Johansson och Svedner (2001) skriver att ett examensarbete måste bygga på respekt för de människor som i någon form deltar. De nämner också att deltagarna inte får föras bakom
ljuset beträffande undersökningens syfte, de ska ha fått tillfälle att ge ett informerat samtycke till sin medverkan och de skall när som helst kunna avbryta sitt deltagande, utan att behöva oroa sig för några negativa konsekvenser. Vidare har Vetenskapsrådet (2002) utarbetat fyra allmänna huvudkrav på forskningen och som riktar sig mot individskydd. Dessa krav benämns informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vad som innefattas i de olika kraven tas kort upp nedan.
3.8.1 Informationskravet
Informationskravet utgör det första som Vetenskapsrådet (2002) nämner. Ett krav som i stora drag handlar detta om att jag som forskare ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte, hur undersökningen ska genomföras och att deltagandet är frivilligt. Vid diskussion med berörda lärare och vid utlämnandet av enkäten i klassrummet informerade jag tydligt inför alla deltagare vad som var uppsatsen syfte, nämligen att studera gymnasieelevers historieintresse kopplat till vad de intresserar sig för och varför de kan tänkas ha ett sådant intresse. Jag berättade även att undersökningen skulle genomföras med hjälp av en enkätundersökning och att respondenterna frivilligt valde om de ville medverka eller inte i undersökningen.
3.8.2 Samtyckeskravet
Det andra kravet, nämligen kravet på samtycke, innebär att forskaren har ett ansvar att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Vetenskapsrådet (2002) framhäver dessutom att samtycket i vissa fall dessutom bör skaffas från förälder/vårdnadshavare (t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär). Beträffande min undersökning gjorde jag bedömningen att undersökningen av vad eleverna intresserar sig för inom historieämnet och varför de gör detta inte var av etiskt känslig karaktär. De undersökta eleverna var dessutom i åldern 16-19 år, något som placerar alla respondenter över kravets brytningsålder, nämligen 15 år. Vidare fick eleverna möjligheten att själv bestämma om de ville besvara frågorna eller inte vid presentationen av undersökningen och dess syfte.
3.8.3 Konfidentialitetskravet
Enligt Vetenskapsrådet (2002) handlar det tredje kravet om att respondenternas identitet ska skyddas. De nämner vidare att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att
obehöriga inte kan ta del av dem. De medverkande i min undersökning fick alla veta att enkäten skulle besvaras anonymt, något de också följde. Vid bearbetningen av enkäterna tilldelades varje enkät en siffra i statistikbehandlingsprogrammet SPSS och på så vis är det omöjligt att ta reda på vem av respondenterna som svarade vad på vilken fråga. Att jag sedan nämner undersökningsskolan vid namn i examensarbetet ser jag inte som ett problem då skolan har cirka 1400 elever och jag valde att anonymt studera 89 av dem och deras intresse för historia.
3.8.4 Nyttjandekravet
Om det fjärde och sista kravet nämner Vetenskapsrådet (2002) att det handlar om de uppgifter som samlas in enbart får användas i forskningssyfte och inte lånas ut för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Detta krav är inget jag funderat djupare inom eftersom jag ser det som orealistiskt att någon skulle vilja använda mina undersökningsresultat i kommersiella eller andra ovetenskapliga syften.
3.9 Bortfall
Vid sådana här undersökningar är det nästan omöjligt att undvika bortfall. Mitt bortfall berodde till stor del på att eleverna inte kunde rangordna vilket geografiskt område de ansåg som mest intressant (skulle noteras med en 1:a) och minst intressant (skulle noteras med en 4:a) mellan 1 och 4 i fråga 14. Några satte ettor på alla alternativ för de ansåg kanske att allt var lika intressant, eller så rangordnade de bara två eller tre av alternativen med hjälp av siffrorna 1 – 3. Det finns dessutom tecken på missförstånd på fråga 15 då vissa elever har rangordnat de fem mest intressanta teman likt frågan innan men att de själv, efter att jag noterat det, korrigerat felet genom att sätta kryss efter dem istället. Vidare har den sista och öppna frågan tydligen upplevts som frivillig eftersom en del inte alls har besvarat den. Kanske skrämde antalet tomma rader bort eleverna så att de hellre struntade i att besvara den eller så var det något annat som spelade in. Jag ser en tendens till att bortfallet på sista frågan är större på de enkäter som jag själv inte delade ut.
Ytterligare bortfall som man tydligen ofta får räkna med vid enkätundersökningar är de enkäter som är oseriöst besvarade. Jag var medveten om problemet innan jag genomförde enkätundersökningen eftersom jag undersöker elever i en känslig ålder och att alla nog inte alltid ser nyttan med att besvara frågorna på ett korrekt sätt. I de besvarade enkäterna finns det
inget som tyder på att någon elev inte besvarat alla frågor på ett uppriktigt sätt. Det finns dock indikationer på detta i den avslutande frågan där de gavs fritt spelrum att spekulera kring sitt intresse. Dessa krumsprång har jag räknat som bortfall. En del verkar också ha uppfattat den sista frågan som frivillig eftersom en hel del inte alls svarat på den. Bortfallet på sista frågan är 20 procent eller i 18 av de 89 besvarade enkäterna.
3.10 Metod för resultatredovisning
Med hjälp av databehandlingsprogrammet SPSS och kalkylprogrammet Excel sammanställde jag enkätresultatet i tabellform och diagram. För att tydliggöra resultatet framställs värdena både i antal och i procentform. Varje tabell/diagram kompletteras med en kort skriftlig kommentar/analys av innehållet.
4 Resultat
Nedan kommer jag först att redovisa undersökningsresultaten fråga för fråga. Dessa sammanfattas sedan kort i slutet av kapitlet. De sammanfattade resultaten kommer sedan att föras över till analysen där de kommer att presenteras för att ge svar på mina frågeställningar och tillsammans med tidigare forskningsresultat utgöra grunden till mina slutsatser.
Enkätundersökningen delades ut till och besvarades av 89 elever. Genom hela undersökningens resultatpresentation är n = 89, om inget annat anges i form av bortfall och så vidare.
4.1 Bakgrundsfrågor
Undersökningen inleddes med att eleverna fick besvara två bakgrundsfrågor rörande kön och vilket program de går. Eleverna svarade i enlighet med följande tabell.
Kille Tjej Tabell total
Antal Tabell % Antal Tabell % Antal Tabell % Media 15 16,9 % 26 29,2 % 41 46,1 %
Hotell och Restaurang 5 5,6 % 3 3,4 % 8 9,0 %
Hantverk 2 2,2 % 5 5,6 % 7 7,9 % Bygg 19 21,3 % 1 1,1 % 20 22,5 % El 11 12,4 % 11 12,4 % Transport 1 1,1 % 1 1,1 % Industri 1 1,1 % 1 1,1 % Tabell total 54 60,7 % 35 39,3 % 89 100,0 %
Tabell 4.1: Sammanställning över respondenternas fördelning mellan kön och program.
4.1.1 Kön
Av de totalt 89 svarande uppgav 54 stycken att de var killar och 35 stycken att de var tjejer. Den procentuella fördelningen när det gäller kön var alltså att 60,7 procent av de svarande var killar och 39,3 procent tjejer. Fördelningen visar på en övervikt av antalet killar i undersökningen.
4.1.2 Program
När det sedan gällde frågan kring vilket program de tillfrågade går var medieprogrammet det dominerande med 41 respondenter eller 46,1 procent. Den näst största gruppen var byggprogrammet med 20 respondenter eller 22,5 procent och tredje störst var elprogrammet med 11 av de 89 som svarade totalt sett eller 12,4 procent. 8 respondenter eller 9 procent uppgav att de gick hotell och restaurangprogrammet, 7 eller 7,9 procent att de gick hantverksprogrammet, 2 eller 2,2 procent av de totalt antal svarande uppgav att de gick transportprogrammet och industriprogrammet.
4.1.3 Sammanfattning
Fördelningen rent könsmässigt mellan de svarande visar på en ganska stor övervikt för killarna. Något som troligen går att förklara utifrån det faktum att skolan är en gymnasieskola med många praktiska program såsom el-, fordon-, bygg- och industriprogrammet. Vilket man också kan se eftersom majoriteten av tjejerna uppgav att de läser ett något mer teoretiskt program, nämligen medieprogrammet. Det finns dessutom bara en tjej som svarade att hon går på något av de av killar dominerande programmen, nämligen bygg.
Uppdelningen med tyngdpunkt mot det manliga könet och mot de mer praktiska programmen kan verka för att resultaten av elevernas intressen i större utsträckning pekar mot mer traditionellt manliga områden än om fördelningen hade varit jämnare. Därför har jag valt att studera några av enkätens delar även ur ett könsperspektiv. Inte så mycket för att finna några direkta förklaringar till varför de olika grupperna tycker som de gör, utan snarare för att reda ut om resultatet påverkas i riktning mot det ena eller andra hållet på grund av övervikten. Angvik (1997) nämner exempelvis, vilket också ligger i linje med Bøe och Hauges (1984) resultat, att killar i större utsträckning tenderar att föredra historia med tydlig anknytning till ”action” inom historien och att tjejer istället föredrar ”socialhistoria” och mjuka värden. Att ignorera detta faktum kan resultera i en skev bild av de gemensamma resultaten. Utifrån det ställer jag därför upp hypotesen om att killar i högre grad är intresserade av epoker och teman kopplade till ”action” än vad tjejerna är. En hypotes som kommer att stå till grund för jämförelser inom den epokmässiga och tematiska fördelningen.