6 ) här närmare kommenteras.

Till de relativt spatiöst utlagda bostäderna skulle tio tunnland jord uppodlas för potatis- och kryddland. Vidare skulle tre bak- och bykstugor byggas, varav en på Stuguskär och två på Långgrundet (Jfr plankartan). Redan nu kalkylerades med telefonförbindelse till Skären. iftr# «ute

Ui

ii

Sammanträde i Härnösand

Torsdagen den 30 juli 1891 besökte Nordeli Frans Kempe i Härnösand. I sitt sällskap hade han Gustaf Hedberg. Nu skulle förslagen dis­ kuteras.

Det mesta i de av Nordell presenterade förslagen tycks ha gillats av Frans Kempe, men det var ju också denne som hade gett direktiven. En sak som dock tydligen kom att diskuteras var bostädernas utform­ ning. Därvid deltog eventuellt även arkitekt Albert Thurdin.

Hedberg hade den 15 juli avsänt planutkast för över- och undervåning till ett bostadshus för arbetare avsett för Norrbyskären. Hustypen

var tänkt för sex familjer och i medföljande brev bad Hedberg Kempe låta Thurdin granska förslaget och med detta som utgångspunkt upp­ göra nya ritningar. Huruvida så skedde är obekant. Dessutom har inte Hedbergs ritning kunnat påträffas och ej heller något bearbet­ ningsförslag av Albert Thurdin. Påpekas bör dock att det i MoDo:s ägo finns en osignerad, odaterad ritning till en arbetarbostad (se XV) som mycket väl kan vara tillkommen med utgångspunkt från denna Hedbergs ritning. Hedbergs noggranna beskrivning av sitt förslag och hur han tänkt sig fasaden överensstämmer till alla delar med den påträffade, osignerade ritningen. Man kan dock på stilistiska grunder klart fastslå att Hedberg inte gjort detta ritningsarbete. Däremot verkar det rimligt att Albert Thurdin hållit i pennan och i så fall skulle den påträffade ritningen kunna vara den Hedberg- Thurdinska. Ritningen kan vidare antagas ha tillkommit under 1891, eftersom man samma år på hösten begagnade densamma vid byggandet av den första förmansbostaden på Norrbyskär, den s k "Ettan", vars

9)

planlösning helt naturligt därvid blev något annorlunda. (Jfr

vidare nedan s 139). Både Nordeils och Hedbergs förslag till bostadshus för arbetare torde nu däremot ha blivit förkastade.

Höstens arbeten

När hösten kom var redan materialanskaffningen i full gång och Nordell som nu hade flyttat till Norrbyn för att på heltid kunna leda arbetena ute på Skären såg till att lämpligt folk rekryterades. Olika önskemål, order och direktiv gick i allmänhet genom förvaltare Löfroth, vilken försökte hålla ihop alla trådar, medan alla mer

praktiska övergripande problem föll på Hedbergs lott. Sålunda fick denne exempelvis förtroendet att undersöka var man billigast och bäst kunde köpa ett större parti tegel,samt att rådgöra med Nordell angående vinterns virkesåtgång och därav följande leveran­ ser från Domsjösågen.^"^

59

Ihr.af If.nTtSTi.*

XV Förslag till bostadshus för arbetare. MoDo Arkivet (Bostadsförvaltningen). Arbetet skulle inte forceras utan framskrida lungt och metodiskt.

12)

Man hade fyra år på sig. "Meningen är naturligtvis att bygga i

13) alla afseenden utmärkt, såväl beqvämt som solidt".

Allt förbereddes noga. Men ingenting låstes å andra sidan heller fast i planeringen. Förslag till förändringar som kunde tänkas för­ bättra något på ett eller annat sätt emotsågs alltid med intresse. I det sammanhanget och för att i någon mån peka på Hedbergs be­

tydelse måste med Kempes egna ord följande tilläggas: "Jag har nu en gång sjelf öfvertagit öfverinseendet af byggandet, bestämt huru planen skall blifva och äfven gifvit åtskilliga detaljorder. Dock är jag mycket tacksam om Ni ville resa upp och fundera med Nordeli.

Ni har vida större erfarenhet i detta avseende än jag och många af 14)

Edra råd äro säkerligen högst beaktansvärda".

Förhållandet ute t>å Skären torde inte ha varit särskilt avundsvärda den första tiden. En norrbyskärsbo får berätta: "Min fader började att arbeta med röjning av skogen, och stenbrytning, deras första bostad den första veckan var under en stor lummig gran vid havs­ stranden, där det nu är en högbana som går fram, sedan blev det

en liten koj ja med snedtak, när det rängnade så då fick man ligga

blöt, en kojja på omkring 3x5 meter för bostad åt 14-15 man, in-

15) gången diräkt utan förstuga".

XVI Norrbyskär. Provisorisk byggnad o 1891. Foto hos Gunnar Nordeli Gävle. Ovanstående bild (XVI) från Norrbyskär med text av Gustaf Nordeli, som för övrigt skymtar i dörröppningen, torde föreställa en dylik provisorisk byggnad under det allra första uppbyggnadsskedet. Bolagets eget arbetsfolk i Domsjö och Mo och om vilka företags­ ledningen på många sätt månade^"^ deltog i mycket begränsad om­

fattning i den första tidens uppbyggnadsarbete. Detta berodde främst på att Frans Kempe verkligen föresatt sig att bygga billigt, vilket

61

också var en av anledningarna till att arbetena än så länge inte drevs på. Detta skulle med all sannolikhet bl a ha medfört ökande arbetslöner. "Allt som kan göras vid Skären på accord bör göras sä. Jag älskar ingen dagspenning. Helt och hållet kan den ej undvikas, och tycker jag 15 öre i timmen borde vara nog. Härom vet Ni bättre besked än jag, men allt måste göras så billigt som möjligt, då nu löst folk skall användas kunna vi gerna betala så litet som möj-

ligt.»17'

Under september månad inrätta­ des en provisorisk kaj vid Långgrundet för att under­ lätta mottagandet av bygg­ nadsmaterial m m. Förutom virke till en provisorisk materialbod överskeppades alldeles i början en större stenkran samt en "stenbjörn". Snart kom två gamla bostads­ kaserner från Kylörn, var­

av den ena upptimrades på

Långgrundet och den andra på

Stuguskär (se XVII) .

XVI I " Sågkasärn", Långgrundet. Foto

Bertil Sandlund 1970. Foto hos Evert Berglund Hörnefors.

S k torrtimmer att användas vid uppförandet av den nya permanenta bebyggelsen hade förutom vid Kylörn börjat uppläggas på Skären redan under sommaren 1890. En del av detta kom nu väl till pass vid upp­ timrandet av en ångbåtskaj i närheten av den ena upplagsplatsen på Stuguskär.

"Alla öfriga kajer få bli af ribbaffall från nya sågen och pålas utanför dessa med stora mellanrum af vanligt hus eller påltimmer, hvaraf finnes nog färdigt. Klädes dessa sedan med vrakbräder blifva de förträffliga och prydliga och allra billigast. Gångarna i bräd­ gården få klädas med utskottsbräder, så att nog går det åt mycket af den varan. Var god meddela byggmästaren mina åsigter. Jag försöker nu anskaffa anbud å hvad som i höst skall levereras af materialier

20) d v s a s f a l t p a p p e n & s p i k a r d e r t i l l j ä m t e d ö r r l å s e t c e t c " .

Hur kajen vid Långgrundet utstakades framgår av pejlingskartan nedan

Mellan skären pågick vidare arbeten med ordnande av timmermagasin

samt byggande av upphalningsbädd för vintersågningstimret. Denna bädd började utformas såsom Nordeils plankarteförslag visat, alltså

21)

på Stengrundet och genom ordentliga utfyllnadsarbeten. Se vidare nedan kap 2.5).

Bostadsfrågan

Redan under sommarens diskussioner om arbetarbostäder (jfr ovan s 58)

hade Hedberg antytt att han höll på att utarbeta ytterligare ett

förslag till bostadshus för arbetare, men nu endast för fyra familjer. Emellertid skulle varje lägenhet på så sätt bli dyrare att bygga,

allrahelst han i detta nya förslag tänkt låta varje familj ha sin 22)

egen förstukvist och ingång.

I slutet av oktober hade Hedberg sitt nya planlösningsförslag inklusive fasadritningar helt klart (se XVIII), men allt refusera­ des omedelbart och ganska bryskt av Frans Kempe: "Vi bygga för det

23)