Perspektiv på historiebruk

Alla historielärare inom ramen för den aktuella studien kom på något sätt att visa på, och uttrycka individuella perspektiv och tolkningar, när det kom till deras förhållande till historiebruk och historia 1a1. Lärarna för denna studies individuella tolkningar och

förhållanden till historiebruk och även historieämnet, går i linje med vad Harding, Berg och Jarhall tidigare kunnat visa på i deras respektive studier. Historielärare har en individuell prägel i förhållande till historieundervisningen vilket tar sig uttryck när de talar om sitt undervisningsämne historia. Den individuella prägeln har visat sig påverka vilka didaktiska urval som läraren sedan gör, vilket även är tydligt i denna studie.⁵⁷

Två av lärarna som intervjuats för studien gav uttryck för att historiebruk är något som är närvarande genomgående när de undervisar på kursen historia 1a1. Deras respektive individuella förhållningssätt till historieämnet, kom att visa sig i hur de såg på historiebruk som legitimitetskapande för kursen historia 1a1. Magnus är en av lärarna och han beskriver historiebruk som att ”det integreras i allt",⁵⁸ samtidigt som en annan av lärarna, Greta, ger en mer förtydligande beskrivning:

Historia är inte bara en del av det förgångna, utan det används ju än idag, historia är viktigt. Jag skulle nästan säga att historiebruk eller att man använder historia så mycket runt omkring oss, legitimerar ju historiebruk också som infallsvinkel till

historieämnet.⁵⁹

57 Harding, 1999; Berg, 2010; Jarhall 2020.

58 Magnus. Intervju, 2022-02-24. (Med allt menar Magnus att historiebruk integreras i allt som rör hans undervisning).

59 Greta. Intervju, 2022-02-21.

23

Att historiebruk ses som en inkorporerad del av historieämnet och kursen historia 1a1 är tydlig utifrån det som Magnus och Greta beskriver, och går i linje med Henrik Åström-Elmersjös resultat. Åström-Elmersjö kunde identifiera en typ av historielärare vilket ger uttryck för i sin kunskapssyn att historiebruk är ”allt”, vilket ligger nära det Magnus och Greta beskriver, när de påtalar att historiebruk skapar legitimitet till historieämnet. Utifrån att

historiebruk integreras eller finns omkring oss som Magnus och Greta påtalar, ger de även uttryck för att det skapar legitimitet till kursen historia 1a1.⁶⁰

En av lärarna som utvecklar sitt resonemang och uttrycker sig i likhet med Greta och Magnus är Rolf, som beskriver att historiebruk skapar legitimitet till historieämnet. Rolf sträcker sig längre än Greta och Magnus och förklarar det som:

Ja, vad var syftet att ta med historiebruk tänker jag. Varför har det dykt upp och jag tror ju att det beror på att det tagit med även i en 1a1-kurs handlar ganska mycket om det flöde som ändå kommer nu.⁶¹

Rolf fortsätter:

…Att man som människa idag får mer historier berättade och då kanske man behöver, inte bara fundera kring äkthet och så vidare. Utan också kring, hur ska jag tolka den här även om den är äkta så är den ju naturligtvis, i någon form vinklad. Har den ett tydligt syfte, vad är då det syftet? Hur ska jag tänka kring det? ⁶²

Det Rolf beskriver är att hans syn på historiebruk tar sin grund vid att hjälpa eleverna som han möter i historieundervisningen att tolka sin samtid, och vad de ställs inför i sin vardag. Vad som skiljer Rolf från Magnus och Greta, är att Rolf även stämmer in på vad Åström-Elmersjö identifierat hos lärare som utgår från samtiden i mötet med historiebruk i klassrummet.

Förutom att Rolf menar att historiebruk skapar legitimitet till historieämnet, ges eleverna möjligheter att utveckla förmågor kopplade till historieämnet, för att själva bedöma det som de ställs inför. Rolf integrerar två kunskapssyner när han beskriver sitt förhållande till historiebruk och kursen historia 1a1. Samtidigt som Rolf ger uttryck för ett av de tre förhållningsätten till historia som Seixas redogör för, det disciplinära förhållningssättet, då

60 Åström-Elmersjö, 2021. s. 18.

61 Rolf. Intervju, 2022-03-07.

62 Rolf.

24

Rolf beskriver hur han hjälper eleverna att utveckla förmågor kopplade till historiedisciplin, i detta fall historiebruk, som han uttrycker är av vikt.⁶³

Till skillnad från Greta, Magnus och Rolf som alla ger uttryck för att historiebruk skapar legitimitet till kursen, uttrycker Kalle sig mer kritisk till historiebruk och historia 1a1. Kalle beskriver det som:

Historiebruk är den svåraste nöten att knäcka på kursen. Du kommer se elever som briljerar på A-nivå på faktakunskaper, och så kommer det komma resonemang på historiebruk och de kan knappt få ett E. För det är ett helt annat sätt att tänka, och helt andra perspektiv, och att hela tiden vara beredd att tänka om.⁶⁴

Vad Kalle beskriver och uttrycker är att historiebruk är en något som kan ses som åtskilt från annan historisk kunskap, där resonemang är kopplat till historiebruk. Han beskriver hur elever som i andra fall presterar starkt när det kommer till faktakunskaper, möter på motstånd och hinder när det kommer till att analysera historiebruk. Det Kalle ger uttryck för är ett

disciplinärt förhållningssätt till historieämnet och han visar på att det finns olika sätt att se på historia. Han lyfter faktakunskaper och historiebruk som skilda kunskaper inom ramen för historieämnet och i detta fall kursen historia 1a1. Kalle ställer sig mer kritisk till historiebruk som något vilket eleverna försöker förstå innebörden av, och uttrycker att det är svårt utifrån elevperspektiv. Kalle ger även uttryck för att även om han anser att det är svårt, så ger han eleverna möjlighet att utveckla elevernas förståelse inför vad historiebruk innebär.⁶⁵

I likhet med Kalle så uttrycker sig även Nina kritisk till historiebrukets plats och vad det innebär för henne på kursen historia 1a1:

…Att det blir lite för ytligt och svårt i en historia 1a1 som bara är på 50 poäng. Då tycker jag att det är tillräckligt svårt i en historia 1b-kurs. Det är egentligen något jag tycker skulle passa in i historia 1a2, för då har man, ja men man måste för att kunna analysera historiebruk ha en ganska god kunskap om den historiska referensramen. Det tycker jag, det kan man inte förvänta sig av historia 1a1-elever. Så det blir lite

pliktskyldigt att man går igenom det utan att man har någon jättestor grund. Så jag tycker den är lite malplacerad i en sådan grund-historiekurs. Jag tycker att historiebruk är viktigt, men det är för lite tid, för det är så mycket annat som ska in i historia 1a1 kursen.⁶⁶

Lisa stämmer även hon in på Ninas kritik:

63Åström-Elmersjö, 2021. s. 18.

64 Kalle. Intervju, 2022-02-23.

65 Kalle. Intervju; Åström-Elmersjö, 2021. s. 18; Seixas, 2000. s. 20, 25, 26.

66 Nina. Intervju, 2022-02-23.

25

Jag kan tycka att det är lite onödigt avancerat. Jag hade önskat att, att man kanske tar upp det, men att man inte behöver examinera det eller något sådant där. För det är lättare att få in det lite bättre i en 100-poängskurs, då man har mer tid. I 50-poängskursen, det är tiden, och sen är det ju också beroende på klientelet.⁶⁷

Det Nina uttrycker är kritik både mot kursen historia 1a1 och historiebruk, samtidigt som hon i sin kritik uttrycker att hon anser att historiebruk är en viktig kunskap för eleverna att

utveckla förståelse för. Det är kontexten i form av kursens tidsmässiga omfång och elevernas referensramar som gör att Nina uttrycker sig negativt om historiebruk i förhållande till historia 1a1. Elevernas referensramar i förhållande till historiebruk och historia 1a1 kommer redogöras senare i uppsatsen. Även Lisa ger uttryck för att historiebruk kan ses om onödigt avancerat inom ramen för historia 1a1. Lisa anser precis som Nina att det är en kunskap som är av vikt, men att den tidsmässiga aspekten i form av tidsbrist försvårar historiebrukets plats på kursen. Samtidigt som Lisa även ger uttryck för att klientelet i form av eleverna som läser kursen leder till att hon uttrycker sig kritiskt till historiebruk och hur det avhandlas på kursen.

Nina och Lisas berättelser och hur de uttrycker sig om historiebruk överensstämmer med den fjärde lärartypen som Åström-Elmersjö identifierat, som visar på lärare som undervisar om historiebruk men som tycker att det är svårt då elevernas referensramar sätter stopp för att de kan förstå historiebruk utifrån dået och nuet. Nina och Lisas förhållningssätt till historiebruk på kursen historia 1a1 är negativt inställd precis som Kalles, vilket skiljer sig från Magnus och Greta som har en mer positiv inställning till historiebruk på kursen historia 1a1.⁶⁸

Lärarnas individuella prägel och syn på historiebruk visar sig leda till hur de talar om

historiebruk på kursen historia 1a1, då ingen gemensam konsensus går att urskilja hos lärarna.

Deras respektive förhållningssätt till historieämnet och historiebruk, leder till

historiedidaktiska konsekvenser i form av vilken utsträckning de undervisar om historiebruk.