Kommunerna har ombetts besvara om de var nöjda eller missnöjda med sina insat- ser samt ange de främsta förebyggande insatserna som resulterat i minskad ned- skräpning. Här redovisas även kommunernas viktigaste reflektioner i arbetet mot nedskräpningen.
De kommuner som arbetar med information (webbplats, sociala medier, kommun- guide, affischpelare/tavla, informationsfilm) till medborgare i syfte att skapa en medvetenhet om nedskräpning har fått bedöma om informationen medfört resultat i
form av minskad nedskräpning. Majoriteten av kommunerna (76 procent) uppger att det skett i liten utsträckning. En liten del av kommunen (11 procent) anser att det sker i stor utsträckning, medan 14 procent anser att det inte alls resulterar i minskad nedskräpning.
De kommuner som har varit delaktiga i skräpplockardagar har fått besvara frågan om de upplever att skräpplockningen påverkat hur mycket det har skräpats ned i området efter att aktiviteten är avslutad. Av de kommuner som har svarat uppger 39 procent att det är oförändrat, medan 32 procent av kommunerna svarar att det skräpas ned mindre. Övriga kommuner (29 procent) anger att de inte vet.
De kommuner som har gjort ytterligare förebyggande insatser har fått svara i en öppen fråga om de var nöjd eller missnöjd med insatsen samt motivera varför. Av dessa svarade 14 kommuner på denna fråga. Svaren var mer eller mindre uttöm- mande, men gemensamt för dessa kommuner var att de har varit genomgående positiva. Det gäller samtliga, förutom tre kommuner där den första kommunen uttrycker ”effekten ej utvärderad” och den andra kommunen skriver att ”kampan-
jen fick stort genomslag i media, men svårigheten är att upprätthålla intresset för problemet och att som förvaltning hålla liv i argumentationen”. Den tredje kom-
munen anser att ”sedan producentansvaret infördes har resultatet vid insamlingar-
na varit lågt, samtidigt som problemet med skrotbilar tilltagit”.
En kommun uttryckte resultatet av sina insatser på följande sätt ”sorteringskärl
sorteras ej, men skräp hamnar i behållaren. Annonser har viss effekt. Informa- tionsblad i brevlådor ger intressenter till kvarterskomposter och gör folk medvetna om vad man får/inte får. Det ger förhoppningsvis resultat i form av mindre ned- skräpning (olovliga komposter). Skyltar uppmärksammar invånare på problemet, kvarterskomposter minskar definitivt de olovliga komposthögarna överallt. TiksPac hundlatriner gör att fler plockar upp efter sin hund”.
Slutligen anser en kommun ”att det var bra att avgiften togs bort. Den retade
många och ledde till att skräp tippades i skogen. Under Insamlingsdagarna ställ- des containrar upp i de mindre orterna för grovsopor samt farligt avfall kunde lämnas. Dessa utnyttjades och uppskattades mycket av invånarna”.
Kommunerna har även fått besvara vilka som är de främsta förebyggande insatser- na som ger resultat mot nedskräpning. Kommunerna uppger att de främsta före- byggande insatserna är städinsatser och att skapa attityd- och beteendeförändringar hos förskolebarn och skolbarn. Några andra återkommande svar är information till medborgarna och hantering av papperskorgar (tömma, hålla rena, budskap). Något enstaka svar är behovet av statliga medel för att hålla rent, medialt fokus på ned- skräpning samt ta bilder på den nedskräpningen.
Slutligen fick kommunerna möjlighet att berätta om deras viktigaste reflektion i arbetet mot nedskräpning. De fria svaren har kategoriserats och presenteras i tabell 5 under rubrikerna drivkraft, attityd, förutsättningar, insatser och åtgärder.
Tabell 5. Kommunernas reflektion gällande arbetet mot nedskräpning uppdelat i kategorierna drivkraft, attityd, insatser och åtgärder.
REFLEKTIONER Drivkraft
Att det är en viktig fråga för stadens varumärke Onödiga kostnader
Attityd
95 procent sköter sig, resterande 5 procent är det svårt att göra något åt
Allmänt har attityden hos folk förändrats på senare år, det är mer ok att skräpa ner nu än på 1970-talet Det är svårt med attitydförändringar. Det är ett långsiktigt arbete som är svårt att mäta
Ändra ungdomars attityd till nedskräpning. Skolorna bör arbeta mer aktivt för att påverka ungdomarnas attityd Problem med nedskräpning finns framförallt vid skolavslutning, midsommar och andra sommarevenemang då många ungdomar är ute
Har arbetat med nedskräpningen i kommunen i många år. Genom att delta i Håll Sverige Rents skräpmätningar kunde vi se att våra insatser gav resultat. Det som slår mig när jag flyttar till ny kommun är vilken skillnad i attityd det är avseende nedskräpning av offentliga ytor. Människor har inte alls samma beteende med att slänga skräp omkring sig. Tror att storleken och karaktären på staden spelar är en viktig roll i detta
Tjata, tjata, tjata. Informera mera. Alltid aktuellt. Börja med barnen. Dags för en ny "hit" i skolorna. Tillhör själv generationen som fick sjunga: man ska aldrig aldrig aldrig skräpa ner
När jag växte upp itutades man med "Håll Skåne rent". Det gav en viss effekt. Elever resp. nyanlända till Sverige borde få mer info om "hur vi ska göra" (eleverna är påverkbara de nyanlända bör få veta att en ren miljö uppskat- tas). Övrig befolkning är redan "körd"
Attitydförändring är nödvändigt för att få en förändring tillstånd. Vidare vet vi att det på förskolor arbetas med s.k. "Grön flagg" samt Förpacknings- och Tidningsinsamlingens skolmaterial så som t ex Bamse och skräpjakten etc. Vidare som kommentar till första frågan slängs det mycket skräp i dikeskanter. Även längs en del vägar som inte är i stadsmiljö
Människor är riktiga skräpnissar och ofta tämligen hopplösa att lära vett… Att medborgarna tycker det är viktigt att det städas
Det är något man måste jobba med kontinuerligt. Människan är lat och har man inga spärrar mot att slänga skräpet där man står så gör man det. Så spärrarna mot att slänga saker i naturen är mycket vikigt att få i dem tidigt. För vuxna gäller det att det ska vara lätt att göra rätt plus att polisen bör uppmärksamma att det är väldigt fult och fel att slänga saker där man står
Insatser
Vi har en heltidsarbetare anställd tiden april–oktober som plockar skräp 8 tim/dag. Sopmaskin sopar centrala staden varje lördagsmorgon under barmarkstiden. Tidig vår har vi en grupp som plockar/städar längs gator-vägar- parker efter det som gömts i snö. En grupp som tömmer papperskorgar/hundbajs 1g/v året runt
Mer aktiviteter och informationskampanjer för att förebygga och minska nedskräpning.
Tydligare information angående sortering. Det ska vara nära till källsorteringsstationer och återvinningscentraler. Som avslutning kan tilläggas att vår erfarenhet visar att människor som deltar i skräpplockning tycker att det är
Ju renare man håller desto mindre nedskräpning blir det
Centrala informationskampanjer skulle ge ett bättre underlag och förutsättningar för lokalt arbete Det finns alltid mer att göra. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något
Snyggt och rent minskar skadegörelse och klotter
Nedskräpningen är ganska låg i kommunen så informationen och arbetet mot nedskräpning ligger på en ganska bra nivå
Det tar aldrig slut
För att lyckas behövs ett helhetsgrepp det går inte att bara kommunen jobbar med det. Kommunen, näringslivet, föreningar, skolan, ideella organisationer, etc. måste tillsammans jobba med det
Samverkan, stöd i lagstiftning, attitydarbete
Att ha en hög nivå på renhållningen, det ska synas när det första skräpet hamnar fel Att ingen större aktivitet förekommer
Håll snyggt så kommer det över tid bli bättre och bättre med nedskräpningen. Börjar en plats bli skräpig så är det ett idogt arbete som vänder trenden
Åtgärder
Utöka samarbetet med Håll Sverige Rent och Returpack. Bättre lagstiftning kring omhändertagande av skrotbilar. Skapa bättre insamlingssystem för batterier, däck med fälg samt övrigt icke producentansvars el-avfall som idag hamnar i naturen (varmvattenberedare, mm). Erbjud subventionering till kommuner som deltar i olika nedskräp- ningskampanjer
Att förpackningsindustrin bör ta ett större ansvar. Handel
Tillsynssidan bör ha långtgående befogenheter genom lagstöd, för att kunna bedriva en effektiv tillsyn. Resurser hos polismyndigheterna.
Det hade underlättat om kommunerna kunde söka ersättning för sina kostnader i ex. strandstädning. I kommunen här sker insatser med särskilt arbetslag som städar av stad, vägar och allmänna ytor – men inte förebyggande. Skötsel av Förpacknings- och Tidningsinsamlingens återvinningsstationer ofta dålig. Överfulla behållare gör att det ställs avfall runt omkring. Sköts dåligt när ansvaret inte finns på lokal nivå
Tydligare krav och riktlinjer. Tydligt statligt ekonomiskt stöd för strandstädning Tillgängligheten för avfallshan- teringen skall vara god för medborgarna och företag. Informationen om avfallshanteringen skall vara översatt på flera språk (minst engelska) eftersom vår kommun är en turistkommun. Viktigt att tillfälliga besökare och turister får enkel information om hur vi hanterar avfallet i just denna kommun. Noterar att reglerna skiljer sig högst markant mellan angränsande kommuner, vilket kan vara ett visst problem...
Medborgarna uppvisar inget egenansvar. Snabb/take away -maten en stor källa till nedskräpningen. Ingen utta- lad/långsiktig strategi/ inga tilldelade resurser. Landsomfattande mediekampanjer nödvändig
Det bör avsättas särskilda medel till att lyfta frågan som en kampanj/projekt för att få fokus på nedskräpningen Det krävs resurser till att arbeta med den här frågan. Man kan se att nedskräpningen tenderar att öka. Det är dyrt för kommunerna att städa, de pengarna kunde användas på ett bättre sätt
Goda exempel
Under denna rubrik presenteras de djupintervjuer som har utförts med sex kommu- ner. Inledningsvis beskrivs varje kommun utifrån hur de har valt att organisera sitt arbete mot nedskräpning, eventuella problem med nedskräpning och varför kom- munen bör arbeta mot nedskräpning. Varje enskilt kommunavsnitt avslutas med en sammanfattande tabell över drivkrafter, förutsättningar, insatser och resultat. Slut- ligen följer ett avsnitt där en sammanslagning av samtliga kommuners erfarenheter presenteras samt ett avsnitt om inre och yttre faktorer utifrån en Swot-analys. Även kommunernas syn på vägledning och på vad andra myndigheter kan göra belyses.