma värde som andra pedagoger och att detta blir tydligt bland annat genom att eleverna inte anser ämnet lika viktigt som övriga ämnen. Samtidigt poängterar denna respondent vikten av att hitta elevens grund avseende språk och kultur för att utifrån denna bygga undervisningen. Enligt en respondent saknar en del elever helt skolbakgrund när de kommer till den svenska skolan, respondenten kommenterar detta, ”...dom förstår ingenting här, dom bara sitter och sitter”.

Två respondenter uttrycker ett behov av, och en önskan om, att ha modersmålslärarna mer delaktiga i arbetet kring och i diskussionerna om eleverna. En av dem påpekar att det, om en elev inte utvecklas, är mycket viktigt att all känd information kring eleven diskuteras i samarbete mellan modersmålsläraren och övriga pedagoger involverade i elevens undervisning. Detta kommer sällan till stånd och enligt respondenten kan möjliga orsaker till det vara att pedagoger inte anser det viktigt att prata med modersmålsläraren, samt att man litar till sin egen kompetens samtidigt som man har förutfattade meningar om modersmålslärares utbildning och kompetens. Tre respondenter säger sig ha god kunskap om sina kollegers bakgrund och utbildning men det framgår under intervjuerna att denna kunskap inte omfattar modersmålslärarna. En respondent kommenterar att svenska lärare kanske ”… inte har tid, eller inte vill, jag vet inte. Det är viktigt att man träffas och pratar om allt, jobbar tillsammans. Det är viktigt att modersmålsläraren är med eleven i klassen, men varför händer det inte?” A säger att hon kan tänka sig att det i förhållande till en elev som har svårigheter med att ”knäcka läskoden” kan vara bra om pedagogen i svenska som andraspråk, specialpedagogen och modersmålsläraren tillsammans kunde titta på huruvida modersmålsläraren kunde ändra sitt upplägg eller åtminstone bli informerad om de svårigheter som skolan upptäckt. A säger sig inte kunna se någon kulturbundenhet i förhållande till elevers språk- och läsutveckling.

Intervjuer Juniskolan

Två respondenter berättar att Juniskolan har modersmålsundervisning för tre språkgrupper. K anger att skolans modersmålsgrupper ibland består av så få individer att skolan inte kan erbjuda dem modersmålsundervisning. En annan respondent tillägger att alla inte väljer modersmålsundervisning och att det ibland inte finns någon modersmålslärare att tillgå. En respondent diskuterar kvaliteten på modersmålsundervisningen. Hon anför att det är fel att lära

eleverna läsa och skriva på modersmålet innan de behärskar dessa färdigheter på svenska. Respondenten ifrågasätter modersmålslärarnas kompetens att undervisa på andra sätt än genom att lära eleverna läsa och skriva.

Fyra respondenter vet inte vad studiehandledning innebär. I anger att det nog aldrig förekommit studiehandledning på skolan. Men L tror att modersmålslärarna, trots tidsbrist, gärna hjälper till om de får en förfrågan. H säger att hon inte har någon kunskap om vad som sker under modersmålslektionerna. Enligt H arbetar modersmålsgrupperna med egna teman. Vid något tillfälle har ett temaarbete redovisats för andra på skolan. Respondenten gör antagandet att modersmålslärarna har eget material att arbeta med och säger att de inte efterfrågat vad som tas upp i klassen. Alla respondenter säger att de inte har någon kunskap om modersmålslärarnas utbildning och pedagogiska kompetens. I gör tillägget att den aktuella kommunen har ambitionen att ha utbildade och välfungerande pedagoger i verksamheterna. Därmed förutsätter I att detta gäller även modersmålslärarna. En respondent har uppfattningen att modersmålslärarna i kommunen är aktiva gällande kompetensutveckling. En annan säger;

… man vet ju inte riktigt hur dom är modersmålslärarna, vilken bakgrund dom har. Man vet inte om dom har blivit inkallade från gatan eller om dom har uppbyggd erfarenhet bakom… Ibland är det så krisigt med modersmålslärare så det finns inte, och då får vissa elever vara utan. _ _ _ Det saknas behörig personal.