Hedberg gick t o m så långt att han upprättade ett detaljerat 13)
planförslag över den tänkta anläggningen (se VI).
Förslaget var en vidareutveckling av tankarna från året innan. En jämförelse av plankartorna IV och VI visar att sågens läge var det samma, men att timmermagasinen nu detaljplanerats med upplagsplat ser för vintersågningstimmer m m. Brädgårdsanläggningen var nu
något utvidgad mot öster och brädgårdsbanor, kapverk samt pråmskjul noggrant inplacerade. Vågbrytaren vid hamninloppet med tillhörande ångbåtskaj hade kortats av något. Väster om sågen skulle en kol gård byggas för omhändertagande av sågavfall. Vidare skulle från sågen genom kolgården och ut till en mindre kajanläggning med till hörande kolhus en transportbana löpa.
Bostäder skulle tydligtvis nybyggas efter den gamla gatan. Närmast brädgården skulle en förvaltarebostad uppföras. Mitt emot tänktes en stall- och ladugårdslänga. På samma sida om gatan och i linje med denna byggnad skulle så faktorsbostad, tre arbetarbostäder och en ma skinistbostad följa. Till dessa bostäder skulle till storleken sins-
emellan likadana uthus uppföras. Det är möjligt att bostadstypen var tänkt att innehålla ett stort antal lägenheter vardera, i alla fall tyder planformen på detta och kanske var något av de nedan om talade förslagen (se s 57-58) till bostäder på Norrbyskär aktuella i detta Hedbergska förslag.
VI Kylörns l a s t a g e p l a t s , f ö r s l a g MoDo A r k i ve t
31
Gustaf Hedbergs anförda skäl till varför såganläggningen absolut borde byggas vid Kylörn kan med ledning av ett par brev i frågan
14) sammanfattas i följande 7 punkter:
1 Det kan inte vara förnuftigt att övergiva en så bra brädgård och allmän belägenhet som Kylörn.
2 Arbetskostnaderna både vad det gäller själva bygget och för den framtida driften måste med tanke på läget bli billigare vid Kylörn.
3 Skyddsbyggnader vid Kylörn kan aldrig bli så dyra som vad en ny brädgård på Norrbyskären skulle kosta utöver brädgårdsbyggnaden vid Kylörn. Skyddsbyggnaderna kan göras betryggande för såväl timmerbom som hamn. Erforderliga kistbyggnader kan utan nämnvärd svårighet låta sig göras, eftersom djupet aldrig kommer att
överstiga 30 fot.
4 Hamnen vid "Skären" är ej djupare än den kan göras vid Kylörn. 5 Timmerbommen blir alldeles för liten vid "Skären". Alternativt kan hamnområdet inskränkas. Timmerbommen från mitten av Kylörn till yttersta spetsen av Långörn (Långörnsviken inberäknad) kan
däremot rymma- cirka 100 000 timmer (jfr planförslaget ovan) .
6 Dugligt dricksvatten kan inte åstadkommas på Norrbyskären. 7 Norrbyskärens isolerade läge gör att folket kommer att känna
sig isolerade, särskilt vintern kommer att kännas kuslig för dem som skall bo därute.
Norrbyskär
Frans Kempes argumentation för Norrbyskären illustreras bäst med ett citat:
"....Men i övrigt förstår jag ej alls Edra betänkligheter och allra minst då Ni kan påstå att anläggningen å Norrbyskären blir dubbelt så dyrbar som den vid Kylörn. Skillnaden mellan båda platserna är att brädgård finnes delvis å ena hållet men ingen å andra äfven- som att arbetarbostäderna måste flyttas och ombyggas. Ilen dessa för den nya anläggningen ogynnsamma fakta motsvaras till fullo der- af, att några skyddsbyggnader hvarken för fartyg eller hamn be- höfva byggas å den nya platsen, att arbetarbostäderna vid Kylörn dock inom kort behöfva ombyggas, att hamnen dock årligen uppgrunda,
och till sist att grunden för sågbygget vid Kylörn blir mycket dyrbarare än vid Tannskäret, allrahelst som väl näppeligen pål- ningar stå sig i längden och här är meningen att anlägga något som står sig i evighet. För min del - och jag är säker på att det är riktigt - fäster jag vida mindre afseende vid att en större summa utläggas på en gång blott något verkligt stadigvarande er- hålles, å hvilket föga underhåll och reparationer behöfva ned
läggas, än att ett mindre belopp utlägges genast, hvilket ökas genom ständiga reparationer och förändringar och nekas kan ej att skydds byggnaderna vid Kylörn - om de överhufvud kunna byggas så att de stoppa, hvilket är ganska tvifelaktigt - komma att kräfva årliga utgifter till ganska stora belopp.
För att jemföra vidare så blir naturligen sågbyggnaden lika dyrbar på båda platserna, då det ju är meningen att vare sig jag bygger vid Kylörn eller å Norrbyskären såganläggningen i sin helhet skall blifva lika ändamålsenlig, lika användbar, lika storartad och var aktig. Alltnog antages att sågen blir lika dyrbar på ena som andra stället, men grunden derför på Kylörn säkerligen blir 10 000 kronor dyrare då den derjemte vid Tannskär blir osviklig, att vidare skydds byggnaderna vid Kylörn kommer att kosta minst 100 000 hvartill
brädgården vid Norrby aldrig kan komma i sin helhet, under det att fullständigande af brädgården vid Kylörn kommer att kosta 50 000 kronor, att arbetarbostäderna vid Kylörn i alla fall förr eller sednare måste ombyggas för att erhållas tidsenliga, kan jag aldrig i verlden inse att en såganläggning vid Norrbyskären skall kosta ett enda öre mer än en sådan vid Kylörn, men väl blifva i allo vida olämpligare och i längden kostsammare. Vid uppgörande af kostnads förslagen för de olika platserna kommer ni också att finna att ni är, såvida ni tager ofvannämnda fakta i beräkning och gör lämpligt
r - H .
afdrag för allt det virke som erhålles af byggnaderna vid Kylörn och Sörbyn äfvensom för kajens stapelfötter etc som finnes vid Kylörn och hvilket och endast behöfves transporteras till nya platsen.
Till sist är jag fullt förvissad om att arbetslönerna vid nya an läggningen ej behöfva blifva dyrare än vid Kylörn, blott man arran gerar så att tillräckligt lifsmedel finnes att tillgå och till lika billigt pris, hvilket allt är en lätt sak. Kusligt och ensligt för folket kan det nog blifva de första åren, men då platsen blir fullt färdig och hundratals menniskor bo der, blir den ett centrum dit
33
befolkningen ikring söker sig. Göres dessutom åtskilligt för ar betarnas trefnad, få de det lika bra eller bättre der än annor städes, urståndsatta som de äro att skaffa sig rusdrycker och för
störa sina pengar på dumheter" .
Påpekas kan vidare att Norrbyskären hade ett utmärkt läge i för hållande till flottlederna. De ökande sågtimmertransporterna efter kusten med hjälp av ångdrivna bogserare gjorde att en exakt fixering av ett sågverk till en viss älvmynning ibland kunde visa sig vara en nackdel för verksamheten i stort. En ölokalisering ute i Botten viken gav dessutom helt överlägsna torkningsförhållanden i bräd gårdarna.
Norrbyskärs för ändamålet väl lämpade topografi med naturliga och väl skyddade platser för timmermagasin, kajer m m, torde dock ha varit det som i första hand fällde utslaget.
Hörnefors
Trots sitt beslut att bygga på Norrbyskär blev Frans Kempe redan under hösten 1890 något tveksam. Av tre olika skäl var han beredd att göra en omprövning.
För det första lyckades man till en början inte lösa dricksvatten frågan. Detta gjorde Kempe högst betänksamtSkulle Hedberg få rätt? För det andra började Kempe tvivla på att projektet var företags
ekonomiskt riktigt, dvs att bygga stort och från grunden på Norr-
byskär, eftersom han dels med utgångspunkt från de färska flott- ningssiffrorna såg timmertillgången alltför knapp och dels ansåg sig kunna märka en begynnande sågverkskris, vilken åtminstone
17) borde mötas med att man uppsköt planerna en tid.
För det tredje menade han att det kanske skulle vara klokast att bygga den nya sågen (om den skulle byggas) vid Hörnefors, förutsatt att de ovan nämnda och återupptagna förhandlingarna med JE Francke
. ! . n. 18) ,
gick i las. (jfr ovan s 25, not 27).
Men tiderna förbättrades"*"^ och det mesta redde upp sig.^^ På pekas bör dock att en eventuell lokalisering av den nya sågen till Hörnefors föll på de dåliga hamnförhållandena. Hade hamnen till fredsställt Frans Kempes höga krav hade med all sannolikhet Hörneå
21)