6 DISKUSSION
6.3 Etikdiskussion
Studiens fokus var att lyfta och se världen från respondenternas perspektiv. Detta har inneburit ett förtroende att behandla informationen som har delgetts med varsamhet och respekt. Det var viktigt att studiens resultat återspeglade det respondenterna själva hade upplevt och uttalade sig om i intervjuerna. Därför har de forskningsetiska kraven följts och beaktats under hela processens gång. Reflektioner och diskussioner har genomförts under studieprocessen för att skapa medvetna och trygga val kring studiens etik samt vilka konsekvenser studien kan medföra för respondenterna i studien. Ämnet har handlat om respondenternas personliga känslor och upplevelser vilket krävt av oss att skapa förtroende och närvaro för att ge respekt och för att kunna presentera det respondenterna har sagt på ett korrekt sätt. Som tidigare redogjorts för så närvarade bara en av oss vid intervjuerna då vi ansåg att det skapade en tryggare miljö för respondenterna att dela med sig av sina känslor.
För att säkerställa anonymiteten presenteras citat från intervjuerna med fingerade namn och utan beskrivning om var eller med vad respondenterna arbetar med då det inte anses ha relevans för studiens syfte.
7 SLUTSATS
Isdal (2017) tar upp diskussionen om vilket pris som människor som arbetar med andra människor får betala. Slutsatsen utifrån studiens empiri är att det inte finns något enkelt svar på det. För människor som arbetar med sig själva som redskap så kan det mer eller mindre anses omöjligt att inte påverkas av arbetet. Det är mänskligt att vi ser, känner och påverkas på olika sätt. Studien belyser att arbete med människor är känslomässigt påfrestande och att alla har olika förutsättningar för hur mycket man påverkas. Samt att det måste finnas
tydligare medvetenhet kring hur socialarbetare kan påverkas av arbetet. Resultatet lyfter fram vikten av att värna om socialarbetares välmående och synliggör de verktyg och strategier som behövs för att hjälpa socialarbetare att hantera olika känslomässiga påfrestningar som arbetet kan ge.
Enligt arbetsmiljöverket (2018) har mycket av ansvaret förflyttats från organisationen till individen, vilket sätter större press på socialarbetare. Socialtjänsten har även under flera år präglats av en hög andel stressrelaterade sjukskrivningar på grund av att de förutsättningar och resurser som finns i dagsläget inte är anpassade till de påfrestningar som finns i arbetet (Vision, 2017). Detta är något som också synliggjorts i studien, då resultatet visar på brister inom olika verksamheter inom socialt arbete. Studien hoppas kunna resultera i utveckling och förbättring inom socialt arbete. Ett förslag är att satsa mer på att lära ut förebyggande strategier exempelvis inom socionomutbildningen. Mer kunskap om hur socialarbetare ska hantera arbetets utmaningar och kunskap om förebyggande strategier kan ge socialarbetare rätt verktyg för att må bra i sitt arbetsliv. Resultatet visar att ingen av respondenterna lyfte sin utbildning som en hjälp i att hantera arbetets påfrestningar. Ingen lyfte heller fram strategier från utbildningen vilket kan tyda på brister i kunskap som lärs ut på högskolor och
universitet. Vi vill även till verksamheter inom socialt arbete framhäva att man behöver skapa mer förutsättningar som kunskap, resurser och tid samt att resurserna ska vara anpassade till de krav och påfrestningar arbetet innebär. Samt betona vikten av välmående, synnerligen inom ett yrke som socialt arbete. Som arbetsgivare måste fokuset främst ligga på att arbetstagare mår bra för att orka utföra det arbete som klienterna behöver. Hjälpen blir bristande om socialarbetares förmågor är försvagade. Utbildningar inom egenvård som mindfulness och känslohantering kan vara ett sätt att förebygga psykisk ohälsa. Även tid för egenvård på arbetstid som motion eller reflektionstid skulle kunna vara ett steg i rätt riktning för att öka socialarbetares välbefinnande.
REFERENSLISTA
Ahrne, G., & Eriksson-Zetterquist, U. (2015). Intervjuer. I G.Ahrne & P.Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.34–53). Liber
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur.
Andersen, H., & Kaspersen, L-B. (Red.). (2007). Klassisk och modern samhällsteori.
Studentlitteratur.
Arbetsmiljöverket. (2018). Projektrapport “Socialsekreterares arbetsmiljö”.
Arbetsmiljöverket. Hämtad den 8 mars 2022 från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/slutrapport-socialsekreterares-arbetsmiljo.pdf
Bell, H. (2003). Strenghts and Secondary Trauma in Family Violence Work: Social Work, 48(4), 513-522. https://doi.org/10.1093/sw/48.4.513
Brottsförebyggande rådet. (2021). Dödligt skjutvapenvåld har ökat i Sverige, men inte i
övriga Europa. Hämtad den 8 mars 2022 från
https://bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2021-05-26-dodligt-skjutvapenvald-har-okat-i-sverige-men-inte-i-ovriga-europa.html
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Choi, G-Y. (2016). Secondary traumatic stress and empowerment among social workers working with family violence or sexual assault survivors. Journal of Social Work, 17(3), 358–378. https://doi.org/10.1177/1468017316640194
Cree, V., Hadfield, M., Hallett, S., Morrison, F., Ruch, G., & Winter, K., (2019). Emotional Labour in Social Workers’ Encounters with Children and Their Families, The British Journal of Social Work, 49(1), 217–233. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcy016 Cuartero, M. E., & Campos-Vidal, J. F. (2019). Self-care behaviours and their relationship
with satisfaction and compassion fatigue levels among social workers. Social work in health care, 58(3), 274–290. https://doi.org/10.1080/00981389.2018.1558164 FN. (2020). Våld mot kvinnor ökar i cornatider. Svenska FN-förbundet. Hämtad den 8 mars
från https://fn.se/aktuellt/debattartiklar/vald-mot-kvinnor-okar-i-coronatider/
Gerdes, k.E., & Segal, E. (2011). Importance of Empathy for Social Work Practice:
Integrating New Science. Social Work, 56(2), 141–148.
https://doi.org/10.1093/sw/56.2.141
Global Peace Index. (2020). Measuring Peace in a complex World. Institute for Economics
& Peace. Hämtad den 10 mars 2022 från
https://www.visionofhumanity.org/wpcontent/uploads/2020/10/GPI_2020_web.pd f
Goffman, Erving. (2014). Jaget och maskerna. En studie i vardagslivet dramatik.
Studentlitteratur.
Isdal, P. (2017). Medkänslans pris. Om sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma. Gothia Fortbildning AB.
Kalliath, P. & Kalliath, T. (2014) “Work – Family conflict: coping strategies adopted by social workers”. Journal of Social Work Practice, 28:1, 111-126.
https://doi.org/10.1080/02650533.2013.828278
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Lazarus, S.R. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal and coping. New York: Springer Publishing Co Inc.
Leary, Mark R. (1996). Self presentation, impression management and interpersonal behavior. Boulder: Westview Press.
Moesby-Jensen, C.k., & Schjellerup Nielsen, H. (2015) Emotional labor in social workers' practice, European Journal of Social Work, 18(5), 690-702.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/13691457.2014.981148
Norrman Harling, M., Högman, E., & Schad, E. (2020). Breaking the taboo: eight Swedish clinical psychologists’ experiences of compassion fatigue. International journal of qualitative studies on health and well-being, 15(1), 1-17.
https://doi.org/10.1080/17482631.2020.1785610
Socialstyrelsen. (2019). Våld i nära relationer. Hämtad den 8 mars 2022 från https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/
Socialstyrelsen. (2020) Individ och familjeomsorg. Lägesrapport 2020. Hämtad den 8 mars 2022 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6688.pdf
Sverrirsson, A. (2015). Visuell metodik. I G.Ahrne & P.Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.191–205). Liber
Vision. (2017). Hur får vi balans mellan krav och resurser? Insatser för minskad arbetsbelastning i socialtjänsten. Vision. Hämtad den 8 mars 2022 från
https://vision.se/globalassets/yrken/socialt-arbete/socialtjanstrapport_krav-och-resurser_webb.pdf
BILAGA A: INFORMATIONSBREV
Hej,
Vi är två studenter som läser socionomprogrammet på Mälardalens Universitet i Eskilstuna.
Vi ska skriva en C-uppsats där vi ska undersöka hur socialarbetare upplever och hanterar känslor som väcks i mötet med klienter.
Intervjun kommer att vara en semistrukturerad intervju där vi vill fånga dina upplevelser och strategier. Semistrukturerad intervju menas att vi har förberett frågor utifrån olika teman men att det är ditt svar som avgör vilka följdfrågor som kommer och vad vi väljer att fördjupa oss i samtalet. Deltagandet i vår intervju är frivillig och du får avbryta ditt deltagande under hela processens gång. Intervjun kommer att pågå runt 30–60 minuter lång och du väljer vart du vill att intervjun ska ta plats då Covid-19 fortfarande är aktuell. Intervjun kommer att spelas in med ditt samtycke och sedan transkriberas. Ljudfilerna kommer att raderas när uppsatsen är klar och kommer bara att lyssnas av oss två samt vår handledare. Allt material som vi kommer få utifrån intervjun kommer hanteras konfidentiellt och svaren kommer enbart att användas till studiens forskningsändamål. I studien kommer de upplevelser som samlats in i samband med intervjuerna att presenteras anonymt. Vilka upplevelser som tas med i studien väljs ut utifrån våra temaområden.
Vi är så tacksamma för att ni vill ställa upp i vår studie och om det finns några frågor så tveka inte att höra av er till oss.
Med vänliga hälsningar, Ellen Södervall
esl18001@student.mdu.se Emma Utterberg
eug16001@student.mdu.se
BILAGA B: INTERVJUGUIDE
Bakgrund
Hur länge har du arbetat inom socialt arbete?
Vilken är din yrkestitel?
Kan du beskriva ditt arbete och vilka dina arbetsuppgifter är?
Vad har du för utbildning och när blev du färdigutbildad?
Arbetet och möten med klienter
Varför har du valt att arbeta som socionom?
Vad har du för arbetsuppgifter?
Kan du beskriva hur en typisk arbetsdag ser ut för dig?
Har du dagliga möten med klienter?
Hur stor andel av ditt arbete uppskattar du utgörs av direkta klientmöten?
Hur upplever du att det är att arbeta med utsatta människor?
Känslor i möten med klienter
Händer det att du upplever starka känslor i möten med klienter?
Vilka känslor upplever du ofta i möten med klienter? Hur hanterar du känslorna när de uppstår?
Hur förbereder du dig inför ett möte som eventuellt kan innehålla mycket känslor?
Skulle du kunna beskriva ett möte som väckte starka känslor hos dig? Vilka känslor uppstod under mötet? Varför tror du att mötet var känslosamt för dig?
Hur hanterade du de känslor som uppstod och hur agerade du gentemot klienten?
Vilka känslor uppstår när du påminns om ärendet?
Hur upplever du att din nuvarande livssituation och tidigare erfarenheter påverkar dig i mötet klienter?
Har du någon gång känt dig empatitrött? (förklaring till begreppet innan frågan) Har du någon gång haft svårt att hantera dina egna känslor i ett möte? Vad hände? Hur hanterade du det?
Återhämtning på arbetet
Finns det några strategier som du använder dig av för att hantera de känslor som kan uppstå i möten med klienter eller i arbetet? Vill du beskriva vad/vilka för strategier du använder?
Finns det möjlighet på din arbetsplats att reflektera kring de möten som har påverkat dig känslomässigt?
Kan du beskriva vilka faktorer som du tycker är viktiga på arbetsplatsen för att du ska kunna må bra?
Känner du att din nuvarande arbetsplats har gett dig användbara strategier/verktyg för att kunna hantera jobbets emotionella påfrestningar? om ja: vilka? om nej: vilka
Hur upplever du att det finns ett stöd från din arbetsgivare för att hantera arbetets emotionella påfrestningar?
Återhämtning utanför arbetet
Kan du beskriva hur ditt liv ser ut utanför arbetet? Familj? Vänner?
Vad gör du som får dig att må bra och slappna av på din fritid?
Känner du att du har möjlighet att reflektera över sådant som händer på ditt arbete med någon närstående?
Kan du släppa tankar och känslor kopplat till ditt arbete på fritiden?
Finns det några rutiner som du gör för att kunna “släppa” arbetet vid arbetsdagens slut?
Hur tror du att arbetet med utsatta människor påverkar dig som person eller kan komma att påverka dig mer långsiktigt/längre fram?
Upplever du att ditt arbete påverkar ditt välmående? På vilket sätt?
Vad tror du är viktigaste för att du ska må bra och kunna bearbeta det som händer på jobbet utan att påverkas negativt av det?
Exempelfrågor
Har du någon gång funderat på om du har valt rätt yrke? Om ja, vilka skäl?
Tror du att din empatiska förmåga har påverkats på grund av jobbets påfrestningar?
Har du någon gång känt dig empatitrött? (förklaring till begreppet innan frågan) Vad tror du kommer att vara det viktigast för dig för att långsiktigt orka med arbetets påfrestningar?
Avslut
Finns det något mer du vill tillägga? Avslutande reflektioner
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00