Skolutveckling planer och intervjuer på Juniskolan

Områdesplanen anger behov av att rekrytera pedagoger i svenska som andraspråk. Juniskolans lokala plan tar upp den mångkulturella frågan och sätter mål som att med hjälp av modersmålslärare öka förståelsen för elever med annan kulturell bakgrund. Genom detta vill man uppnå ett positivt möte med invandrarelever såväl som med deras föräldrar. I samma syfte anges i planen att man genom en föreläsning från en av kommunens modersmålslärare vill öka kunskapen och förståelsen för hur svenska skolor och skolor i andra delar av världen skiljer sig åt. Man vill även öka medvetenheten om vad svenska som andraspråk och modersmålsundervisning innebär. För detta ändamål strävar man efter ett ökat samarbete med skolans svenska som andraspråkspedagog och modersmålslärare. I det direkta elevarbetet samt genom insatser under studiedagar vill man uppnå en större kunskap om elevernas olika kulturer och religioner.

Fyra respondenter anger att skolan som en konsekvens av att antalet invandrarelever ökar har börjat lyfta frågor rörande kulturmöten under studiedagar. I detta arbete har man bjudit in olika personer med empirisk kunskap av att invandra till samt av att leva och verka som invandrare i Sverige. Detta upplever respondenterna positivt. En säger. ” Det är intressant att höra dom som är proffs på det och har levt i detta. Man får upp ögonen.” Två respondenter antar även att det på skolor med lång erfarenhet av mångkulturell verksamhet finns mycket erfarenhet och kompetens som pedagoger på Juniskolan skulle kunna lära av. H säger: ”Vi har varit rätt så på hugget, för man känner att man inte kan så mycket.” En annan respondent påpekar att skolans strävan efter kompetensutveckling rörande frågor om det interkulturella samarbetet sker i proportion till det procentuella antalet elever med invandrarbakgrund på skolan. Det finns, påpekar tre respondenter, även andra områden som är viktiga att utveckla på skolan. En av de områdena som

här anges är kompetensutveckling i social och emotionell träning (SET). H kommenterar detta. ”Vi måste ta tag i deras beteenden och attityder gentemot varandra. Det märks också med invandrarna att det skapas en del problem som vi inte hade innan, av annan karaktär. Killarnas syn på tjejer är inget att leka med”.

Rektor driver enligt tre respondenter kompetensutvecklingen rörande mångkulturalitet. H anser att skolutvecklingsfrågor drivs gemensamt av rektor och pedagoger på skolan genom arbetet i skolans utvecklingsgrupp. Skolutvecklingsfrågor som rör mångkulturalitet borde enligt I drivas kommunövergripande. J anser att alla blivande lärare borde arbeta ett år på en invandrartät skola innan de var klara med utbildningen.

Det krävs att man som lärare är förberedd och är en stark människa _ _ _ Barnen sinsemellan kan ha stora bekymmer eftersom dom kommer från olika grupperingar. För oss är dom invandrare. Det är dom ju inte för sig själva utan det är kurder, araber etc. och det är mycket bekymmersamt dom sinsemellan. För att få det att fungera måste man som lärare säga att här är det jag som bestämmer.

Vidare anser två respondenter att skolornas kompetens att undervisa i svenska som andraspråk måste öka. J påpekar att svenska som andraspråk är ett ämne som förutom språk behandlar mötet med det omgivande samhället. En respondent anser det viktigt att skolpersonalen får insikt i vilka tankar en invandrarförälder kan ha om vår svenska skola. Det är även viktigt, menar respondenten, att både personal och föräldrar får insikt i modersmålets betydelse för eleven. Enligt H behöver skolan arbeta med att lyssna till och ta tillvara de kunskaper och kompetenser som invandrarelever har. En annan respondent menar att Juniskolan arbetar med frågor rörande det mångkulturella mötet eftersom ”vi är så illa tvungna för vi måste hänga med”. Respondenten fortsätter;

Rektor är en fena på att binda ihop och komma ihåg att lyfta det igen. Men jag kan också känna en viss trötthet, inte mer nu. Varje lärare har fullt upp med sin klass och sina föräldrar. Och där ingår ju alla dom barnen med invandrarbakgrund, ibland helt friktionsfritt, ibland jätteproblem.

Den fråga som det enligt I är viktigast att arbeta med i samband med en interkulturell skolutveckling är samarbetet med invandrarelevernas föräldrar. G anger att de viktigaste frågorna att arbeta med handlar trygghet, förtroende och språklig förståelse. Detta anger hon som exempel på bemötandefrågor. Skolan behöver enligt respondenten även utveckla samarbetet med modersmålslärare och svenska som andraspråkspedagoger.

Tre respondenter anger att specialpedagogen inte har något särskilt ansvar för att driva utvecklingsfrågor på skolan. G påpekar att specialpedagogen ingår i skolans utvecklingsgrupp. J anser att specialpedagogen ska ”…vara en spjutspets mot framtiden. Dom ska kunna ta hand om dom här eleverna, både dom de har och dom de kommer att få och vara öppna för förändringar”.

4.2 Slutsatser

Utifrån denna studies resultat, vilket presenterats ovan, drar vi följande slutsatser kopplade till våra problempreciseringar.

Hur och på vilka grunder sker samarbetet kring elever med invandrarbakgrund före och i samband med att en provskolgång/inskrivning i särskolan diskuteras?

• I planerna, från den kommunala ner till de lokala, finns skrivelser om satsningar på modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och studiehandledning

• I planerna saknas skrivelser som behandlar de speciella krav mångkulturalitet ställer på yrkeskompetens och samarbetet på de enskilda skolorna

• Modersmålsorganisationen utgörs av ett eget rektorat vilket eventuellt försvårar samarbetet på organisationsnivå såväl som på individnivå

• Modersmålslärares utbildning, kompetens och undervisning är dåligt känd av övriga respondenter. Det samma gäller modersmålsämnets olika aspekter

• Det finns förställningar bland respondenterna om modersmålsämnet och kompetensen hos modersmålslärare som inte diskuteras

• Det finns föreställningar om elevernas kulturella och religiösa bakgrund samt om deras familjer och hemförhållanden som inte diskuteras

• Elevernas rätt till studiehandledning på modersmålet tillgodoses inte

• Även rätten att undervisas i svenska som andraspråk förmenas många elever • Det finns en bristande insikt bland respondenterna om dessa ämnens kursplaner

• Det finns rutiner för hur elevärenden behandlas, men på ingen av skolorna har någon översyn gjorts av applicerbarheten av dessa i samband med invandrarelever i skolsvårigheter

• Det finns en medvetenhet om att språksvårigheter kan ligga till grund för de svårigheter eleverna uppvisar, likaså finns det en medvetenhet om att en del svårigheter kan bottna i kulturmötet, familjens sociala situation och upplevelser i samband med flykt samt tidigare skolgång, alternativt brist på skolgång

• Det finns en strävan att kringgå dessa svårigheter i samband med utredningar och bedömningar.

• Ingen av dessa strävanden involverar samarbete med modersmålslärare

• De tillfällen föräldrarna deltog framstår deras deltagande endast som en formell åtgärd, det vill säga, vi hittade inga dokument och under intervjuerna framkom inget som föräldrarna sagt eller gjort som hade inverkan på det utredande och åtgärdande arbetet.

• Dokumentationen kring elevfallen är bristfällig och följer genom den låga elev och föräldramedverkan inte de riktlinjer som anges av skolverket

Vilka deltar i detta samarbete?

• Av enkätsvaren framgår att skolledarna anser att så många som möjligt ska delta i samarbetet runt invandrarelever i skolsvårigheter. Här anges även modersmålslärare

och föräldrar. Det finns ett glapp mellan dessa svar och den verklighet vi mötte • I samarbetet deltar specialpedagog, rektor, svenska som andraspråkslärare (på en av

skolorna), skolsköterska samt personer från den centrala resursenheten då hjälp därifrån efterfrågats

• Samarbetet omfattar inte de skolaktörer som skulle kunna belysa elevens situation ur ett interkulturellt perspektiv. Detta visar sig framförallt i att modersmålslärarna sällan eller aldrig deltar i samarbetet kring elevfallen. Föräldrarna deltar inte och har inte den roll i samarbetet som de enligt LPO –94, kommunala planen och de lokala planerna ska ha

• En konsekvens av detta är att respondenterna upplever en brist på alternativ till särskolan

Vilken är specialpedagogens roll i samband med detta?

• Specialpedagogens roll är på båda skolorna samordnande, handledande och undervisande samt utredande och utgår från ett kompensatoriskt perspektiv

Vilken skolutveckling i riktning mot ett interkulturellt samarbete finns och hur ser specialpedagogens roll i denna skolutveckling ut?

• På Aprilskolan finns många tankar om behov av skolutveckling och kompetensutveckling. En del av dessa omfattar samarbete på olika nivåer. Tankarna är inte samordnade. Frågor om kompetensutvecklingen avseende kulturmöten drivs områdesövergripande och omfattar samtliga personal inom skolområdet. På Juniskolan råder ett omvänt förhållande. Frågor om kompetensutveckling drivs här av rektor och processerna framstår som väl förankrade och koordinerade. Däremot har vi inte funnit någon områdesövergripande utvecklingsinsats inom ämnesområdet • Man uttrycker inga tankar på ett interkulturellt samarbete utom då vi frågar efter det.

Då vi genom våra frågor leder in respondenternas tankar på detta visar de en medvetenhet om att ett interkulturellt förhållningssätt hade kunnat förändra situationen för eleverna

• Respondenterna har många funderingar omkring kulturmötets betydelse för undervisningen. Dessa behöver lyftas och diskutera och därmed bör skolutvecklingen mot ett interkulturellt förhållningssätt ske parallellt på alla nivåer inom skolorganisationen

• Kunskapen om modersmålets och svenska som andraspråkets alla aspekter behöver förbättras

• De organisatoriska ramarna är ett hinder för utvecklingen i riktning mot ett interkulturellt samarbete på skolorna

• Specialpedagogerna har på ingen av skolorna något särskilt ansvar för att driva utvecklingsfrågor rörande interkulturellt samarbete

Då våra problempreciseringar handlar om samarbetet kring elever med invandrarbakgrund och i skolsvårigheter, vilket är ett stort och komplext område att forska kring anser vi att denna studies resultat kan ses som en utgångspunkt för fördjupad forskning inom exempelvis interkulturell samarbetskompetens och skolutveckling.