Kommunen har tidigare arbetat förebyggande mot nedskräpning i projektform men har inget sådant arbete i gång just nu.
HUR ÄR ARBETET ORGANISERAT?
Kommunen har fått ange den förvaltning som ansvarar för städarbetsinsatser, samt de förvaltningar som berörs i olika förebyggande arbetsinsatser mot nedskräpning.
Intervjupersonen är verksamhetsansvarig för en av två drift- och underhållsentre- prenader i staden. Intervjupersonens ansvar rör de mest centrala delarna av staden men personen har även ett samordningsansvar för renhållningen. Under de senaste åren har intervju personen även arbetat med nedskräpningsfrågor och papperskor- gar som ett komplement till det dagliga arbetet med drift och underhåll, dock utan någon utnämnd funktion i nedskräpningsarbetet. I dag hanteras nedskräpningsfrå- gan helt och hållet i den fasta organisationen. Tidigare var organisationen för ned- skräpningsarbetet en annan. Det arbetet, som avslutades för tre år sedan, drevs mer i projektform och det genomfördes bland annat stora reklaminsatser. Då fanns ock- så en projektanställd beteendevetare som arbetade med dessa frågor.
På kommunens allmänna platsmark, som förvaltas av gatukontoret, är det enbart gatukontoret som ansvarar för nedskräpningsarbetet. Till allmän platsmark hör gator, torg, parker, lekparker och mark ned mot stränderna. Fastighetskontoret ansvarar för renhållningen på annan icke exploaterad mark och bland övriga kom- munägda fastigheter är det Serviceförvaltningen som ansvarar.
”Det finns ingen övergripande renhållning. Var och en som äger och för- valtar de olika ytorna ansvarar för renhållningen. Sedan har miljökonto- ret givetvis en övergripande roll om det är någon som inte följer de reg- lementen som finns i miljöbalk och liknande. De har tillsynsutövning även mot oss förvaltningar”.
FINNS DET PROBLEM MED NEDSKRÄPNING I DIN KOMMUN?
Intervjupersonen säger att det förekommer mycket nedskräpning men att proble- men inte är extrema. När det gäller marin nedskräpning upplevs problemen som begränsade. Kommunen ligger relativt skyddade jämfört med många andra kust- kommuner. Däremot har kommunen relativt mycket skräp utmed de vägar som kommunen har driftansvar för. ”Vi har mycket lastbilstrafik, färjor och annat där
det slängs mycket. Vi har även stora problem med nedskräpning längs vägarna från olika snabbmatsställen”. Den ofrivilliga nedskräpningen beskrivs som omfat-
tande. Ett av de större problemen är att det blåser bort saker, exempelvis från torg- handeln. Handlarna lägger ut sina plastpåsar för att folk ska handla och så blåser de bort när det kommer en vindby. Även från byggarbetsplatser blåser det bort före- mål.
”Sedan har vi också den normala nedskräpningen. Där har vi ett problem med att fåglar drar ut från papperskorgar, så det är inte alltid att folk har kastat utanför. Vi är ibland lite dåliga själva på att ha rätt utrustning. Vi kan göra mycket innan vi måste gå på folk att de måste bli bättre…”
Intervjupersonen syftar på att det ibland behövs större kärl, att kärl finns på rätt ställen och att det alltid finns utrymme i kärlen. Dessutom gäller det att ha kärl som inte inbjuder till att fåglar drar ut skräpet. När det gäller problematiken med cigar- rettfimpar säger intervjupersonen att kommunens entreprenörer märkt att mängden fimpar minskar om det finns askkoppar som tydligt visar att de är askkoppar utpla- cerade på rätt ställen.
Här har vi ett dilemma, ett pedagogiskt svårt problem med askkoppar. Många av våra fastighetsägare och även gatukontoret i våra inrättningar vill inte inbjuda till rökning. Därför vill de inte att vi sätter upp askkoppar i närheten av busshållplatser, uppgångar från citytunnelstationer och lik- nande. Det resulterar i att folk röker där det finns lä och slänger fimpen där de står, medan våra askkoppar står fyra meter därifrån. Det är lite vårt eget fel som inte har löst det. Först och främst måste vi bli duktiga på att veta var vi ska ha grejorna och vilken sorts utrustning. Sedan finns all- tid en viss kategori människor som inte bryr sig om var de slänger saker.”
Enligt intervjupersonen upplever kommunens entreprenörer att det har blivit mer skräp genom åren särskilt vid stränderna och i parkerna, där det grillas på somrar- na. Konsumtionen av snabbmat, men även vanan att anordna picknick har ökat betydligt under de senaste 7–8 åren, och ökningen fortsätter.
Kommunen har inte gjort någon studie över vilka kategorier människor som skrä- par ned mest, ”vi kan inte peka ut någon grupp som bättre eller sämre. De finns i
alla åldrar oberoende av kön. Det är klart att rökare lämnar efter sig mycket fim- par. Hade det funnits fler askkoppar så kanske…”
När det gäller tippning av större föremål säger intervjupersonen att det relativt ofta förekommer i innerstadsmiljö. Orsaken kan vara att den som gör det saknar bil för att köra skräpet till en miljöstation och därför slänger det på trottoaren.
”95 procent av befolkningen resonerar inte så, men vi har rätt mycket dumpning av större avfall i innerstaden trots att vi har väldigt generösa mottagningstider. Det är ett problem som diskuterats eftersom det finns ett fastighetsägaransvar att ta hand om grovsopor. Det är nog en del dåliga fastighetsägare också.”
VARFÖR SKA KOMMUNEN ARBETA MOT NEDSKRÄPNING?
Intervjupersonen säger att de är styrda av vad politikerna säger, hur tekniska nämnden uttrycker sin vilja. Dessutom gör kommunen egna undersökningar om hur invånarna vill ha det i sin kommun. Genom detta vet de att även invånarna vill att de jobbar med renhållning och mot nedskräpning. Enligt intervjupersonen ger invånarna ett medelbetyg för renhållningsfrågorna, inte högsta betyg men heller inte lägsta.
KOMMUNENS RAM, INSATSER OCH RESULTAT
En sammanställning av kommunens drivkraft, förutsättningar, insatser och resultat presenteras i en nedanstående tabell (se tabell 10).
Tabell 10. En presentation av kommunens nyckelord utifrån drivkraft, förutsättning- ar, insatser och resultat.
KOMMUN 5
DRIVKRAFT FÖRUTSÄTTNINGAR INSATSER RESULTAT Treårig
kampanj ca 2007–2010
Heltidsanställd projektledare Anställd beteendevetare
Till stor del en informationskam- panj, men även: Happenings på stan, man samlade in sopor och la ut på torget
Reklam på stan och olika evenemang Testade olika färger på papperskorgar Bjöd in till arran- gemang med skräpplockning i staden Troligen få resultat kvar efter kampanjen Efter avslu- tat projekt Trygghetsperspekti- vet Turismperspektivet Upplevd ökad nedskräpning Stadens invånare vill ha rent omkring sig
Kommunen har beställar- utförarorganisation: med två drift- och underhållsentre- prenader.
Fyra entreprenörer varav en kommunal.
Entreprenaderna utökas. Gatukontoret köper tjänsten att det inte ska finnas ned- skräpning.
Gatukontoret ansvarar för renhållning i parker, på gator, torg, den allmänna platsmarken, lekplats, mot stränder.
Nästan alla ytor städas Goda resurser till utveck- lingsverksamhet Gratis hundbajspå- sar Gör kundnöjdhets- mätningar Stöder Pool 2000 Infokampanj mot nedskräpning längs vägar. Stadsvicevärdar Fickaskkoppar Infokampanj om hundbajs Synlig städning på dagtid med ”stads- vicevärdar” Utveckling av papperskorgar med entreprenör. Utveckling av städmaskin till- sammans med Svevia Allmän tvek- samhet och dålig kunskap om resultat efter insatser. Resultat i kund- nöjdhetsmätning ligger troligtvis konstant Svårt att mäta vilka resurser entreprenörerna lägger på ned- skräpningen.