Under denna rubrik presenteras en sammanställning av kommunernas interna styr- ka och svagheter samt externa hot och möjligheter i arbetet mot nedskräpningen. Därefter presenteras den vägledning som kommunerna efterfrågar samt vad andra myndigheter kan bidra med för att underlätta kommunernas arbete mot nedskräp- ning.
Interna styrkor och svagheter
Kommunerna har fått analysera vilka deras interna styrkor och svagheter är samt vilka externa hot och möjligheter som finns. En sammanställning finns i tabell 12. Många kommuner upplever politiska beslut/politiskt stöd som en intern styrka, men även olika former av kontaktnät och samverkan mellan förvaltningar samt med andra aktörer. Återkommande är att det finns avsatta resurser. Därefter nämns även projektledare, kompetens och kommunikationsgrupp samt att nedskräpningen sätts in i en helhetsbild (hela parkmöbler, klotter etc.).
En satsning på synlig städning är också återkommande hos de kommuner som intervjuats. Den samlade bedömningen är att den typen av åtgärd också har en förebyggande effekt som komplement till den konkreta städinsatsen som utförs. Den typen av städinsatser utförs dock i flera fall säsongsbundet vid sidan av ordi-
narie verksamhet, exempelvis som arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller som som- mararbete för ungdomar.
När det gäller interna svagheter anger de tillfrågade kommunerna bland annat bristande resurser samt att arbetet mot nedskräpning bedrivs vid sidan av de in- blandades ordinarie arbetsuppgifter. I detta sammanhang nämns även delade gräns- snitt där olika förvaltningar och bolag har fastighetsansvar.
Externa möjligheter och hot
När det gäller yttre möjligheter nämns vikten av studiebesök för att se hur andra kommuner eller aktörer arbetar mot nedskräpning, men även organisationerna Håll Sverige Rent och Clean City. Återigen dyker samarbete med andra aktörer upp som en faktor men även medias intresse. Även politiskt stöd, ekonomiskt stöd och lag- stiftning nämns som faktorer som möjliggör kommunernas arbete mot nedskräp- ning.
När det gäller yttre faktorer som försvårar kommunernas arbete mot nedskräpning är lagstiftning en återkommande faktor där många kommuner främst är kritiska gällande tillämpningen av lagstiftningen. Andra faktorer som nämns är brist på resurser och kompetens samt brist på teknisk utveckling och miljövänliga metoder, men även människors värderingar och svårigheten att nå ut till företagen. Även fastighetsägaransvaret kommer upp som en yttre faktor eftersom det medför att det blir en splittrad städning.
Kommunernas uppfattning om de interna svagheter och styrkor som de har samt de externa möjligheter och hot som de anser att de ställdes inför i deras arbete mot nedskräpning presenteras i tabell 12.
Tabell 12. Kommunerna har redovisat interna svagheter och styrkor samt externa hot och möjligheter gällande arbetet mot nedskräpning.
Interna styrkor Interna svagheter
Avsatta pengar (5), politiska beslut och stöd (4), kontaktnät av politiker och organisationer (2), kom- petens (2), många förvaltningar delaktiga, samordnar städfrågorna, samverkar, pratat ihop sig (kommunen och politiker), byggt in det i verksamheten, engage- mang, projektledare, gemensam upphandling av städning (förvaltningar), tillsammans har man kun- skap, kommunikationsgrupp, stadens prioritet, inte göra nedskräpningsfrågan enbart till en städfråga, helhetsbild (hela parkmöbler, klotter etc.), medie- landskapet, stab med omvärldsanalys, personer som sitter som utvecklare, kommunal utförare, funktions- entreprenaden, kostnadseffektiva aktiviteter, struktur
Gjordes utöver vårt vanliga jobb, olika för- valtningar och bolag som har fastighetsansvar, delade gränssnitt (gata/torg och park), resurser (2), svårt att nå ut med budskap, man kan alltid göra mera
Interna fakto- rer
Erfarenhet*, referensstränder*, rekrytera en person*, Kontinuitet på ledarsidan*
Prioritetsnivån*, resurser* kompetens*, förknippat med arbetsmarknadsfrågor*
Möjligheter Hot
Engagerad befolkning, Håll Sverige Rent (2), Clean City, frågan ligger rätt i tiden, tittat på olika kampan- jer, studiebesök (3), prioriterat mål i budgeten, evenemangsstad (lätt att få sympatier att arbeta med frågorna), samverkan, gemensam upphandling av städning (kommuner, fastighetsägare), media är intresserad, samarbete andra aktörer, lagstiftningen (bötfälla)
Svårt att nå företagen, människors värdering- ar, fastighetsägaransvar (splittrad städning), utvecklingsresurser, tillämpningen av lagstift- ningen dvs. bötfälla för nedskräpning (3), ordningslagstiftningen, snabbmatskedjorna, fimp problematik, luta sig tillbaka, tid, resur- ser, kompetens, teknisk utveckling och miljö- vänliga metoder,
Yttre fakto- rer
Ekonomiskt stöd*, engagerade regionala politiker Prioritetsnivå nationellt*, resurser*, förknip- pat med arbetsmarknadsfrågor*, lagstiftning- en*
Notera. Svar som faller inom samma kategori har sammanförts och frekvensen
redovisas inom parentes. * = gäller det ilandflutna skräpet längs med kusten. Om vägledning och andra myndigheter
Kommunerna har fått uppge om de anser att det finns ett behov av vägledning och i så fall inom vilket område det behövs. Utöver det har kommunerna svarat på frågan vad de anser att andra myndigheter kan göra för att på så vis underlätta kommuner- nas arbete mot nedskräpning. En sammanställning av svaren presenteras i tabell 13 respektive tabell 14.
Tabell 13. Kommunerna har uppgett om de efterfrågar vägledning och i så fall inom vilket område det behövs.
Notera. Svar som faller inom samma kategori har sammanförts och frekvensen
redovisas inom parentes.
Tabell 14. En sammanslagning av kommunernas syn på vad andra myndigheter kan göra för att underlätta kommunernas arbete mot nedskräpning.
Notera. Svar som faller inom samma kategori har sammanförts och frekvensen
redovisas inom parentes.
VÄGLEDNING
Ilandflutet skräp Har inte sett att det finns sådan kunskap på statlig och regional nivå (1) Startar en gemensam dialog (1)
Titta på ansvar och roller (1) Titta på hur plast kan återvinnas (1)
Renhållning Det är inte samma behov inom den allmänna renhållningen inom tätort (1) Tips och idéer på arbetssätt (4)
Möjlighet att ladda ned och sprida material (1) Ren fakta om nedskräpning (1)
Den ekonomiska aspekten på hur mycket nedskräpning kostar (1)
Vid kampanj kunna säga att kommunen har stöd utav Naturvårdsverket och Håll Sverige Rent (1) Nätverk och samordning av kommuner (2)
Kunskap om nedskräpningsarbetet (1)
Statlig finansiering av nationella kampanjer och skräpmätningar (1)
Jobba nationellt mot stora aktörer (tobakstillverkare, snabbmatstillverkare) (1) Hjälpa till att prioritera upp frågan (1)
Mer av rekommendationer och riktlinjer (1)
Markering från hög nivå (regering, Naturvårdsverket) att nedskräpning inte är acceptabelt (1) Få med skola och förskola viktigt för långsiktighet (1)
VAD ANDRA MYNDIGHETER KAN BIDRA MED Ilandflutet skräp Lyfta upp frågan på en nationell och internationell nivå (1)
Extra insatser till strandstädning (1) Det är resurser som behövs (2)
Kommunerna har inte resurser till att städa stränder (2)
Renhållning Viktigt att kommuner, föreningar, näringsliv visar att vi inte accepterar nedskräpning (1) Det hade kanske varit bra om lagen hade gällt allt (1)
Att polisära myndigheter jobbar med att bötfälla (5)
Jaga brottslingen, inte brottsoffret – lägg resurser på att hitta den som dumpar skräpet (1) Vid affischeringsbrott – ge möjlighet att komma åt uppdragsgivaren i stället för utföraren (1) Nedskräpningsfrågan in i skolplanen året runt (1)
Naturvårdsverket – få snabbmatskedjorna att ta ansvar för den nedskräpning deras förpackningar orsakar (1)