I denna djupintervju har kommunen två representanter som svarar på frågorna. En är representant för renhållningen i kommunen. Den personen ansvarar för avfalls- hantering och städning i tätort. Kommunens andra representant arbetar med iland- flutet skräp genom nätverket ”Attraktiv kust”.
HUR ÄR ARBETET ORGANISERAT?
Den tekniska förvaltningen ansvarar för avfallshantering och städning i tätorten. När det gäller det ilandflutna skräpet längs stränder varierar det hur arbetet är orga- niserat i kommunerna. I de flesta fall ligger det under arbetslivsenheterna och de tekniska kontoren. I norra Bohuslän driver kommunerna gemensamt ett projekt inom natur och miljövård med ett tillväxtperspektiv och med fokus på ilandflutet skräp. Kommunen samarbetar inom det informella nätverket ”Tillväxt norra Bo- huslän” i ett antal frågor kring kust och hav, landsbygdsutveckling samt besöksnär- ing.
Inom kommunens organisation ligger strandstädningen på omsorgsförvaltningen och arbetslivsenheter, vilket innebär att strandstädningen är direkt kopplat till sys- selsättningsinsatser av olika slag. Det är något som representanterna från kommu- nen vill förändra.
”De är ju en resurs för att städa, men det är kanske inte så att det ska utgå från individperspektivet vilken ambitionsnivå eller vilka mål man har när det gäller natur och miljövård längs kusten. Det är väl det första som visar på hur man har sett på den här frågan, både på lokal och på natio- nell nivå. Resurserna till operativ natur och miljövårdsarbete/skötsel har varit för små i förhållande till skötselplaner och mängden av ilandflutet skräp. Det marina skräpet är ett hot mot både miljö, djur och människor samt attraktivitet. I början på 1990-talet avsattes arbetsmarknadsmedel för dessa insatser och på så sätt flyttades perspektivet från natur och mil- jövård till individperspektivet. Men det som kommunerna också säger är att det här är en väldigt bra sysselsättningsåtgärd”.
FINNS DET PROBLEM MED NEDSKRÄPNING I DIN KOMMUN?
Kommunen är en stor handelsstad, det i anslutning till att besöks- och turistnäring- en är stor i kommunen gör att det blir det mycket skräp på marken som delar av renhållningen i kommunen måste ta hand om. Befolkningsmängden i kommunen ligger på cirka 12 000 invånare. På sommaren ökar befolkningen till cirka 60 000 invånare. Utöver det tillkommer cirka 15 000-20 000 besökare varje dag under sommarperioden. Det handlar om dagsturister och besökare som kommer för att handla etc. Besöksnäringen bidrar med en stor del utav den nedskräpning som sker i kommunen: ”De ska äta snabbt, handla och de ska gömma undan förpackningar
som blir stående nere på stan. De är väldigt svåra att nå för det är inte samma människor som kommer. De kommer kanske med 14 dagar eller en månads mellan- rum för att storhandla i kommunen”.
Trots detta så anser intervjupersonerna att kommunens stora utmaning är det iland- flutna skräpet: ”det som är viktigast är naturen och stränderna. Städningen på stan
är egentligen inte så beroende av hur mycket skräp det är för alla ytor måste ändå städas. Städningen i tätorten är något som vi hanterar medan strandskräpet är kärnpunkten i våra yrkanden.”
Det flyter iland stora mängder skräp med strömmarna. Terrängen i norra Bohuslän är taggig och klippig vilket medför att skräpet måste tas om hand genom handarbe- te. Det ilandflutna skräpet är ett stort problem som berör samtliga kommuner be- lägna längs med hela västkusten. Stora delar av det ilandflutna skräpet beror på dumpning, men även fiske och hur renhållningen i England sköter soptippar och sopkärl. Det som dumpas blåser ut i havet.
VARFÖR SKA KOMMUNEN ARBETA MOT NEDSKRÄPNING?
En anledning till varför kommunen ska arbeta mot nedskräpning är att det är kom- munens skyldighet dvs. det ingår i kommunens uppdrag att sköta den allmänna renhållningen. Utöver det lyfts det estetiska perspektivet. När det gäller det iland- flutna skräpet tillkommer miljöperspektivet, tillväxtfrågan och turistnäringen. Ut- över det lyfts både ett estetiskt perspektiv och ett miljöperspektiv.
Enligt intervjupersonen har det blivit en annan medvetenhet om skräpets påverkan på omgivningen.
”Tidigare städades det i princip en till två gånger under våren inför tu- ristsäsongen. Då har man bara det estetiska perspektivet på det ilandflut- na skräpet. Det som har tillkommit genom forskning är belägg för det hot mot miljön i havet och längs stränderna som microplasterna utgör. Det är oerhört mycket plast som ligger längs stränderna och tar vi inte hand om det när det har flutit iland så bryts det sönder av salt och sol och återvän- der ut i havet. Forskare har hittat fåglar vars magar varit fulla med plast- artiklar. Det är det som har gjort att den här frågan har blivit mer upp- märksammad”.
Utöver problematiken med att plastartiklar återigen sköljs ut i havet om det inte omhändertas så drabbas även andra djur av det ilandflutna skrä- pet. ”Det finns otaligt med bilder och historier inte minst av Roland Ohlin Västkuststiftelsen, där bl.a. kalvar stoppat huvudet i plasttunnor som har flutit i land och gått ut över klippkanterna och slagit ihjäl sig. Bland annat har man dissekerat magarna på en ko och de var fulla med plast, så det är inte bara fåglar.
Slutligen anser kommunen att det ilandflutna skräpet också i mångt och mycket är en tillväxtfråga eftersom det riskera att drabba turistnäringen. ”Det är också en
tillväxtfråga som vi ser det för vilka turister vill komma till skräpiga stränder.”
VIKTIGASTE ATT TA MED SIG
Kommunen anser att det viktigaste att ta med sig i arbetet mot det ilandflutna skrä- pet är frågor som rör ansvarsfördelning, producentansvar och regelverk samt in- formationskampanjer.
”Det är viktigt att det finns olika ingångar när de gäller lösningar till problemet med ilandflutet skräp. Men att det även ses till vem som äger frågan och har ansvaret. Det handlar även om producentansvar när det gäller regelverket till havs. Det är förbjudet att dumpa skräp, men det finns fortfarande en hel del människor som kastar över bord från kryss- ningsfartyg osv. Det finns mycket att göra för att förändra det här synsät- tet att havet är en form av soptunna där skräpet försvinner ned i något svart hål. Det handlar om informationskampanjer på nationell och inter- nationell nivå men det är framför allt på internationell nivå som det be- hövs. Men även medvetenhet om naturens lagar med strömmar osv. Vi ska vara glada för att Sverige inte har så många privatiserade stränder, utan att människor faktiskt har möjlighet att komma ut till kusten. Men det gör också att det blir ett annat ansvar i de här frågorna.”
Enligt intervjupersonen är det fortsatt viktigt att ta hand om det skräp som redan nått stränderna, även om den marina nedskräpningen skulle stoppas idag. För att uppnå en bra havsmiljö är det viktigt att ta hand om den stora mängd skräp som redan finns längs med stränderna och i vegetationen.
KOMMUNENS RAM, INSATSER OCH RESULTAT
En sammanställning av kommunens drivkraft, förutsättningar, insatser och resultat presenteras i en nedanstående tabell (se tabell 6).
Tabell 6. En presentation av kommunens nyckelord utifrån drivkraft, förutsättningar, insatser och resultat.
KOMMUN 1
DRIVKRAFT FÖRUTSÄTTNINGAR INSATSER RESULTAT Renhåll- ning Kommunens skyldighet Estetiskt perspektiv Besöks- och handelsstad Stora mängder skräp Teknisk förvaltning Övergripande kommunala mål ”välstädad stad” Regionalt politiskt intresse Engagerad befolkning Svårt att nå besökare med information Artiklar, annon- ser, TV-reklam Frivilliga städda- gar Skräpplockarda- gar Sommarpatrullen Information till näringsidkare Bidrag till hamnföreningar
Trolig ökad medvetenhet
Ilandflutet skräp Miljöperspek- tiv Besöks- och turistnäring Tillväxtfråga Problem med ilandflutet skräp
Det ilandflutna skräpet är inte kopplat till naturresurs- planer eller till regionala miljömål
Strandskräpet är kopplat till arbetsmarknadsfrågor Saknas delvis kompetens beroende på förvaltning Det finns ingen bra struktur Låg prioritetsnivå (kommu- nal, regional, nationell) Lagstiftning (deskriptor 10) Frågan har inte erkänts nationellt
Finns erfarenhet av att arbeta med dessa frågor Bra kontaktnät Informellt nätverk Det finns forskning och underlag
Lobbyverksam- het
Referensstränder
Kan inte uttala sig om synliga resultat Har inte uppnått målsätt- ningen eftersom det inte finns någon tydlig målsätt- ning. Enbart inom naturre- servat och andra skyddade områden där det finns skötselplaner
Saknas långsiktig finansie- ring Bristande resurser Sysselsättningsinsatser Arbetsmarknadsmedlen har minskat Krävs utbildad personal
Det ilandflutna skräpet omhändertas inte Metodutveckling hotas Kompetent personal kan inte anställas
Begränsat antal människor som kan arbeta
Ekonomiskt stöd Undervegetationen röjs Kvalificerad arbetsledare