Det främsta perspektivet som framkommer i djupintervjuerna till varför kommu- nerna ska arbeta mot nedskräpning är det estetiska perspektivet. Kommunen eller staden ska upplevas som ren och snygg, det är av stor vikt både för besöksnäringen och för de egna medborgarna. Utöver det så lyfts trygghetsperspektivet fram där en skräpig miljö kan upplevas som otrygg och dessutom uppmuntra till ytterligare nedskräpning. Andra perspektiv som belyses av kommunerna, men i mindre ut- sträckning, är miljöperspektivet, att det är kommunens skyldighet att hålla rent samt att kommunen bör fungera som en förebild för andra aktörer.
Gemensamt för dessa kommuner är att de har eller har haft stora problem med vardagsnedskräpning i stadsmiljö eller stora mängder av ilandflutet skräp. Däremot så har förutsättningarna att hantera dessa problem sett lite olika ut för kommuner- na. Dessa förutsättningar diskuteras nedan.
När det gäller ilandflutet skräp upplever en av kommunerna att frågan inte är prio- riterad vare sig kommunalt, regionalt eller nationellt. Möjligheten att omhänderta det ilandflutna skräpet är kopplat till arbetsmarknadsinsatser snarare än till exem- pelvis naturresursplaner eller regionala miljömål. Kontentan blir att det saknas långsiktig finansiering och att kommunen inte har resurserna att själva stå för kost- naden. Därmed ökar risken för att det ilandflutna skräpet inte omhändertas utan försvinner ut i havet igen eller stannar kvar i undervegetationen. Det är inte möjligt att uttala sig om synliga resultat eftersom det inte finns någon tydlig målsättning. Det visar på problematiken att ilandflutet skräp, vare sig nationellt eller regionalt har setts som en del i miljöarbetet. Det finns forskning32 som visar att nedskräpning kan betraktas som en miljöfråga då exempelvis plasten som bryts ned har en nega- tiv miljöpåverkan. Kommunen uppvisar en vilja och medvetenhet att arbeta mot ilandflutet skräp men uppnår inte förutsättningarna fullt ut. Kommunens problema- tik visar på avsaknad av både politiskt stöd och resurser samt att frågan bör lyftas upp till en nationell nivå.
En annan kommun beskriver att politikerna upplevde nedskräpningen som ett stort problem vilket bidrog till att det avsattes pengar och ett kommunalt projekt starta- des. Kommunen utförde diverse insatser som skräpmätningar, attitydkampanjer etc. vilket resulterade i att kommunen uppnådde sin målsättning att bli ”årets kommun” samt att nedskräpningen minskade för varje år. Alla i projektgruppen arbetade vid sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter och svårigheterna att därefter hitta en ny projektledare resulterade i att projektet avslutades och att arbetet har gått in i verk-
32
Norén Fredrik, Ekendahl Susanne, & Johansson Ulrika (2009). Mikroskopiska plastartiklar – fler än vad man tidigare trott. Havet 2009. Hämtad 30 april 2012 från www:
samheten för gatuavdelningen. Det finns inte längre några medel avsatta. Även om kommunen anser att det är för tidigt att uttala sig om konsekvenser av detta så visar det på betydelsen av att tänka långsiktigt, att arbeta upp en välfungerande organisa- tion och betydelsen av att anställa personal som enbart har dessa arbetsuppgifter.
En kommun beskriver att det har varit ett stort problem med vardagsnedskräpning och att ett behov av ett nätverk föddes eftersom trafikkontoret inte kunde lösa frå- gan på egen hand. I dagsläget behandlas därför nedskräpningsfrågan i ”Trygg, vacker stad” som är underställd presidierna i byggnadsnämnden, trafiknämnden och park- och naturnämnden. Målet är att staden ska upplevas ren och trygg och därför är nedskräpning en prioriterad fråga. Utöver att det är en prioriterad fråga så finns det avsatta pengar. Kommunen samarbetar över förvaltningsgränserna men har även många samarbetsformer med andra aktörer som Västkuststiftelsen och Håll Sverige Rent. Kommunen har haft möjlighet att göra många olika insatser, allt ifrån att förse media med material, skolstädning och annonser till konferenser. Kommunen har även använt sig av olika mätinstrument som skräpmätningar, Sve- riges Kommuner och Landstings mätning och Nöjdkund-index. Kommunen har nått upp till målsättningen och nedskräpningen har minskat. Det visar på att kom- munen prioriterar nedskräpningsfrågan och att den är väl inarbetad i verksamheten.
En kommun beskriver årtalet 2007 som oerhört betydelsefullt i arbetet mot ned- skräpningen. Detta år fastställdes målet med en växande, trygg och ren stad som ett överordnat mål för kommunen. Nedskräpningsfrågan blev med detta inte bara ac- cepterad utan även prioriterad på den politiska nivån. Resurserna för arbetet mot nedskräpning har samtidigt ökat markant.
Kommunen har gjort en mängd enskilda insatser men strategiskt viktigt har varit att på ett medvetet sätt använda media för att kommunicera de insatser som gjorts samt att i egen regi och i stor skala bedriva plockstädning under dagtid. Vidare har kommunen inbjudit till samarbete i de olika stadsdelarna, exempelvis med fastig- hetsägare och näringsidkare. Kommunen anger också skräpmätningarna som ge- nomförts med Statistiska centralbyrån och Håll Sverige Rent som centrala. I och med dessa har man fått mätvärden att följa upp samt indikationer på hur arbetet går. Kommunen uppger också att de nått sitt mål att minska skräpmängden trots att befolkningen växer.
Ett medvetet val har varit att undvika att driva allt för stor del av arbetet genom kampanjer eller i projektform. I stället har de ansvariga byggt in extrasatsningarna i den löpande verksamheten. Detta har bidragit till att nedskräpningsfrågan även i denna kommun är väl inarbetad. En farhåga som ändå lyfts är vad som händer den dagen när nedskräpningsfrågan inte åtnjuter samma höga politiska prioritering. Då blir dagens standard svår att upprätthålla enligt vår intervjuperson.
En annan av de kommuner vi intervjuat har tidigare haft ett tidsbegränsat projekt mot nedskräpning som nu avslutats. Projektet uppges i stor utsträckning ha varit ett marknadsföringsprojekt och det finns troligtvis inte så stora effekter kvar av pro- jektet nu när något år gått sedan det avslutades. Kommunen har en beställar-
/utförarorganisation där bland annat städinsatserna köps av olika entreprenörer. Kommunen har i dagsläget inte kunskap om exakt vilka resurser som läggs på städning. Organisationen upplevs i stora drag som positiv, även om entreprenörerna bedömer att nedskräpningen ökat. Beställaren upplever inte nedskräpningsproble- matiken som extrem i dagsläget. Just nu är inslaget av förebyggande insatser be- gränsat. En tänkbar effekt av organisationen kan också vara att ansvaret för före- byggande insatser är oklart, det vill säga ligger ansvaret hos beställaren eller utfö- raren? I stor utsträckning saknar kommunen mätbara mål och kunskap om vilka effekter som uppnåtts genom enskilda insatser.
En annan av de intervjuade kommunerna anger att de haft en livlig debatt om ned- skräpningen i kommunen. Sedan ett par år har man ett uppdrag från kommunfull- mäktige där en handlingsplan för en ren och trygg kommun har utarbetats. Uppdra- get har medfört ökade resurser även om de aktiviteter som genomförts av vår inter- vjuperson bedöms som relativt billiga och kostnadseffektiva. Kommunen har varit framgångsrik i att engagera skolor och förskolor i nedskräpningsarbetet. Att kom- municera de insatser som gjorts till media har varit en medveten strategi liksom att satsa på synlig städning, det vill säga städning under dagtid. Till strategin har också hört att höja beredskapen och städinsatsen vid vissa större evenemang snarare än att höja den basnivå som råder i övrigt. Kommunen har under det senaste året an- slutit till de kommuner som utför skräpmätningar och på det viset fått en indikation av att det arbete man utfört har gett resultat.