5. AVSLUTANDE ANALYS OCH DISKUSSION
5.1 Epistemisk kognition
I teoridiskussionen påtalades det att en av konsekvenserna vid att använda sig av
epistemologisk kognition och dess tre genrepositioner, för att skapa förståelse för vilken epistemisk position lärarna gick att kategorisera skulle kunna vara svårt. Det var i detta fall lärarnas epistemiska position i förhållande till hur lärarna talade om sin undervisning rörande historiebruk som ämnades till att skapa förståelse för.
De tre epistemiska positionerna identifierades indirekt och inte direkt i lärarnas utsagor om hur de förhöll sig till historiebruk. Eftersom ingen av intervjufrågorna i frågeformuläret var direkt riktad till att leda fram till en direkt identifikation, blev det således svårt att kategorisera lärarnas respektive bakomliggande historiska kunskapssyn, i deras berättelser om att
undervisa om historiebruk på kursen historia 1a1. En av anledningarna bakom svårigheterna tar sin grund vid att lärarna skilde historiebruk från vad som kan kallas för den ”den vanliga historien”. Studien ämnade aldrig heller till att undersöka lärarnas kunskapssyner direkt, utan var ämnat som ett analysverktyg för att analysera lärarnas berättelser.
Henrik Åström-Elmersjö har identifierat att det kan var svårt att diskutera kunskapsanspråk på det här sättet, och att det leder till att det blir väldigt komplicerat i vissa fall. Föreliggande studie är ett av dessa fallen, och att operationalisera detta teoretiska ramverk har lett till vissa svårigheter. Samtidigt har studien ändå kunnat identifiera en dominerande
41
kunskapspositionering vilket majoriteten av lärarna som intervjuats för denna studie platsar, inom den konstruktionistiska positioneringen.107
Utifrån lärarnas berättelser om att undervisa om historiebruk återkommer teman, vilket visar på hur de kontinuerligt betonar betydelsen vid att ge eleverna på kursen historia 1a1 möjlighet att möta berättelser om det förflutna utifrån olika perspektiv. Tore, Greta och Rolf är de tre lärare som tydligast visar uttryck för att de besitter en konstruktionistisk positionering. Empiri är av vikt i deras undervisning som rör historia och historiebruk, och där de tillsammans med teoretiska verktyg ger eleverna möjlighet att utveckla förmågor som hör samman med
historiebruk och kritiskt tänkande. Deras kunskapssyn påverkar således hur de arbetar med historiebruk på kursen historia 1a1. Samtidigt synliggörs deras kunskapssyn i förhållande till historiebruk, även deras förhållningssätt till historieämnet. De ger alla under intervjuernas gång uttryck för att historia är en viktig kunskap.108
Lärarna för denna studie visat på en konstruktionistisk kunskapsposition när de redogjort för olika exempel på hur de undervisar om historiebruk, vilket sedan visat leda till att förutom undervisningen om historiebruk på kursen historia 1a1, även påverkar det deras
historiedidaktiska förhållningssätt utifrån att de genomgående lyfter fram olika historiska perspektiv. Ett exempel som lärarna redogör för är när de använder sig av Klas-Göran Karlssons historiebrukstypologi, och att den blir för begränsad i elevernas sätt att utveckla förståelse för historiebruk. I de fallen beskriver lärarna att fler perspektiv hade kunnat underlätta för elevernas inlärning, och i flera av fallen utvidgar de
historiebruksundervisningen genom att tillföra fler perspektiv. Att lärarna beskriver sin undervisning på detta sätt, går att förstå utifrån deras egen kunskapsposition.109
Om jag valt att titta på lärarnas historiska kunskapssyner mer direkt hade det troligtvis kunnat resultera i en mer djupgående analys i förhållande till lärarnas utsagor rörande historiebruk och kursen historia 1a1. Eftersom lärarnas kunskapsposition utvärderats indirekt kan min analys även skilja sig från hur de själva positionerat sig, om jag ställt mer direkta frågor kopplade till kunskapssyn.
107 Åström-Elmersjö, 2021. s. 5, 6.
108 Jenkins & Munslow, 2002. s. 10, 11; Tore; Greta; Rolf.
109Jenkins & Munslow, 2004. s. 10, 11.
42 5.2 Sammanfattande slutsatser
Föreliggande studie har visat sig vara relevant utifrån rådande historiebruksdebatt, men även utifrån aktuella studier över historielärares förhållningssätt till sitt undervisningsämne.
Studien syftade till att undersöka hur historielärare tänker på och undervisar om historiebruk på kursen historia 1a1. Vidare var ett syfte att undersöka om lärarna kunde se möjligheter eller hinder med historiebruk inom ramen för kursen. Sju ämneslärare i historia som undervisar eller har undervisat vid kursen historia 1a1 intervjuades och det insamlade materialet analyserades sedermera utifrån tre idealtyper av historiska förhållningssätt som historielärare kan ta. Detta vävdes genomgående samman med tidigare forskning vilket ligger nära den genomförda studien. För att avslutas med att analyseras även utifrån lärarnas
förhållningssätt till historia.
Den inledande av studiens huvudsakliga slutsatser är att historielärarna för denna studie alla visar på ett personligt och individuellt förhållningssätt till historiebruk. Eftersom
historiebruksdebatten som redogörs för i kapitlet tidigare forskning visar på att historiebruk är något som kan tolkas olika, och ingen sammanhållen konsensus finns gällande hur
historiebruk skall undervisas. Är det inte oväntat att även lärarna i denna studie ger uttryck för olika perspektiv och förhållningssätt till historiebruk. Hur lärarna förhöll sig till historiebruk på kursen historia 1a1 visade sig ligga nära deras respektive förhållningssätt till historia och deras undervisningsämne historia. Vad som vidare framgick var att lärarnas respektive syn på historiebruk på kursen ledde till olika didaktiska urval, där vissa av lärarna kontinuerligt inkorporerade historiebruk i kursen. Samtidigt som vissa lärares syn på historiebruk ledde fram till att de inte såg på historiebruk som en självklarhet inom ramen för kursen eller som kunskap om historia vilket är förknippad med ”riktig historia”.
Lärarnas förhållningssätt till historieämnet i sig visade sig även spela roll när de berättade om erfarenheter vid att undervisa om historiebruk. Historiebruk visade sig ses på som något skilt från historia som annars avhandlas, samtidigt som elevernas referensramar i mötet med historiebruk låg till grund för hur lärarna undervisade om historiebruk. I lärarnas berättelser om historiebruk blev även de hinder som de identifierade märkbart synliga, vilka ligger nära
43
de hinder och svårigheter som tidigare forskning kunnat visa på. Det huvudsakliga hinder som studien annars kunnat visa på har sin grund i kursen historia 1a1, och inte historiebruk i sig.
Ledmans tidigare forskning rörande historieundervisning för yrkesprogrammen undersökte inte historielärares syn på historieämnet. Denna studie kan däremot visa att historielärare förhåller sig till sitt undervisningsämne historia, och att det sedermera leder till didaktiska konsekvenser inom ramen för historieundervisningen. Denna studie kan även visa på att det inte enbart handlar om konsekvenser för yrkesprogrammens historia, utan har även betydelse för hur lärarna ser på historiebruk på ett bredare plan. Lärarnas förhållningssätt till sitt undervisningsämne visar sig vara viktig och få konsekvenser för hur de undervisar om historiebruk på kursen historia 1a1, men även hur de ser på historiebruk på ett översiktligt plan.
Vad studien bidragit till är att visa på de möjligheter som historiebruk skapar i förhållande till historieämnet och kursen historia 1a1, dvs att historiebruk möjliggör och skapar legitimitet till kursen historia 1a. Samtidigt som historielärarnas förhållningssätt till historia är av betydelse när det kommer till hur de ser på och undervisar om historiebruk på kursen historia 1a1.
5.3 Vidare forskning
Eftersom denna studie kunnat visa på hur historielärares personliga förhållningssätt till historia påverkar deras undervisning rörande historiebruk, finns det en annan aspekt som studien inte undersökt men som skulle kunna vara av vikt. En aspekt av betydelse som urskilde sig hos de intervjuade lärarna var betydelsen av tidpunkten för när de utbildat sig till historielärare. Tiden för genomförandet av deras lärarutbildning visade sig spela roll för hur de talar om, men även hur de implementerar historiebruk i undervisningen på kursen historia 1a1. Det vore därför intressant med en kvantitativ studie som undersöker om det skiljer sig åt mellan de äldre respektive yngre historielärarna när det kommer till deras syn på
historiebruksundervisningen. En undersökning av detta skulle kunna bidra till att fördjupa kunskapsläget ytterligare för historiebruksundervisningen.
44
45
KÄLL- OCH LITTERAURFÖRTECKNING Källmaterial
Greta. Intervju, 2022-02-21.
Kalle. Intervju, 2022-02-23.
Lisa. Intervju, 2022-03-17.
Magnus. Intervju, 2022-02-24.
Nina. Intervju, 2022-02-23.
Rolf. Intervju, 2022-03-07.
Tore. Intervju, 2022-02-22.
Litteratur
Aronsson, P. (2004). Historiebruk: att använda det förflutna. Lund, Studentlitteratur.
Berg, M. (2010). Historielärares historier: ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia. Karlstad, Fakulteten för samhälls- och livsegenskaper, Historia, Karlstads universitet.
Esaiasson, P, M Gilljam, H Oscarsson, AE Towns, & L Wängnerud. (2017).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan, Stockholm, Wolters Kluwer.
Harding, JC. (1999) ‘Teachers’ conceptions of history education: A phenomenographic inquiry’. ProQuest Dissertations Publishing.
Jarhall, J. (2020). Historia från kursplan till klassrum: perspektiv på lärares
historieundervisning från lpo 94 till Lgr 11. Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle.
Jenkins, K, & A Munslow. (2004). The nature of history reader. London, Routledge.
Karlsson, K-G. (2009). ”Historiedidaktik: begrepp, teori och analys.” i Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken. 2., (Uppdaterade och bearbetade) uppl., Lund,
Studentlitteratur. s. 37, 59.
Kvale, S, S Brinkmann, & S-E Torhell. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje (reviderade) upplagan, Lund, Studentlitteratur.
Ledman, K. (2015). Historia för yrkesprogrammen: innehåll och betydelse i policy och praktik. Umeå, Umeå universitet.
Rüsen, J. (2012). ”Tradition: A principle of historical sense-generation and its logic and effect in historical culture.” History and theory. 51(4), pp.45–59.
46
Seixas, P. (2000). Schweigen! Die Kinder!, or does postmodern history have a place in the schools?. I P. Stearns, P. Seixas & S. Wineburg (red.), Knowing, teaching and learning history: National and international perspectives (pp. 19–37). New York: New York University Press.
Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till ämnesplanen i historia i gymnasieskolan.
(Hämtad 21-03-2022)
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2892b/1530187210036/Komme ntarmaterial_gymnasieskolan_historia.pdf (hämtad 2022-04-19)
Skolverket. (2011). Läroplanen i historia.
Thorp, R. (2018). Perspektiv på historiebruk- undervisa om hur historia används, SO-didaktik, (5).
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: Stockholm.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08-forskningsetiska-principer-inom-humanistisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html (hämtad 2022-04-19).
Virta, A. (2001). Student teachers’ conceptions of history. International Journal of Historical Learning, Teaching and Research, 2(1), 53–64.
Åström Elmersjö, H. (2021). ”Historielärares syn på historisk kunskap och undervisning om historiebruk.” i Nordidactica.
47
BILAGA 1: INTERVJUGUIDE Tema 1
1.
Hur länge har du arbetat som lärare?
2.
Vilka ämnen har du lärarlegitimation i?
3.
Vilka kurser inom historia undervisar du i och har du undervisat i?
4.
Arbetar ni tillsammans i ämneslag där ni samplanerar historia 1a1 kursen?
Tema 2: Förhållningssätt till historiebruk
•
Kan du berätta om vad historiebruk är för dig?
•
Hur skulle du beskriva dina känslor inför att avhandla historiebruk under kursen historia 1a1?
Tema 3: Historiebruk i praktiken
•
Hur arbetar du med historiebruk på kursen historia 1a1?
•
Kan du ge några exempel på det?
•
Finns det någon specifik uppgift eller uppgifter du brukar arbeta med?
Tema 4: Möjligheter eller hinder med historiebruk
•
Ser du möjligheter i ditt arbetet med historiebruk på kursen historia 1a1?
•
Ser du hinder i ditt arbetet med historiebruk på historia 1a1?
•
Vad tycker du fungerar bra?
•
Vad tycker du fungerar mindre bra?
Avslutande frågor
•
Finns det något du vill tillägga som jag inte frågat om?
48
BILAGA 2: SAMTYCKESBLANKETT
UMEÅ UNIVERSITET
Historiebruk och historia 1a1.
Samtycke till att delta i studien
Jag har fått information om studien och har haft möjlighet att ställa frågor.
Studien samlar inte in några känsliga personuppgifter och redovisas helt anonymt. Det betyder att ingen kommer att få reda på ditt namn och vem som har sagt vad. Varken namn, arbetsplats eller ort kommer att finnas med när jag redovisar vad som kommit fram i studien. Deltagandet är frivilligt. Det betyder att du när som helst kan säga nej till att delta i intervjun eller avbryta ditt deltagande när som helst.
☐ Jag samtycker till att delta i studien- Historiebruk och kursen historia 1a1.
☐ Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Plats och datum Underskrift
Kontaktuppgifter:
Student: Amalia Gyllenberg: Amgy0002@umu.se (Amaliagyllenberg@gmail.com).
Handledare: Simon Lundberg. Doktorand vid Institutionen för idé- och samhällsstudier: Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning:
Simon.lundberg@umu.se
49