37) enligt ett långt mer genomfört system än i Skutskär.

Altapp**!* Sågvtrk

Ài LuUk «Mryinl

LXXIX Altappen, plankarta 1883- Tekniska Museets Arkiv (Skandia-Frejas Arkiv). Gårds- eller "torg"-bildningar kan också spåras i ännu äldre såg­ verksmiljöer. Den Dickson-ägda lastageplatsen Holmsund är ett ex­ empel där den mest väsentliga av den nedan visade (LXXIX) bebyggel­ sen med undantag av själva sågen måste ha tillkommit senast under början av 1870-talet.

Påpekas kan vidare att "torg" enligt Paulssons sätt att se redan 39 )

förekom vid de gamla bruken. Som exempel på detta kan man anföra 40)

Gammelstilla och Robertsfors. Utopisternas idealplaner kan ha legat till grund för samhällsbildningen vid vissa sågverk - för

Enligt mitt förmenande är vidare det stora inslaget av lösarbetare vid Skutskär och den därav följande planeringen av bostäderna nå­ gonting som var mycket typiskt för alla sågverkssamhällen vid den här tiden (jfr ovan s 182) . Alla undersökningar visar detta.

Att som i Skönvik planera in disponentbostaden i "splendid isola­ tion" (jfr ovan s 183) förekom redan vid en del äldre järnbruk (jfr LXXIV), samt mycket ofta vad gäller yngre sågverkssamhällen. En strä­ van vid sidan av denna isolation torde i allmänhet ha varit att för­ lägga herrgården på så sätt att den samtidigt gav ett för helheten snyggt och representativt intryck (jfr LXXVII - LXXIX).

189

Nordström 0, Svensk bruksbebyggelse, i Svensk landsbygd, Kulturgeografiska studier av markanvändning, bebyggelse och miljö, Surte 1973, s 161-170 samt Paulsson G, Svensk stad, Del I II, Från bruksby till trädgårdsstad, Stockholm 1953, s 165-208.

Schwarz G, Allgemeine Siedlungsgeographie, Berlin 1961, s 218-223. Jfr Nord­ ström 1973, s 148.

Hela Leufsta bruk var dock noggrant planerat redan 1693. Karta från nämnda år i He 11 ner- B, Brukens arbetare, i Den svenska arbetarklassens historia, Hus och hem, Stockholm 1943, bild 34.

Från järnbruken skilde sig bergsmansbyn genom sin annorlunda organisation och uppbyggnad. Se vidare exempelvis Nisser M, Hyttor, hamrar, järnverk, i In- dustriminnen, Ett urval i ndustriminnen och andra teknikhistoriska monument, Stockholm 1974, s 74-78.

En större generalplan signerad Jean Erik Rehn 1767 blev dock bara delvis rea­ liserad. Hahr A, Gimo slottsanläggning, i Upplands fornminnesförenings tid­ skrift 1925—3O, Uppsala I93O, s 21-28. Noteras kan att "herrgården" liknar samtida franska slottsanläggningar.

Claes Grill l ät efter 1750 ordna bebyggelsen efter en noggrant utarbetad plan vars upphovsman inte är känd. Sjöberg S, Söderfors, En historisk framställ­ ning, Stockholm 1956, s 98-99.

Bruket ombyggdes och planerades av Raphael Pousette. Arbetena torde ha varit avslutade under 1790-talet (jfr LXXIV). Beskow H, Bruksherrgårdar i Gästrik­

land, Stockholm 195^, s I56-I59.

En generalplan upprättades år 1764 av Bengt Bengtsson Qvist. Nikander G, Fis­ kars bruks historia, Åbo 1929, s 55~59.

Jfr Paulsson 1953, s 133-146. Ang Mo bruk, där det ju även fanns ett sågverk, se Ahnlund 1917, s 58-59 samt plankarta från i860 som bilaga till nr 21681, Allmänna Brandförsäkringsverkets Arkiv Stockholm (jfr även äldre protokoll från o I8OO, _{2503 och 3661-64). Ang Robertsfors bruk se Boëthius B, Roberts-}

fors bruks historia, Uppsala 1921, s 97-117 samt karta III (Robertsfors bruks plats I799). Ang Graninge bruk se Ahnlund 1977, s 136-141.

Goehrtz E, Das Bauernhaus im Regierungsbezirk Köslin, i Forschungen zur deut­ schen Landes- und Volkskunde, Band 28, Stuttgart 1931, s 264-267 samt Tag für Denkmalpflege und Heimatschutz Breslau 1926, Tagungsbericht nebst Beiträgen zur Heimat- und Kunstgeschichte Breslaus und des schlesischen Landes, Berlin

I927, s I72. Jfr även med Wolfs typisering av nordtyska byar. Wolf G, Das norddeutsche Dorf, Bilder ländlicher Bau- und Siedlungsweise im Gebiet nörd­ lich von Mosel und Lahn, Thüringer Wald und Sudeten, München 1923, s 124-125. Den centralt styrda industrialiseringsprocessen i Preussen genomfördes ganska brutalt. Emellertid studerade man engelsk teknologi på plats - särskilt för den tyngre industrin. Det är möjligt att även idéer om samhällsbyggande där­ vid överfördes. Vid en del preussiska hyttor och gruvor planerades exempelvis o I8OO _{nya bostadshus för arbetare samt t o m skolor. Se vidare Henderson}

W 0, Studies in the economic policy of Frederick the Great, London 1963, s I38-I39 samt Henderson W 0, The state and the industrial revolution in Prus­ sia 1740-1870, Oxford 1 9 6 7 , s 20-68.

Jfr Burdett's karta över Derbyshire 1791. Burdett's map of Derbyshire 1791

Archaeological Society 1975 (nytryck efter originalet). Se även Jennings J R G (red), Belper a study of its history based on visual evidence, Bel- per Historical Society, Belper u å (o 1970), s 6-16.

Stora engelska "herrgårdsanläggningar" med oändlighetsperspektiv och sträng axial i tet (jfr Gimo) förekom dock under 1600-talet. Ett tidigt exempel är Wimpole (Cambridgeshire) byggt o 1632. Hoskins W G, The making of the Eng­ lish landscape, London 1967 (1955)» s 133.

En översikt av hela östra Midlands industriella läge under den industriella revolutionens första skede se Dury G H , The East Midlands and the Peak. Edinburgh 1963, i första hand kap 8 (s 124-143)-

Darley G, Villages of vision, London 1975, s 1-24. En för England kanske mer typisk "model village" och vilken dessutom kom att byggas i Derbyshire var Ironville. Här fanns visserligen raka gator med långa radhuslängor men byggnadsplanen var inte på långt när så sammanhållen som vid våra svenska bruk. Samhället byggdes dock så sent som 1834-1860. Angående samhällets or­ ganisation måste dock följande nämnas: "The village /ironville/ was very much a product of the paterna 1 i sm of the partners in the Butterley Company,

in particular the Wrights, who were extremely concerned for both the physi­ cal and spiritual welfare of their employees. This was reflected not only

in the provision of both a church and a school by the Company, but also in the endowment of the village with a complete range of public services in­ cluding its own gas and water works and a Mechanics' Institute containing 'an artisan's library1 a nd swimming bath". Ironville, Arkwright Society

L o c a l H i s t o r y T r a i l , N o 1 7 , D e r b y 1 9 7 5 , s i .

Ett patriarka1 iskt styre behövde dock inte alltid utesluta ett något demo­ kratiserat boende. Gruvsamhället Nent Head (Cumberland), skapat av London Lead Company, började nybyggas 1820: "The houses of the new village were built in blo cks of two or four, the overman, doctor and schoolmaster in the semi-detached houses, smelters and miners in the blocks of four, but the two and four blocks alternated so that foremen, smelters, miners, doctors, and other professional and official people were neighbours and there was no segregation of the higher paid. Market hall, public wash-houses, co­ operative stores, reading room and band room, church, chapel, and schools were all part of the general plan. The main building was along the hillside adjoining and overlooking the dressing floors, mine shops, and mine entran­ ces, and not far from the smelt-mills". Raistrick A, Industrial archaeology an historical survey, London 1972, s 156. Samhället beskrivs mer detaljerat

i Raistrick A, Two centuries of industrial W elfare, London 1939-

Ang Jennings bruksimperium se Ahnlund 1972, s 4-5. Ang Grill se Sjöberg 1956,

s 122-125 (den engelska parken vid Söderfors började anläggas 1795).

Mina antaganden utgår från jämförande studier av bruk och verk med ledning jav bev arat plankartematerial främst i Allmänn a Brandförsäkringsverkets Ar- 'kiv och Tekniska Museets Arkiv (Skandia-Frejas Arkiv). Ang de nämnda såg­

verken, s e exempelvis nr 20588 (Bureå 1 854) och nr 21637 (Sävenäs i 860),

Allmänna Brandförsäkringsverkets Arkiv, Stockholm.

Nr 16562 (1835), 18313, 21418, 27001, 28833, 30648, 34961 och 38213 (1906), Allmänna Brandförsäkringsverkets Arkiv, Stockholm. I 30648 (1893) omtalas att kontorsbyggnaden flyttats till Sörbyn, jfr ovan s 164.

Hörnefors var ett annat exempel (jfr ovan s 33-34). Ang Bollsta, se Ahn­ lund 1977 s 145-149-

191

Som en jämförelse kan nämnas att man på kontinenten gav ut speciella "hand­ böcker" i "nypatriarkalîsm". Se exempelvis Post J, Münsterstätten, Persön­ licher Fürsorge von Arbeitgebern für ihre Geschäftsangehörigen, Berlin