Uppsatsens bidrag till tidigare forskning

Det fanns några gemensamma drag mellan den tidigare forskningen och det resultat som framkom genom analysen av barnböckerna. Ett första gemensamt drag är den ojämna representationen mellan män och kvinnor. I studien av Morgan och Forest (2016) framkom det en tendens av kvinnlig underrepresentation. Även Filipović (2018) och Steyer (2011) fann liknande resultat. I de böcker som vi analyserade återfann även vi en sned fördelning av män och kvinnor. I många av barnböckerna hade männen större utrymme och representation. Representationen och dess lutning mot det manliga märks av i till exempel _{​Här kommer nya}

polisbilen_{​ (Norlin & Burman, 2014). I denna bok är det mest män som gestaltas, främst bland}

bakgrundskaraktärerna. Trepainer-Street och Romatowski (1999) beskrev hur barn relaterade vissa yrkesroller till genusmässiga stereotyper. I relation till detta går det att spekulera om polisyrket är manligt kodat och därför påverkar bokens innehåll. Polisyrket kan anses höra ihop med stereotypen om stora och tuffa män som fångar tjuvar, och så kan även vara fallet med _{​Här kommer nya polisbilen​ (Norlin & Burman, 2014). I denna bok finns det både} kvinnliga och manliga poliser men det är främst de manliga poliserna som faktiskt är aktiva i

brottsbekämpandet medan de kvinnliga poliserna gör lugnare aktiviteter i samband med detta. Det kan anses som omodernt och onödigt att spä på denna stereotyp av tuffa och manliga män eftersom polisyrket är öppet för både kvinnor och män nuförtiden.

Den ojämna representationen påverkar även de normer som går att se. I _{​Alfons och Milla} (Bergström, 1985) representeras pojkarna som makthavande och tjejerna som undergivna. Pojkarna generaliserar flickorna i boken. Denna porträttering av dynamiken mellan pojkar och flickor kan tänkas påverka barns syn på genusroller och hur olika personer bör vara i relation till det genus de innehar eller uppvisar. Det kan tolkas som att _{​Alfons och Milla} (Bergström, 1985) är påverkad av den tidsanda den skrevs i. Milla kan både snickra och baka kakor och blir genom detta en dynamisk karaktär som inte passar in i en specifik roll

samtidigt som hon nedvärderas för sin kvinnlighet. Genom att Milla tillskrivs både

traditionellt manliga och kvinnliga egenskaper går det att spekulera om tankarna om att det inte finns något specifikt kvinnligt eller manligt har influerat Millas karaktärsbeskrivning. Boken utgavs i mitten av 1980-talet och eftersom den tredje vågens feminism växte fram ungefär samtidigt kan detta tänkas ha påverkat boken. Den tredje vågens feminism uttrycker att det inte finns några egenskaper som är essentiellt tillhörande något genus (Eidevald, 2011). Boken och speciellt Milla visar på egenskaper som är både traditionella och

normbrytande vilket kan ha influerats av den samtid boken tillkom i. Många av böckerna kan därför behöva förstås i den historiska kontext som de skapats i.

Flertalet böcker gjorde en åtskillnad på de egenskaper olika karaktärer gestaltade i relation till det genus karaktärerna upplevdes ha. I den tidigare forskningen framgick det även att flertalet studier funnit att kvinnor och män ofta sorterades in i stereotypa karaktärsroller. Till exempel fanns det flera skildringar av omhändertagande kvinnor och mammor (Trepainer-Street & Romatowski, 1999; Da Silva, 2018; Steyer, 2011; Smith, 2015; Filipović, 2018; Morgan & Forest, 2016).

I likhet med dessa studier fann även vi i vår studie förekomsten av flertalet karaktärer som klassificerades som mödrar och som även i relation till detta var den som tog om hand, skötte om och brydde sig om de andra karaktärerna. Detta kan relateras till de rådande normer som existerar i samhället och som Hirdman (2001) beskriver som något som genomsyrar allt vi

gör. Normen om omhändertagande kvinnor sträcker sig bortom mödrarna i böckerna då den även sätts i relation till andra kvinnliga karaktärer. Kvinnor som bryr sig om, uppvisar snällhet och tålamod samt är trygga är de roller som erbjuds. Dessa är traditionellt sett goda egenskaper, men trots detta behöver det inte betyda att det är positivt. Det kan tyckas att kvinnor även i litteraturen borde få mer utrymme att vara sig själva och ha både positiva och negativa egenskaper. I vissa böcker var så fallet, men då oftast för mindre flickor och nästan aldrig för vuxna. Om böckerna enbart erbjuder den snälla omtänksamma kvinnorollen implicerar detta att alla kvinnor bör vara på detta vis. Detta kan begränsa barn när deras personlighet växer fram. Att enbart visa på en ensam accepterad syn av hur kvinnor bör vara medför att de som läser dessa böcker kan vilja anpassa sig själva efter denna roll. Genom detta kan det vara så att personen blir begränsad och inte vill överväga andra alternativ till hur det går att vara.

I kontrast till detta återfanns det även en avsaknad av omhändertagande män och pappor i den tidigare forskningen (Filipović, 2018; Smith, 2015; Steyer, 2011; Earles, 2016). I den studie vi genomförde fann vi dock flertalet fall av just omhändertagande män och pappor. Till exempel finns Alfons pappa i _{​Vem spökar, Alfons Åberg?​ (Bergström, 1982), Halvan i ​Här}

kommer nya polisbilen_{​ (Norlin & Burman, 2014) och den manlige förskolläraren i ​Boken om} att gå på förskolan_{​ (Sundström & Lindman, 2018). Den manliga rollen blir här mer än bara}

att vara stor och tuff. Männen tillåts att vara mångsidiga och mjuka vilket inte var lika ofta förekommande i de studier som gjorts på böcker skrivna i andra länder. Som beskrivits i bakgrundsavsnittet framställs Sverige som ett land som strävar efter jämställdhet och det kan ha påverkat de framställningar av män och pappor i barnböcker som produceras. _{​Vem spökar}

Alfons Åberg? _{​(Bergström, 1982) är skriven i början på 1980-talet då faderskapet och}

mannens plats i hemmet var en stor fråga för att det fanns en vilja att relationen mellan män och kvinnor skulle bli mer jämställd (Rydström & Tjeder, 2009). Detta kan ha påverkat gestaltningen av Alfons pappa då han är en ensamstående far som tar hand om sitt hem och därmed bryter ett antal stereotypa förväntningar. I slutet på 1970-talet började invanda könsmönster och familjemönster ifrågasättas (Rydström & Tjeder, 2009) vilket kanske påverkat framställningen av Alfons pappa. Genom att han är en ensamstående far som är omtänksam kanske han vid tiden för bokens publicering bröt mot idéer om mannens plats i familjen och även hur en familj bör se ut. Ytterligare i de mer moderna böckerna _​Här

kommer nya polisbilen _{​(Norlin & Burman 2014) och ​Boken om att gå på förskolan}

(Sundström & Lindman, 2018) påvisas mer den mjuka mansrollen. Detta kan kanske

påverkas av de åsikter som finns i samhället idag och den upplevda jämställdhetssträvan som finns i Sverige i nutid. Denna skillnad i mäns representation kan erbjuda de barn som läser böckerna en möjlighet att se mäns roll ur ett annat perspektiv. Istället för att enbart mötas av starka och tuffa män kan de få en variation av hur män kan vara. Genom detta kan barnen få bredare möjligheter för att forma sin egen personlighet och ta till sig fler egenskaper än vad som kanske hade varit tillgängliga för dem. Särskilt om de annars enbart fick uppleva den snäva bilden av hur en man bör vara.

Vidare framgick det även i vår studie att de böcker som saknade genusrepresentationer möjliggjorde ett osynliggörande av genus och de problem som tillhör detta. Genom att

böckerna inte erkände genus som koncept blev det istället som om böckerna försökte undvika en diskussion om genus. Genus är enligt Hirdman (2001) något som existerar runt oss

konstant och genomsyrar alla produkter som skapas i samhället. Genom detta går det att argumentera för att genus är något som inte går att undvika. Att då skriva böcker helt utan genusaspekter blir som ett slags ignorerande av den diskurs och de problem som behöver tacklas i samband med genus. Vi kan inte uttala oss om författarnas intentioner med att skriva utan genusaspekter, men vi kan synliggöra det som kan vara problematiskt med detta. Det finns en poäng i att vissa berättelser inte behöver genuskodade karaktärer som till exempel matematikböcker och liknande läroböcker. Men det finns också en poäng i att utmana den normativa synen av neutralitet. Att framställa neutrala karaktärer baserat på den manliga normen är inte helt neutralt. Det skulle lika gärna kunna illustreras genom att blanda de klassiska genuskodade attributen på en och samma karaktär som ändå benämns som neutral. Det finns även en ytterligare poäng i att istället för att skriva neutralt faktiskt ta sig an olika genusrepresentationer för att tackla den samhälleliga synen på genus och de problem som denna medför. Genom detta skapas kanske en möjlighet att påverka den traditionella synen på genus istället för att vara neutrala och undvika diskussionen runt detta helt.