4. Teoretisk referensram
5.4 Etiska överväganden
Etik är en viktig del av forskning för att den ska genomföras korrekt. Etiken är något som återfinns i alla delar av forskningsprocessen och som bör tas i aktning i alla beslut som
genomförs. En del av etiken handlar om att forskaren bör vara transparent under forskningens gång. Transparens innefattar att forskaren är tydlig med vad hen har gjort och på vilket sätt detta gjorts (David & Sutton, 2016). Ännu en del i transparensen är valet av den tidigare forskningen. Detta eftersom den forskning som inkluderas i studien bör vara relevant och etiskt korrekt samt återges på ett sätt som är ärligt och inte enbart innefattar de delar som är relevanta för forskningen (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). I denna uppsats har vi varit transparenta i vårt genomförande. Till exempel genom att vi motiverar vårt val av metod och genom att vi förklarar hur vi har kommit fram till vårt resultat. Ett annat exempel på etiska överväganden som gjorts och som bör göras är urvalsgruppens storlek. När
deltagare i forskningen än det finns behov av (David & Sutton, 2016). Forskningen bör enbart inkludera så många deltagare som behövs för att få svar på forskningsfrågan för att inte behöva störa fler personer än nödvändigt. Som diskuterats under 5.3 valde vi att begränsa antalet förskolor vi tog kontakt med för att dels gynna vår uppsats men också för att inte ha fler deltagare än vad som behövdes i uppsatsen.
Ytterligare etiska överväganden som genomförts i samband med denna uppsats utgick från etiska aspekter beskrivna av David och Sutton (2016). De beskriver för det första principen om informerat samtycke. Denna innebär att de som deltar i forskningen gör så av sitt eget fria val och att de har blivit informerade om studiens syfte och genomförande. Genom detta kan de som deltar göra ett informerat val i relation till om de vill delta i studien eller ej. Det innebär också att deltagarna har rätt att dra sig ur forskningsprocessen närhelst de vill utan att behöva lämna en anledning till varför. För det andra beskriver David och Sutton (2016) konfidentialitet i forskning som en princip där forskaren tydliggör för den som deltar i studien att forskningsdeltagarens identitet inte kommer avslöjas till någon utanför
forskningsprocessen och det kommer heller inte gå att härleda vem som uppgett vad i forskningen. Med andra ord är det enbart de som genomför forskningen som kommer veta identiteten på personerna bakom varje svar. Denna konfidentialitet upphör inte med den avslutade produkten utan kravet finns kvar även efter att forskningen avslutats. Det ska inte gå att härleda någon deltagares identitet utan all sådan information ska förvaras på ett säkert sätt.
I denna studie applicerades informerat samtycke i det mejl som skickades ut till förskolorna. I mejlet beskrevs vilka vi var, att uppsatsen som skulle skrivas involverade en analys av
barnböcker på förskolor ur en genusaspekt, en beskrivning av hur många böcker vi skulle uppskatta att få förmedlade till oss samt det faktum att förskolorna i sig inte var intressanta för studien och därmed inte skulle inkluderas i den färdiga uppsatsen. Genom att beskriva studiens syfte, metod och intresse blev förskolorna informerade om vad studien skulle innehålla. Därmed kunde de göra ett eget val om de ville svara på mejlet och delta i studien eller inte. Totalt skickades det ut två mejl, en första förfrågan samt en påminnelse efter några veckors tid utan svar. Efter påminnelsen skickades inga ytterligare mejl då vi inte ville vara påtryckande och tvingande. Förskolorna som inte svarat antogs inte vilja delta och räknades
därför bort. Konfidentialiteten togs i aktning genom att vi dels informerade om att
förskolorna inte skulle förekomma i uppsatsen utan enbart boktitlarna i sig. Boktitlarna skulle inte vara möjliga att härleda till specifika förskolor i det slutgiltiga resultatet utan enbart vi som skrivit denna uppsats har tillgång till vilka förskolor som svarat vad.
Vetenskapsrådet (2017) beskriver att ett gott vetenskapligt kvalitetsarbete preciserar material efter dess validitet och relevans för studien. För att vårt material skulle återges på ett
sanningsenligt sätt togs etiska överväganden i åtanke. Ett etiskt övervägande som
genomfördes handlade om böckerna och deras författare. Eftersom böckerna är publicerade handlingar tillgängliga för allmänheten fanns det inget behov att fråga författarna om samtycke för att analysera deras böcker. Dock anser vi att det är viktigt ur en etisk synpunkt att vi framställer böckernas innehåll i en så rättvis dager som möjligt. Att fabricera data till vår fördel eller att påverka vårt material leder till förvanskning. Vetenskapsrådet (2017) förklarar förvanskning och fabricering som att påverka materialets innehåll och därmed manipulera studiens resultat. Detta skulle till exempel vara fallet om vi förvränger det som böckernas innehåll uttrycker eller att uttalar oss om författarnas motivationer i skapandet av böckerna eftersom vi inte kan veta detta. Därmed är det viktigt att framställa böckerna och dess innehåll så neutralt som möjligt för att sedan vara tydliga med det som vi själva kan tolka från detsamma.
5.5 Analysmetod
Totalt analyserades 30 barnböcker. Dessa böcker analyserades för att urskilja olika genusframställningar rörande de karaktärer som fanns i böckerna. Den analys som gjorts benämner vi som en kvalitativ textanalys med inriktning på läromedel. Vi anser att
barnböcker inom förskolan ses som läromedel grundat i att de aktiviteter som bedrivs inom förskolan är undervisning. Detta gör att litteratur som läses av och för barn ses som läromedel i undervisningen eftersom att barnen anses kunna lära sig olika kunskaper, värden och
förmågor genom det böckerna uttrycker och formulerar på samma sätt som en mattebok eller en biologibok används i grundskolan.
Valet av en kvalitativ textanalys grundades i det faktum att det som undersöks i denna uppsats är skönlitterära texter och dess innehåll och innebörd. Den typ av kvalitativ
textanalys som genomförs i denna uppsats utgår från den definition som ges av Pär Widén (2019) och den beskrivning av den andra och tredje dimensionen av kvalitativ textanalys som anges av densamma. Den andra dimensionen handlar om textens innehåll och form och i detta de innebörder som texten och innehållet får, men även vad som saknas och inte sägs i texten. Den tredje dimensionen handlar om vilken betydelse texten får i relation till det samhälle som omger den, i detta fall styrdokument och annan forskning om genus och böcker. I denna analys inkluderas även bilder eftersom många barnböcker innehåller kortare stycken text i relation till större bilder för att bilda en helhet av handlingen i boken.
I vår analys används även ett abduktivt förfarande. Abduktion innebär enligt Fejes och Thornberg (2019) att successivt konstruera ett resultat som givet studiens empiri och teoretiska utgångspunkter framstår som trovärdigt. Det som forskaren kommer fram till används sedan som en tillfällig förklaring för en fortsatt undersökning. Abduktion handlar alltså om en kontinuerlig rörelse fram och tillbaka mellan empiri och teori och en ständig konstruktion av nya provisoriska resultat. Forskaren jämför och tolkar datan i sitt sökande efter ett mönster, det svar eller de förklaringar som är mest sannolika. I analysen i denna uppsats används abduktion genom en rörelse mellan Hirdmans teori om genussystemet och de tolkningar av barnböckerna som görs. Detta görs för att frambringa ett resultat som alltså utgör en jämkning mellan teori och empiri.
Utifrån ovanstående principer har analysen konkret genomförts på följande vis. För det första läses varje bok i sin helhet med både text och bild för att få en känsla av bokens handling och karaktärer. Sedan läses boken en gång till, denna gång med fokus på texten och vad som sägs i den. Här nedtecknas de olika karaktärstyperna som blir framträdande och de olika
genusnormer som framförs men även om olika mönster går att urskilja i karaktärernas framställning. Här noteras även det utrymme som olika karaktärer ges samt hur olika meningar är formulerade. Sedan läses boken en gång till med fokus på bilder. Bilderna studeras då noggrant och karaktärernas framställning och agerande i bilderna nedtecknas. Det här betyder helt enkelt att bildanalysen fokuserar på vad karaktärerna gör och hur de ser ut. Vidare undersöks även om karaktärerna är aktiva eller passiva samt om de är rörliga eller statiska. Dessa olika delar av karaktärernas analys görs för att skapa en helhetsbild av
denna gång läses boken återigen i sin helhet för att se till att ingenting har missats och för att undersöka om någon ny helhet framträder när karaktärerna har analyserats. Detta görs även för att undersöka om något kan upptäckas mellan raderna. Denna del av analysen görs i enlighet med den andra dimensionen av kvalitativ textanalys (Widén, 2019) som beskrivits innan. Även Hirdmans (2001) genussystem appliceras här på böckerna genom att det fungerar som ett raster mot vilket genusframställningarna i böckerna tolkas. Till exempel genom att karaktärerna beskrivs inneha normativa egenskaper eller överskrider normerna. Genom att applicera Hirdmans (2001) förståelse om mannen som norm och kvinnor och män som bärare av specifika egenskaper synliggörs de instanser där detta överskrids eller inte inkluderas i böckerna.
Nästa steg i analysen var att se över de anteckningar som förts i samband med läsningen av böckerna för att se om några mönster framkom. Dessa mönster undersöktes sedan i relation till den tidigare forskning som beskrivits och vad styrdokumenten för förskolan säger om genus och jämställdhet. Denna del av analysen genomförs i enlighet med den tredje dimensionen av kvalitativ textanalys (Widén, 2019) som beskrivits tidigare under denna rubrik. Under hela detta analysförfarande används ett abduktivt förhållningssätt där slutsatser som dras är ett resultat av flertalet omprövningar och tolkningar av böckernas innehåll.
5.6 Metoddiskussion
Under uppsatsens gång har en andel svagheter och styrkor anträffats, i detta avsnitt diskuteras följande aspekter. Att be om böcker via mejl snarare än att använda oss av samtal med
pedagoger eller observationer på förskolan för att utröna de böcker som undersöks i studien har tydliga fördelar. Detta på grund av att vi genom detta har fått en rimlig mängd böcker att analysera vilket vi kanske inte hade fått på samma sätt om vi hade observerat en dag på en förskola eller samtalat med pedagoger. Om en dag på förskolan hade observerats hade det kunnat medföra att pedagoger och barn möjligtvis använder sig av långt fler böcker än vad vi hade behövt från varje förskola.
Genom att förskolorna fick sköta urvalet och avgöra vilka böcker som användes mest kunde mängden titlar begränsas. Dock anser vi även att det faktum att förskolorna blev tillfrågade att ange böcker de använder i sin undervisning kan ha påverkat urvalet av böckerna som
förmedlats till oss. Detta eftersom att pedagogerna fått styra urvalet och därmed kan de ha valt ut böcker som anses som bra att använda sig av i sin undervisning för att de ska kunna visa på sin egen yrkeskompetens och böcker som anses vara politisk korrekta. Detta kan vara styrt utifrån vad de tror vi är ute efter i vår studie. Det finns en risk att de böcker som blivit förmedlade till oss inte är sådana böcker som många barn läser under dagarna utan snarare böcker som pedagogerna tycker är en bra representation för en genomtänkt undervisning och som ställer dem i en bättre dager. Vi kan inte svara på om så är fallet men det är en tänkbar konsekvens av det urval som skett. Användandet av ordet undervisning kan även ha gett konnotationer hos pedagogerna som relaterar till böcker som pedagogerna använder sig av i större utsträckning i planerade undervisningstillfällen snarare än böcker som förekommer i de spontana undervisningstillfällena i den dagliga utbildningen. Detta kan medföra att böckerna som angetts till oss är sådana böcker som inte används i samma frekvens i förskolan,
exempelvis genom att de kanske inte används flera gånger i veckan utan snarare någon gång ibland. Detta är både en fördel och nackdel eftersom dels de böcker som då angetts är sådant som används i uttalad undervisning och därmed är mer genomtänkta, men dels även att dessa böcker kanske inte är sådana som barnen själva ägnar uppmärksamhet åt eller anser att de tycker om. Eftersom syftet med denna undersökning inte explicit var att undersöka böcker som barn använder och läser själva är det fortfarande rimligt att de böcker som förmedlats till oss främst är böcker som används i planerad undervisning. Det går dock att spekulera om de genusframställningar som finns i böcker avsedda för barnens eget läsintresse och spontana undervisning kan skilja sig från de böcker som är avsedda för planerad undervisning.
Det urval som skett med hänsyn till böcker som används på förskolan menar vi kan vara en styrka. Detta eftersom en analys av böcker som används på förskolan snarare än böcker som är populära på bibliotek och bokaffärer, medför en enklare och mer robust koppling till förskolan och dess undervisning. Detta möjliggör en koppling mellan de böcker som används i undervisning och diskussioner om hur dessa kan påverka undervisningen. Om vi hade utgått från till exempel biblioteksböcker hade det kanske i första hand behövts spekulerats i om dessa böcker ens används i förskolan och om de i sådant fall kan ha någon påverkan på undervisningen i sig.
6. Resultat
Nedan följer redovisningen av det resultat vi funnit i vår analys av barnböckerna. Resultatet är uppdelat i underrubriker. Den första frågeställningen som behandlar normer om manligt och kvinnligt i böckerna besvaras under kapitel 6.1 med tillhörande underrubriker. Den andra frågeställningen som behandlar maktordningar i böckerna besvaras under kapitel 6.2.