Det äldre sågverkssamhället
De norrländska samhällen som byggdes upp omkring vattensågarna och de första ångsågverken torde i allmänhet ha sett ut som de mindre brukssamhällena, dvs i grunden agrart präglade men med en tydlig vilja till planering av bebyggelsen. Naturligtvis förekom olika varianter alltifrån det helt oplanerade sågverkssamhället, där en dast rent funktionella överväganden gjorts, till det närmast barocka samhället, kännetecknat av axialitet och m edveten strävan efter mo numentalperspektiv. Bureå respektive Sävenäs sågverk, båda belägna
181
i Västerbotten, kan nämnas som exempel på de två ytter- , ligheterna. . , . 13)
I Håknäs låg nästan all be byggelse samlad på östra sidan av öreälven (jfr LXXV och LXXVI). Vidstående plan karta är visserligen från 1906, varför sågen saknas (jfr s 120, not 13), men jämförelser med äldre plan- kartematerial m m visar att samhället i övrigt inte nämnvärt förändrats sedan tiden före mitten av förra århundradet. Herrgården (nr 1 på plankartan), upp förd 1835, är strategiskt placerad på strandsluttning ens krön rakt ovanför sågen samt vid en punkt varifrån vägar löpte till Nordmaling, Sörbyn och Kylörn. Trots att vägen (bruksgatan) i huvud sak följer naturens former och förändringar ligger be byggelsen precis som sig bör
a / O »å ro so t** »itiJul, « i • 1 1 » ' * - * i t i -i t L —1— l- -i A- J LXXV Håknäs 1906, plankarta. Allmänna Brandförsäkringsverkets arkiv.
i ett strikt men osynligt system av räta vinkar. "Gatan" begränsas i norr av herrgårdens stalls- och ladugårdslänga och i söder av en större arbetarkasern. Den största byggnaden däremellan är skolan (nr 10), uppförd 1880.^^
Även vid sågens lastageplats Kylörn fanns en lineärt ordnande tanke bakom uppförandet av de relativt få byggnaderna (jfr ovan, III).. För att ytterligare belysa sambandet mellan bruks- och sågverkssam hället kan nämnas att man som vid Mo bruk ofta bedrev två verksam heter samtidigt. I många fall var järnhanteringen på avskrivning i det sena 1800-talet, men var bruket vällokaliserat, som i exempel vis Bollsta, kunde man i stället satsa på en modern ångsågsanlägg-
15) ning.
Det yngre sågverkssamhället
Industrialismens sågverkssamhälle har under Gregor Paulssons led ning analyserats i Svensk stad. Enligt denna undersökning finns tre
o o 16 )
typer av sågverkssamhällen från den senare delen av 1800-talet: 1 Det "planerade sågverkssamhället" - typ Skutskär, vilket genom
sin "definitiva och planerade bostadsbebyggelse" intar något av en särställning bland alla samhällsbildningar under sågverksin dustrins genombrott. Samhällets byggnadsplan kan jämställas med de idealplaner som hade förverkligats av de engelska filantroper- na. Den i Skutskär förekommande "torgbildningen" blev därvid nå gonting efter svenska förhållanden både ovanligt och helt nytt. Uppdelningen av bostäderna i "permanent" och "tillfällig" bebyg gelse blev vidare någonting signifikativt just för Skutskär, vilket berodde på samhällets "till en början rätt säregna folk struktur", d v s en befolkningsstruktur med stort inslag av sä songarbetare vid sidan av den mer bofasta befolkningen.
2 Det "regelbundna" och "kompakt bebyggda" sågverkssamhället med kvardröjande patriarkalism enligt Jonsereds-modell. Ett sådant sågverkssamhälle var Vivstavarv. Ett annat var Svartvik, som äg des av Dickson & Co, vilka där hade låtit uppföra en kyrka år 1853: "Som förklaring kan framhållas att Dicksönerna represente rade en engelsk patriarkalism, som tagit intryck från den krist- ligt-sociala utopismen, vilken betraktade kyrkan som en tröst och
183
en uppfostrare för de fattiga arbetarna. Dicksönerna lära ha an sett kyrkan som ett betydelsefullt bevis på sin sociala inrikt ning och voro angelägna at t låta den framstå som en slags reklam".
3 Det "industrialistiska sågverkssamhället", "vid vars planering de ekonomiska lämplighetshänsynen blevo allena avgörande". Som exempel står Skönvik, med "oplanerad bebyggelse" och "byggnads- tekniskt förfall", där dock disponentbostaden uppfördes i "för näm avskildhet".
Någon annan konstvetenskaplig undersökning av ifrågavarande sam hällstyp har inte gjorts. Det är möjligt att Paulsson har övertol kat vissa drag. Mot ovan re laterade generaliseringar kan en del in vändningar göras - både allmänt och i detalj med avsee nde på nämnda sågverkssamhällen. Utvecklingen bör kanske ses i ett mer komplext sammanhang av främst ekonomisk och social natur.
Alla bolagsstyrda sågverkssamh ällen i det sena 180 0-talet var "in dustrialistiska", eller rättare industrikapitalistiska. Vinstintres set stod i förgrund en. Detta uttrycktes klart i samhällsplaneringen, oavsett om man byggde ett nytt samhälle på jungfrulig mark eller om man lät modernisera ett äld re bruks- eller verkssamhälle. Man bygg de ångsågar och brädgårdar enligt rationella produktionsprinciper, baserade på företagsekonomiska överväganden. Dessa anläggningars lokalisering avajorde i hög grad den övriga bebyggelsens placering. Att värna om produkt ionsfaktorn arbete blev också viktigt, men in te att "värna om" i betydelsen att idka välgörenhet (filantropi). Bolagen torde i stället ha funnit att ett visst mått av patriarka- lism eller socialkonservatism verkade passificerande på arbetarna. Genom detta system kunde man dessutom lättare kontrollera dem. Ett sätt att möta den framv äxande arbetarrörelsen borde följaktligen ha varit att bygga fler och bättre bostäder samt att i övrigt på olika
17)
sätt sörja för arbetarnas sociala omvårdnad. Detta bör ha upp fattats som särskilt viktigt efter Sundsvallsstrejkén 1879. Som en följd av denna tillsatte ma n en kommitté, vars betänkande innehöll några åtgärder i nämnd rik tning. Att notera är att kom mittén var sammansatt av sågverksägare i Sundsvallsdistriktet och under ledning
1 8 )