Kommunen har jobbat aktivt mot nedskräpning och uppmärksammats för det. Del- tar även i Statistiska centralbyråns skräpmätningar. Den person som intervjuas är teknisk chef samt park- och gatuchef.
HUR ÄR ARBETET ORGANISERAT?
Kommunen har fått ange den förvaltning som ansvarar för städarbetsinsatser, samt de förvaltningar som berörs i olika förebyggande arbetsinsatser mot nedskräpning.
Utifrån ett principbeslut som kommunen fattat är kommunen numera en enda för- valtning. Tanken med det har varit att hitta effektivare arbetsmodeller och att inte arbeta så stuprörsorienterat. Kommunen har samordningsområden som består av ett antal verksamhetsområden. Ett sådant är kultur- och tillväxt som innehåller sam- hällsbyggnad, kultur, tillväxt, näringsliv och alla tekniska funktioner. Ansvaret finns inom samordningsområdet och ansvarig verksamhet är gator och parker.
FINNS DET PROBLEM MED NEDSKRÄPNING I DIN KOMMUN?
Kommunen har inte problem med nedskräpning i någon större utsträckning, men det kan vara skräpigt till och från. Intervjupersonen tror inte att det är värre än i andra kommuner men upplever dock att det har blivit en sanning hos befolkningen att det är extremt skräpigt.
Kommunen arbetar med ”finishprogrammet” i syfte att bidra till upplevelsen av en renare stad. Kommunen har ett slitet centrum och de arbetar med att räta upp plat- tor och rensa ogräs etc. Nivån av insatserna är koncentrerade till centrum eftersom det är där behovet finns. Enligt intervjupersonen har allmänhetens upplevelse av staden betydelse ”upplever man staden ren så kastar man mindre skräp”.
Kommunen upplever det inte som något stort problem med tippning men säger att de har vissa områden där det slängs större föremål som vitvaror etc. Återigen näm- ner intervjupersonen vikten av att ha välskötta platser ” runt snötippen till exempel,
där det gärna blir skräpigt, dit kommer gärna bildäcken och kylskåpen också. Åter- igen, där det är snyggt och prydligt. I en vacker, välskött skog tar det emot att slänga ett kylskåp, för de allra flesta”. Kommunen har problem med nedskräpning
runt snötippen men även längs med vägar.
Kommunen upplever inte heller att det är något stort problem med ilandflutet skräp längs stränderna ”problemen längs norrlandskusten är mycket mindre, beroende på
geografin och att det är mindre båtliv. På västkusten finns både yrkestrafik och världshav i närheten och generellt mycket mer båtliv. Vi har inte skärgård heller på samma sätt. Det varierar ju längs hela norrlandskusten men just runt kusten har vi inte så jättemycket skärgård”
VARFÖR SKA KOMMUNEN ARBETA MOT NEDSKRÄPNING?
Kommunen förvaltar de offentliga rummen, gatorna, torgen och parkerna och där- med är det kommunens skyldighet att städa. Ytterligare en anledning att arbeta mot nedskräpning är att få nöjda medborgare och besökare. Ytterligare en aspekt som kommunen lyfter är trygghetsperspektivet: ”Det har varit den kopplingen som vi
har gjort. Om du går i en främmande stad på en skräpig bakgata där ingen annan vill vara kontra om du går på en trivsam stadsgata, ren och snygg med många andra människor. Den upplevda tryggheten förbättras om det är rent och snyggt”.
Kommunens långsiktiga målsättning är att tillhandhålla medborgare och besökare- möjligheten att slänga skräp och i och med det reducera konkreta städinsatser.
VIKTIGASTE ATT TA MED SIG
Intervjupersonen anser att det som är viktigt att ta med sig i arbetet mot nedskräp- ning är engagemang och samarbete mot nedskräpning. Kommunen lyfter även betydelsen av hur medborgarna uppfattar nedskräpningen: Offentlig renhållning
har två delar. Den ena är att det är rent, den andra är att medborgarna uppfattar det så. Där har vi känt att vi behöver jobba med båda delarna. Det är viktigt att kombinera uppmärksamhet, engagemang och att få medborgarna med sig. Den debatten man har i staden har också betydelse. Pratar alla om hur skräpig stan är så finns det inget engagemang för att inte slänga skräp.”
Intervjupersonen menar också att mer information och kunskap om nedskräpning- ens effekter kan vara av stor betydelse om det är svårt att få engagemang inom kommunen då det finns många olika åsikter.
Ytterligare en sak att ta med sig är problematiken att utvärdera enskilda insatser: ”Vi har ingen idé om hur vi ska utvärdera enskilda insatser. Det är svårt att isole-
ra. Det var även dåligt väder under de fyra veckor som vi gjorde skräpmätning. Det hade också betydelse”.
KOMMUNENS RAM, INSATSER OCH RESULTAT
En sammanställning av kommunens drivkraft, förutsättningar, insatser och resultat presenteras i nedanstående tabell (se tabell 11).
Tabell 11. En presentation av kommunens nyckelord utifrån drivkraft, förutsättning- ar, insatser och resultat.
KOMMUN 6
DRIVKRAFT FÖRUTSÄTTNINGAR INSATSER RESULTAT
Attraktiv stad för invånare och besökare Staden ska upplevas som trygg Tillväxtkom- mun Avskaffat förvaltnings- organisationen. Har samordningsområden. Nedskräpning tillhör kultur och tillväxt.
Skräpdebatt i kommu- nen Medieintresse för nedskräpning Fullmäktigeuppdrag - handlingsplan för ren och trygg kommun (de senaste två åren) Utökade resurser Samarbetar med Håll Sverige Rent Samarbetar med polis, centrumorganisation Synlig städning Kombination städåt- gärd och kommunika- tion är viktigt Torgvärdar som arbetsleder sommar- ungdomar Satsning på städning vid vissa evenemang – inte höja basnivån Trottoarer och gång- banor städas av arbetsmarknadsgrupp Jobbat med pappers- korgar: utökat och märkt upp Frågor i Statistiska Centralbyråns med- borgarundersökning Budskap om indivi- dens ansvar Bearbetning av media Kommunikation med politiker Skräpplockardagar för skolorna med utlottning av pris (Håll Sverige Rent) Upplevd minskad skräp- mängd Skräpmätning (delta- git 1 gång)
Relativt bra resultat
Planerade aktiviteter Skräpsortering i centrum Aktivitet för att nå föreningar Sätta ut askkoppar Handlingsplan mot klotter och graffiti