Framställningen av genus i förskolans barnböcker : En kvalitativ textanalys

75 

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Huvudområde: pedagogik

_________________________________________________________________________

Framställningen av genus i förskolans barnböcker

En kvalitativ textanalys

Emma Brännlund och Johanna Bergström

Förskolepedagogik V

15 högskolepoäng

Vårterminen 2020

(2)

Sammanfattning

Denna studie undersöker framställningar av genus i barnböcker som används i förskolans undervisning. Metoden som användes var att tillfråga 37 förskolor i en medelstor svensk kommun vilka böcker de använder sig av i sin undervisning för att sedan analysera dessa ur ett genusperspektiv. Analysen genomfördes i form av en kvalitativ textanalys med en teoretisk förankring i Hirdmans (2001) teori om genussystemet och maktordningar. Studien fann att det förekommer både isärhållning av normer om manligt och kvinnligt i enlighet med Hirdmans (2001) teori men även en ihopblandning av normer om manligt och kvinnligt vilket strider mot det Hirdman (2001) uttrycker. Isärhållningen består av tillfällen där traditionella normer uttrycks medan ihopblandningen är instanser då normer överskrids eller blandas ihop med varandra. Studien fann även olika tendenser som antingen legitimerade genusmässiga maktordningar i barnböckerna eller som ifrågasatte dessa. Legitimeringen består av tillfällen där den manliga makten förstärks medan kvinnan försvagas. Ifrågasättningen handlar om när kvinnor tar mer plats eller gör mer anspråk på makt än män. Den slutgiltiga diskussionen behandlar på vilket sätt resultatet från analysen av böckerna kan påverka förskollärarens yrkesroll och arbetet med jämställdhet i förskolans utbildning.

Nyckelord

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

1. Inledning 3

1.1 Syfte och frågeställningar 5

1.2 Avgränsningar 5

1.3 Uppsatsens disposition 6

2. Bakgrund 6

2.1 Jämställdhet i Sverige - en genushistorisk kontextualisering 6 2.2 Jämställdhetsarbete och normkritik i förskolans styrdokument 10

2.3 Förskolans uppdrag att främja läsning 12

3. Tidigare forskning 14

3.1 Sökning i databaser 14

3.2 Redogörelse av tidigare forskning 16

3.2.1 Barnböcker och genus 16

3.2.2 Barns syn på genus 20

3.3 Sammanfattning av tidigare forskning och uppsatsens forskningsbidrag 23

4. Teoretisk referensram 25 5. Metod 27 5.1 Val av metodansats 27 5.2 Datainsamlingsmetod 27 5.3 Urval 28 5.4 Etiska överväganden 30 5.5 Analysmetod 32 5.6 Metoddiskussion 34 6. Resultat 36

6.1 Normer om manligt och kvinnligt 36

6.1.1 Isärhållandet av manligt och kvinnligt 36

6.1.2 Ihopblandandet av manligt och kvinnligt 43

6.2 Maktordningar 48

6.2.1 Legitimering av maktordningar 49

6.2.2 Ifrågasättande av maktordningar 57

6.3 Sammanfattning av resultat 59

7. Diskussion 60

7.1 Uppsatsens bidrag till tidigare forskning 60

7.2 Konsekvenser för förskollärares pedagogiska praktik 64

7.3 Konklusion 68

(4)

1. Inledning

Genus och jämställdhet är en framträdande del av Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018). Skolverket (2018) uttrycker att förskollärare ska arbeta för att verksamheten är jämställd och erbjuda likvärdiga möjligheter för alla barn. Förskollärare ska även diskutera med barnen om allas lika möjligheter och individers rätt att vara sig själva och kunna ha olika åsikter.

Skolverket uttrycker även detta via en webbsida som heter Jämställdhet i förskolan

(Skolverket, 2020a) där de löpande uppdaterar om hur yrkesaktiva i förskolan kan arbeta med jämställdhet för att se till att de riktlinjer som finns följs. Där uttrycker de bland annat att förskolan ska arbeta för att begränsa könsmönster som kan hindra ett barns utveckling och lärande, men även de val ett barn gör. Vidare understryker Skolverket (2020a) att barn fortfarande bör ha möjlighet att delta i lekar och aktiviteter som kan uppfattas som normativa och könsstereotypa. Skolverket (2018) förtydligar även att verksamheten ska utgå från att all personal tillhörande förskolan ska arbeta för att stödja alla barn till samma möjligheter oavsett könstillhörighet, detta genom att utmana barnen att våga gå utanför könsstereotypa framställningar. Detta kan ses som motsägelsefullt då förskolan både ska arbeta för att begränsa könsmönster men även respektera barnens rätt att leka med vad de vill även om leken blir normativ.

En vidare aspekt av jämställdhetsarbetet i förskolan är det politiska läget. I Regeringen för statens budget till 2018 (prop 2017/18:1) beskrivs målet om en jämställd utbildning som ouppnått. Regeringen beskriver att det är i barns tidiga år som upptäckandet av rådande könsnormer sker, därför bör förskolan arbeta för att barn ska kunna vara i förskolans tillvaro utan begränsningar utifrån könstillhörighet. Regeringen gav därför statens skolverk i arbete att titta närmare på förskoleverksamhetens förordning. Detta för att Skolverket skulle

förtydliga skrivningar och uppdraget förskolan har att förmedla en jämställd utbildning (prop 2017/18:1). Jämställdhetsarbete är även en fråga som ofta debatteras politiskt. Till exempel debatterade Gustav Fridolin, dåvarande utbildningsminister och språkrör för miljöpartiet, samt Sara Skyttedal, ledamot inom kristdemokraterna, inför publikationen av den senaste läroplanen för förskolan i nyhetsprogrammet Aktuellt 22 augusti 2018 (Sveriges Television, 2018). Debatten handlade om de nya riktlinjerna om genus och förändringar i läroplanen för att främja ett normbrytande beteende hos barn. Fridolin och Skyttedal var oense om vikten av

(5)

att arbeta med genusfrågor inom förskolan där Fridolin upplevde det som en viktig fråga medan Skyttedal upplevde att det fanns andra saker av större vikt att fokusera på. Denna debatt visar på att genus är omtvistat inom den politiska sektorn och att det är inte en självklarhet att prioritera ett normbrytande arbete inom just förskolan. Det kan till exempel anses av vissa vara en mindre viktig fråga i relation till andra frågor inom förskolan som exempelvis stora barngrupper och personalbrist.

Arbetet med jämställdhet och genus inom förskolan diskuteras även i olika tidningar riktade till de som arbetar inom förskolan. Josefin Malm och Sofie Källhage (Nr 2, 2020) beskriver till exempel hur de som arbetar i förskolan borde se över det material de erbjuder och hur de talar med barnen för att erbjuda en så neutral miljö som möjligt för att uppmuntra alla

individuella barns utveckling. I artikeln uttrycks exempelvis att det går att byta ut ord som är könade såsom ordet “gubbar” om människoliknande leksaker och istället benämna dem som figurer eller liknande neutrala begrepp. I en annan tidning genomförs en intervju med två forskare och förskollärare som heter Hedda Schönbäck och Magdalena Hulth (Persson, nr 4, 2014) där de uttrycker att förskolan inte bör bli helt neutral utan snarare blanda och utmana de gränser som existerande normer utgör. Detta anser de kan göras genom att till exempel koda om vissa attribut och leksaker såsom att tillskriva manliga attribut till

prinsessklänningar och liknande. Genom dessa artiklar illustreras vidare hur arbetet med genus och jämställdhet kan vara svårt att definiera och det finns flera olika arbetssätt som anses som bra eller dåliga i förskolans sfär.

Med utgångspunkt i den politiska debatten om genus i förskolan och svårigheten att definiera ett bra arbetssätt anser vi det motiverat att undersöka förekomsten av olika genusskildringar i förskolan. Ett sammanhang där förskolebarn möter genusskildringar och normer är i

läsningen av litteratur. För att inspirera till utvidgade möjligheter för barn ger Skolverket (2020a) som exempel att personal i förskolan kan undersöka vilka karaktärer som barn möter i böckerna som finns på förskolan. Detta för att se till att barnen får möta karaktärer med olika egenskaper som kan skapa en bredd av personligheter. Genom det som Skolverket (2020a) uttrycker om böcker och genus anser vi att barnböcker och hur genus framställs i dessa är en del av förskolans verksamhet som är intressant att undersöka. Eftersom förskolan enligt läroplanen (Skolverket, 2018) ska använda sig av högläsning och samtal om texter i

(6)

utbildningen för att barn ska få möjligheter att utveckla sitt språk gjordes i denna uppsats ett val att undersöka de barnböcker som finns i förskolan just nu. De barnböcker som valts är böcker som förskolor uttryckt att de använder i sin undervisning och som därmed kan

klassificeras som läromedel inom förskolan och som då behöver följa läroplanens strävanden i så stor grad som möjligt. På grund av bokens och läsningens position inom förskolan samt den betoning och motsägelsefullhet av vikten av genusmedvetenhet i förskolan anser vi att barnboken är viktig att undersöka och reflektera om. Detta eftersom många olika skildringar kan ges utrymme i skriften och bilderna för att sedan förmedlas till barnen.

1.1 Syfte och frågeställningar

Mot bakgrund av de problem och de utmaningar som tecknades i den inledande delen av uppsatsen syftar denna studie till att beskriva framställningar av genus i barnböcker som används i förskolors undervisning. Vår avsikt är därmed att erbjuda läsaren en normkritisk blick på de barnböcker som finns på svenska förskolor och hur dessa behandlar genus.

För att undersöka detta vägleds denna uppsats av följande frågeställningar:

● Vilka normer om kvinnligt och manligt förmedlas i barnböcker som används i förskolors undervisning?

● På vilket sätt legitimeras eller ifrågasätts maktordningar i böckerna?

1.2 Avgränsningar

Avgränsningar som gjorts i studien är att de böcker som valts är riktade till barn i yngre åldrar och böcker som förskolor uttryckt att de läses av eller för barn. Detta för att i förskolan går de mindre barnen och de böcker som används mycket av barn och pedagoger inom förskolan kan upplevas vara en stor del i barnens undervisning och lärande. Intresset i denna uppsats är inte att ge en fullständig genomgång av all litteratur som går att återfinna på förskolor utan intresset ligger snarare i sådana böcker som barn och pedagoger​ ​föredrar eller använder mycket för att se vilka normer som är framträdande.

(7)

1.3 Uppsatsens disposition

Under denna rubrik beskrivs uppsatsens disposition fördelat på de rubriker som går att återfinna. Rubriken ​bakgrund ​innehåller information hämtad från böcker, styrdokument, hemsidor och andra dokument utgivna av myndigheter och syftar till att kontextualisera den undersökning som görs i uppsatsen.

För att visa på det nuvarande vetenskapliga forskningsläget finns rubriken ​tidigare forskning​. Med detta avsnitt ämnar vi även redogöra för det bidrag som denna uppsats kan göra till den forskning som redan bedrivs.

För att skapa ett bidrag till forskningsläget görs en undersökning av barnböcker som beskrivs under rubriken ​metod. ​Där beskrivs hur uppsatsens datainsamling har gått tillväga, vilka urval och avgränsningar som har gjorts, hur analysen har genomfört och en metoddiskussion förs även där uppsatsens styrkor och svagheter belyses.

Efter metod återfinns rubriken ​resultat.​​Här presenteras resultatet av vår analys. Detta diskuteras sedan vidare under ​diskussion​ där resultatet som analysen av empirin genererat diskuteras.

2. Bakgrund

2.1 Jämställdhet i Sverige - en genushistorisk kontextualisering

Nedan följer en historisk återblick över det svenska arbetet med jämställdhet från 1970-talet och framåt. Återblicken tar avstamp i 1970-talet på grund av att jämställdheten började politiseras alltmer med sin början i slutet av 1960-talet och framförallt början på 1970-talet. Därmed gjorde vi ett val att börja vår kontextualisering där för att främst belysa

jämställdheten ur en politiserad kontext eftersom politiken influerar de olika tankar som ofta uttrycks i relation till förskolan och det övriga skolväsendet.

(8)

Det svenska samhällets jämställdhetssträvanden har under de senaste 50 åren genomgått betydande förändringar. En av de viktigaste reformerna under den senare halvan av 1900-talet uttrycks som särbeskattningen av gifta par (Rydström & Tjeder, 2009). Den infördes 1971 och möjliggjorde för fler gifta kvinnor att arbeta eftersom särbeskattningen gjorde det lönsammare för dem. Genom detta sjönk andelen hemmafruar i Sverige.

Fortsättningsvis på 1970-talet blev jämställdhetsfrågan alltmer viktig inom politiken och ett antal lagar som skapade en särbehandling mellan män och kvinnor avskaffades. Kvinnor blev mer och mer insläppta på yrkesområden de inte haft tillgång till innan såsom polisen, kyrkan och försvarsmakten. Män började även ta sig in i kvinnodominerade yrken men i mindre utsträckning. Det beskrivs hur alternativa gräsrotsrörelser i stora drag började ifrågasätta de invanda könsrollerna och de familjemönster som ansågs som normala. Privatlivet blev alltmer politiserat eftersom många valde att leva i kollektiv eller som sambos utan att gifta sig

(Rydström och Tjeder, 2009).

Fortsättningsvis undersöktes jämställdhet även på statlig nivå och det skapades en lag om jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet som började gälla 1980. 1980-talet beskrivs som ett lugnare årtionde i jämställdhetsarbetet där grunden för 1990-talets arbete för

jämställdhet lades. Mycket arbete lades på att försöka få bort könssegregering inom olika yrken. Insatser gjordes för att få in fler kvinnor i mansdominerade yrken och vice versa. Även faderskapet var en viktig fråga där det fanns en vilja att få män att ändra sin roll i en mer jämställd riktning. Nu blev även maktperspektivet omkring kvinnans roll och position i samhället dominerande. Utredningen ​varannan damernas​ genomfördes under denna tidsperioden. Denna hade som syfte att utreda på vilket sätt kvinnors representation i politiken skulle ökas. Under 1980-talet fick dock tankar om att könen har inneboende skillnader och egenskaper mer och mer spridning vilket ansågs som ett bakslag ur en feministisk synpunkt (Rydström & Tjeder, 2009).

På 1990-talet skedde skiftningar i det politiska läget vilket oroade många feminister. Under hot att skapa ett eget feministiskt parti förmåddes de existerande regeringspartierna att föra in fler kvinnor i sina partier. Efter valet 1994 hade Sverige således världens mest jämlika

politiska representation. Genom detta fick fler kvinnor möjlighet till beslutsfattande i svensk politik och fler kvinnorelaterade frågor kunde tas upp i politiken. Jämställdhetsintegrering

(9)

uppkom även nu, detta innebär att alla politiska beslut och helst all forskning som bedrivs ska ha ett jämställdhets- eller genusperspektiv som genomsyrar det som genomförs. Feminism blev även mer och mer vanlig i media och politik och hade en mer positiv klang än innan. Trots detta var ett särartsperspektiv mellan kvinnor och män mer utbrett i det tidiga 1990-talet än innan. Kvinnor och män sågs som skilda varelser med skilda egenskaper samtidigt som många feminister kritiserade det perspektivet (Rydström & Tjeder, 2009).

Under 2000-talet har det skett förändringar i jämställdhets- och likabehandlingsarbetet. Detta genom två EU-direktiv som behandlar etnisk diskriminering och likabehandling i arbetslivet. Dessa började gälla som svensk lag och blottade vissa svagheter i den svenska existerande diskrimineringslagen som därmed blev utredd och omskriven. Genom detta ersattes sju tidigare lagar och därmed kombinerades fyra olika ombudsmän till en ensam

diskrimineringsombudsman (Rydström & Tjeder, 2009).

En annan del av jämställdheten i Sverige är feminismen och dess definitioner. Christian Eidevald (2011) beskriver första, andra och tredje vågens feminism. Första vågens feminism fick sin uppkomst under 1800-talet fram till 1900-talet. Denna våg behandlade en strävan om att kvinnor skulle få lika politiska rättigheter som män i samhället men den gjorde ingen problematisering av kön utan där ansågs att människor var män eller kvinnor.

Den andra vågens feminism beskrivs av Eidevald (2011) som att den anser att kvinnor och män är olika sedan födseln eller att de uppfostras till att bli olika. Denna våg växte fram runt 1960-talet. Det som är problematiskt för anhängare av den andra vågens feminism är att kvinnors görande värderas lägre än sådant som män gör, medan tanken om att män och kvinnor ska kunna göra samma saker inte är relevant i deras problemformulering. Många av de olika inriktningarna inom denna feminism behandlar strukturer i samhället som arbetar för att kvinnor ska vara underordnade männen och hur dessa ska kunna förändras. Kritik har förts fram mot denna våg av feminism att det inte finns något som är grundläggande kvinnligt och som därmed är specifikt för det kvinnliga könet. Kritiker menar ofta att individer är olika och har olika egenskaper vilket för oss in på tredje vågens feminism.

Tredje vågens feminism fick sitt fäste under den senare delen av 1980-talet och det tidiga 1990-talet. Inom denna tolkning av feminismen anses den uppdelning i könsroller som

(10)

existerar vara en social konstruktion. Alltså de förväntningar som finns på kvinnor och män bygger på uppdelningen i sig snarare än eventuella inneboende essentiella och biologiska skillnader mellan kvinnor och män. Det antas att det inte finns något som förenar de två binära könen och att egenskaper kopplade till manligt och kvinnligt beteende kan återfinnas hos båda de binära könen. Med andra ord finns det enligt den tredje vågens feminism inget essentiellt manligt eller essentiellt kvinnligt. Hur vi skapas som kvinnor och män är fokuset inom den feministiska forskningen vid denna tidpunkt och den mångfald som ryms inom könskategorierna framhävs (Eidevald, 2011).

Genom beskrivningen av dessa olika feministiska inriktningar framhävs att det inte finns en specifik feministisk rörelse utan flera som arbetar samtidigt vilket kan vara viktigt att veta i jämställdhetsarbetet. Detta eftersom att det finns olika sätt att se på relationen mellan män och kvinnor som dessutom ofta konkurrerar med varandra. Därför kan kritiker uppleva att det finns motsägelser i jämställdhetsarbetet som genomförs inom olika områden. (Eidevald, 2011).

En annan del i jämställdhet och främst hur genus skapas i samband med barn beskrivs av Ann-Christine Vallberg Roth (2011). Vallberg Roth (2011) uttrycker att barn från 1950-talet fram till ungefär mitten på 1980-talet alltmer beskrevs och sågs som könsneutrala. Det ansågs att pojkar och flickor skulle uppfostras likadant. Förskolan skulle vara lika för alla i hela landet och den skulle vara könsneutral. Detta beskrivs kunna vara en effekt av att både föräldraskapet och arbetsmarknaden skulle ses ur ett utvidgat perspektiv som inte var avsmalnat på grund av traditionella könsbegränsningar. Genom att den offentliga sektorn växte ökade även behovet av kvinnlig arbetskraft på fler områden än vad de traditionellt arbetat med. Den efterföljande tidsperiod som går att utröna i historien är från mitten av 1980-talet fram till nutid. Under denna tidsperiod beskrivs synen på barn vara att de mer och mer sågs som situerade och positionerade. Barnen upplevs mer som individer som har olika behov och möjligheter, och de är även kompetenta i sin egen förmåga. Detta beskrivs vara påverkat av samhällets idé om ett livslångt lärande. Det anses också som påverkat av det faktum att utbildningsdepartementet och Skolverket blir huvudorgan för förskolan. Med det följer en marknadsorientering, målstyrning och globalisering där även Sverige vill vara bäst på utbildning (Vallberg Roth, 2011).

(11)

Liksom Vallberg Roths (2011) beskrivning av barn och barns plats i ett jämställt samhälle beskriver Thom Axelsson och Jonas Qvarsebo (2017) barndom ur ett historiskt perspektiv. En samhällsförändring som påverkat barndomen beskrivs som barnets resa från att ses som ett objekt till ett subjekt. Främst beskrivs detta med hjälp av lagstiftning som gjorde aga olagligt i Sverige. Totalförbudet mot aga trädde i kraft 1979. Innan dess hade det fortfarande i mångt och mycket varit tillåtet att aga barn i uppfostringssyfte eftersom det inte explicit förbjöds i lagtext. 1989 antogs även barnkonventionen av Förenta Nationernas

nationalförsamling. Genom detta beskrivs det att en offentlig ståndpunkt om barnets värde uttrycktes. Barnet blev då mer betraktat som ett subjekt med egna rättigheter och åsikter istället för ett objekt de vuxna ansvarade för att forma (Axelsson & Qvarsebo, 2017). Vidare beslöts det att Barnkonvention skulle träda i kraft som officiell lag i Sverige första januari 2020 (Skolverket, 2019).

Sammanfattningsvis är jämställdhetsarbete och genusaspekter i samhället framträdande i svensk historia (Rydström & Tjeder, 2009). Även feminism har varit en stor del av den svenska historien och har influerat exempelvis läroplanen för förskolan och liknande styrdokument (Eidevald, 2011). Parallellt med denna utveckling har även barnsynen förändrats i takt med olika strävanden i samhället (Vallberg Roth, 2011; Axelsson & Qvarsebo, 2017).

2.2 Jämställdhetsarbete och normkritik i förskolans styrdokument

Jämställdhetsarbetet inom förskolan har utretts under årens gång. Regeringens delegation för jämställdhet i förskolan genomförde en utredning år 2004 (SOU 2004:115). Delegationen för jämställdhet i förskolan tillsattes av regeringen för att utveckla och stärka arbetet om genus och jämställdhet i förskolans verksamhet. Arbetet avslutades i juni 2006. Delegationen hade sin bakgrund i de svårigheter som förskolan hade att uppfylla de mål om jämställdhet som anges i läroplanen för förskolan. Forskningen visade på att förskolan stärkte könsmönster istället för motverkade dem, som läroplanen angav.

Jämställdhetsdelegationen skulle arbeta i både kommunala och privata förskolor. Arbetet gick ut på att utveckla, lyfta fram och förstärka jämställdhetsarbetet i samarbete med förskolans huvudmans arbete i respektive förskola. En central utgångspunkt för uppdraget i delegationen

(12)

var att ta fram lärandet i ett genusperspektiv. Detta för att stärka barnets framtida roll i lärandet om att stereotypa könsroller och mönster skulle brytas. Delegationen började närmare betrakta förskoleverksamhetens bristande arbete om jämställdhet i förskolan. Detta genom att titta närmare på de rådande skollagen och lpfö 98, där det framgick att tre

potentiella faktorer kunde vara orsakerna till att bristerna i arbetet med jämställdhet hos personalen i förskolan. Jämställdhetsdelegationen (SOU 2004:115) skriver att förskolor ej ansågs ha tillräckligt goda resurser för att kunna genomföra arbetet. Den andra bristen förklarades som att förskoleverksamheterna saknade förordningar och lagar inom området. Den tredje bidragande faktorn var bristen på kunskaper hos personalen och de ansvariga i verksamheten. De bristande kunskaperna innefattade demokrati, värdegrund och jämställdhet. Vidare skriver delegationen (SOU 2004:115) att en mer allmän kunskapsförstärkning ska tillämpas om jämställdhet inte bara för personalen i verksamheten utan även till rektor och lärarstudenter. Vikten av förskolans arbete inom jämställdhet blev även markerat som en del i det vardagliga arbetet, med styrdokument att falla emot. Vidare beskriver

jämställdhetsdelegationen (SOU 2004:115) att det är viktigt att förstå att jämställdhetsarbetet i förskolan inte är frivilligt utan pedagoger ska arbeta med ett jämställdhetsperspektiv när de är på arbetsplatsen i förskolan.

Läroplanen för förskolan är ett styrdokument för förskolan. Den används av personalen i verksamheten som ett hjälpmedel inom den pedagogiska utformningen, förhållningssättet och det arbetssätt som används i förskolan. Formandet av läroplanen är efter de bestämmelser riksdagen framför i relation till dagens samhällsförhållande. Dessa bestämmelser är ofta det som anses vara de pedagogiska ideér och föreställningar som styrdokumentet ska innehålla samt vad som anses förväntas av personalen i verksamheten (Sundberg, 2015). Läroplanen bygger på en plan och struktur som behandlar olika element för förskolan där urvalet av färdigheter, kunskaper, värden och förmågor tas upp skriver Vallberg Roth (2011).

Skolverket (2018) förklarar att utbildningen i förskolan ska förankra och förmedla de grundläggande demokratiska värderingarna som råder i det svenska samhället och de mänskliga rättigheterna. Jämställdhet är ett ämne som tas upp i förskolans verksamhet. Med jämställt arbete menas det med lika möjligheter mellan könen. Diskriminering ska inte förekomma oavsett kön, etnisk tillhörighet, könsöverskridande uttryck, identitet eller ålder

(13)

vare sig på barnet eller barnets anknytningspersoner. Vidare skriver Skolverket (2018) att inte heller funktionsnedsättning, religion, andra trosuppfattningar eller sexuell läggning ska diskrimineras. Förskolan ska arbeta för att motverka all diskriminering. Genom ett aktivt arbete i förskolans verksamhet kan det motverkas, genom att tillhandahålla en organisation som arbetar för att alla barn ska få lika möjligheter och rättigheter. Varje förskola har ett eget ansvar att påverka hur mycket av jämställdhetsarbetet som sker i verksamheten. Skolverket (2018) menar att genom att använda ett varierat arbete med olika valmöjligheter för barnen och genom att tänka på hur språket förmedlas från förskollärare till barnen, för att inte ge uttryck till begränsande normer, kan personalen motverka könsstereotyper. Även genom att utmana och inspirera barnen genom att utvidga deras val och perspektiv med uppmuntran från verksamheten och utifrån barnens intressen kan jämställdhet arbetas med (Skolverket, 2020a). Vidare förklarar Skolverket (2018) att arbetslaget i förskolan har ett ansvar för en jämställd miljö och arbetssätt.

I läroplanens (Skolverket, 2018) avsnitt om normer och värden framkommer det hur verksamheten ska arbeta enligt de mål och riktlinjer som anges. Där framkommer det att verksamheten aktivt ska arbeta för att alla barn ska få samma möjligheter, utan att det påverkas av barnets könstillhörighet. Alla barn ska få samma möjligheter för ett utvidgat perspektiv. Detta för att kunna utvecklas i normer och förhållningssätt för att främja samvaron och arbetet i barngruppen i verksamheten. Skolverket (2020a) skriver att

arbetslagets skall arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Detta för att barn inte ska falla in i en normstyrd vistelse i verksamheten på grund av sin könstillhörighet.

Sammanfattningsvis framkommer det hur det är förskolans ansvar att arbeta med jämställdhet och främja goda normer och förhållningssätt i den utbildning som bedrivs (Skolverket, 2018; Skolverket 2020a; SOU 2004:115).

2.3 Förskolans uppdrag att främja läsning

Skolverket (2016) beskriver vikten av förskolan som en miljö där läsning sker för att barn ska kunna utveckla sin kommunikation och läs- och skrivförmåga. Småbarnsåren uttrycks som grundläggande för barns språkutveckling och på grund av detta bör förskolan ses som en förebild i läsandet. Med detta menas att förskolan ska framhäva läsning för barnen genom att

(14)

till exempel högläsa eller samtala om böcker för att barnen ska ta till sig att läsning är viktigt men även roligt. Skolverket uttrycker ytterligare i en artikel att ett dialogiskt arbetssätt där högläsning blandas med samtal om böcker kan ha ett samband med ett framtida

framgångsrikt lärande (Skolverket, 2017). Genom dialogen kan barnen lära sig att förhålla sig till texter och bilder samt kunna analysera innehållet i dessa.

Läsning är även ett politiskt prioriterat område. I vårändringsbudgeten 2018

(Regeringskansliet, 2018) fastställs det att läsning ses som en grund för fortsatt lärande. Därför avsattes det pengar i budgeten för att förskolor skulle ha möjlighet att köpa in fler böcker till sin utbildning. Det uttrycks att läsförmåga och en tillgång till språket är viktiga aspekter i barns lärande, även i de tidiga åldrarna. Satsningen på läsning beskrivs som en byggsten i att förbättra svenska barns läsförståelse. Detta upplevs kunna göras genom att utveckla ett intresse för läsning redan i ung ålder. Förskolan ska jobba för att locka till läsning även bland barn som kanske inte har möjlighet att läsa hemma. Förskolan är därmed en viktig del i att erbjuda läsning och böcker för barn som inte är vana vid att läsa på fritiden.

Skolverket (2020b) förmedlar också bokens position i förskolan. Barns kontinuerliga språkutveckling betonas även här som något som gynnas av tillgången till böcker. Barns språkliga utveckling kan enligt Skolverket (2020b) uppmuntras av en stimulerande läsmiljö där böcker av olika slag erbjuds. Det beskrivs vidare som nyttigt att de böcker som finns i läsmiljön på exempelvis en förskola ibland byts ut och innehar andra berättelser än de som barnen är vana vid. Att utmana barn i deras läsning och förståelse av texter ses som en viktig del i förskolans arbete för att främja barns lärande. Till exempel anges det att böcker såsom Pippi Långstrump och Alfons Åberg är vanligt förekommande inom förskolan och därför kan det vara bra att se över de böcker som finns så att de historier som erbjuds inte alltid är likadana. Det är viktigt med böcker som kan visa på en bred mångfald för att läsningen ska vara attraktiv för alla barn med olika erfarenheter och egenskaper. Det är därför även viktigt att pedagoger reflekterar över det val av böcker som de gör eftersom att pedagogerna är de som väljer vilka historier som presenteras för barnen (Skolverket, 2020b).

Ytterligare behandlar läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) litteraturens betydelse där det framkommer att samtal, högläsning och lyssnande till litteratur påverkar barns möjlighet till

(15)

utveckling i språk. Detta ger barnet olika möjligheter för att kunna lära sig att kommunicera och tänka i varierande sammanhang. Litteraturen för barnet ska resultera i grundläggande kunskaper om barnets plats i samhället. Kontexten mellan språket och lärandet hänger samman med barnets egna identitetsutveckling. Därför läggs en vikt vid att förskolan genomför ett varierat arbete med litteraturen i förskolans verksamhet för att barnet ska lära sig att skapa kunskaper om att samarbeta, söka efter ny kunskap och kommunicera. Detta eftersom att samhället innefattar ett informationsflöde vilket ständigt förändras och som barnen behöver vara förberedda på. Skolverket (2016) förklarar att en bidragande faktor för en positiv utveckling angående böcker och läsning är att pedagogerna i förskolan ska vara läsande förebilder. Detta eftersom att pedagogernas medvetna arbete med böcker i förskolan kan leda till goda möjligheter för barn att utvecklas både i sin språkutveckling, fantasi, förmåga att uttrycka tankar, ordförråd, berättande, förmågan att få en förståelse för sin omvärld samt att skapa ett eget intresse för text och bild. Genom ett aktivt arbete med högläsning och samtal om text kan detta skapa goda möjligheter för barnen.

Sammanfattningsvis åligger det förskolan ett ansvar att introducera läsning och arbeta med böcker i utbildningen (Skolverket, 2018; Skolverket, 2019). Förskolan bär också ett ansvar för vilka böcker som introduceras till barnen och som används i förskolans utbildning (Skolverket, 2020b).

3. Tidigare forskning

Innehållet under denna rubrik syftar till att beskriva det nuvarande kunskapsläget som

existerar i forskningen om barnböcker och genus. Genom att beskriva detta ämnar vi klargöra det forskningsbidrag som denna uppsats erbjuder.

3.1 Sökning i databaser

Sökning efter tidigare forskning genomfördes först via databasen ERIC (EBSCO). När sökningar gjordes avgränsades resultaten alltid med kriterierna “peer-reviewed” och

(16)

granskade av andra forskare innan publicering medan academic journals innebär att artiklarna är publicerade i vetenskapliga tidskrifter snarare än dagstidningsartiklar eller liknande.

Vid användandet av sökorden “children’s literature” och “sex stereotypes” framkom initialt 197 resultat. Efter avgränsning av peer-reviewed och academic journals minskade resultaten till 88. Efter detta valdes fyra artiklar ut där abstract lästes. Sedan valdes tre av dessa fyra artiklar för att inkluderas i studien. Vid användandet av sökorden “children’s literature” och “feminism” framkom 90 resultat. Efter applicering av peer-reviewed och academic journals minskade resultatlistan till 50. Efter detta valdes fyra artiklar ut där abstract lästes och slutligen valdes en artikel ut för att inkluderas i studien. Sökorden “children’s literature” och “gender bias” framkallade 21 resultat. Efter valet av peer-reviewed och academic journals begränsades resultaten till 19 stycken. Efter detta lästes abstract hos fyra artiklar och slutligen valdes en artikel ut. Nästa sökning var “children’s literature” och “gender differences”. Det första resultatet var 57 artiklar, följt av avgränsningarna peer-reviewed och academic journals vilket resulterade i 45 artiklar. Vidare valdes 6 artiklar ut där abstract lästes och från detta valdes en artikel som relevant för studien. Ytterligare en sökning gjordes med sökorden “preschool children” och “picture books” vilket gav 145 resultat. Vidare avgränsades dessa resultat med academic journals och peer-reviewed vilket gav 115 resultat. Av dessa 115 lästes 14 abstract och slutligen valdes en artikel ut för inkludering i studien.

Även fritextsökning gjordes på databasen ERIC (EBSCO). Vid användandet av sökorden gender differences, preschool och literature framkom det 96 resultat. Med avgränsningen “academic journals” och “peer-reviewed” återstod 69 resultat. Efter att gått igenom alla rubriker utifrån de 69 sökningar som framkom valdes sedan en ut där abstract lästes och som sedan ansågs relevant för studien. Nästa sökning som användes var med sökorden books, children, gender vilket resulterade till 830 resultat. Vidare valde avgränsningen “academic journal” och “peer-reviewed” vilket resulterade till 307 träffar, 10 abstracts lästes. Sedan valdes en ut efter mest relevans för studien.

Även databasen Primo på Örebro universitetsbiblioteks hemsida användes för att hitta forskning. Avgränsningar som gjordes på databasen var att efter den initiala sökningen på ett sökord begränsades resultaten efter kriteriet “avhandlingar”. Detta för att försäkra om att de

(17)

resultat som framkom var avhandlingar och inte böcker eller andra källor som inte behandlar forskning. På primo söktes ord som fritextbegrepp. Sökorden bilderboken och förskolan användes. De första resultaten var 5 stycken. Efter avgränsning av avhandlingar återstod två träffar. Av dessa lästes samtliga abstract och en avhandling valdes ut för att inkluderas i vår studie.

De urvalskriterier som applicerades på de rubriker och abstract som lästes var syftesbundna. Den forskning vars abstracts lästes gjordes alltså så på basis av att de upplevdes ha ett innehåll med genus, barnböcker eller förskolan i fokus. Den forskning som efter detta valdes ut för att läsas i sin helhet var sådan forskning som främst fokuserade på barnböcker och läsning i förskolan och även sådan forskning som inkluderade aspekter av genusnormer eller ett jämställdhetsarbete i förskolan. Studierna hade därmed relevans för denna uppsats syfte och frågeställningar. Den forskning som inkluderas i denna uppsats är även empirisk snarare än teoretisk. Detta för att det fanns en vilja att inkludera studier som tolkar och undersöker barnböcker och läsning i förskolan i större grad än studier som bygger på andra forskares resultat.

3.2 Redogörelse av tidigare forskning

Nedan redogörs den tidigare forskningen. Denna är uppdelad under två underrubriker för att tydliggöra och underlätta för läsaren.

3.2.1 Barnböcker och genus

Representation av genus och framställning av genus i barnböcker inom förskolans sfär har studerats av Katarina Filipović (2018) i en studie som genomförts i Irland. Det beskrivs av Filipović (2018) hur hon efter att ha undersökt och analyserat femton barnböcker upptäckte att kvinnliga karaktärer är underrepresenterade. Det återfanns tre gånger så många manliga karaktärer som kvinnliga i böckerna. Det återfanns även en stor del neutrala karaktärer som kodades som neutrala på grund av att de ofta var djur och oftast inte refererades till som tillhörande ett särskilt kön. Filipović (2018) analyserade även böckernas bilder. En majoritet bilder föreställde män åtföljt av neutrala karaktärer och slutligen kvinnliga. Neutrala

karaktärer diskuteras eftersom att de oftast tolkas som manliga, främst om de är djur. Detta eftersom att kvinnliga djur i media ofta markeras som feminina med exempelvis långa

(18)

ögonfransar eller liknande. Analysen upptäckte en brist bland de egenskaper som tillskrevs karaktärerna i böckerna. De kvinnor som framställdes kopplades till en roll som mamma eller omvårdare. Förekomsten av pappor var låg vilket Filipović (2018) ser som problematiskt. Vidare användes professionella samtal med pedagoger för att undersöka vad de anser om representationen i böckerna. Där visades en okunskap om vad som representeras i de böcker de använder i sin verksamhet. De pedagoger som intervjuades uttryckte en oro att stereotypa och begränsade genusframställningar skulle kunna ha en konsekvens för barn då de förstärker stereotypa mönster som influerar barnen och deras tankar. Filipović (2018) beskriver även hur pedagogerna anser att genom en medvetenhet om det arbetsmaterial de använder sig av kan de skapa en inkluderande lärmiljö.

En annan artikel beskriver skillnaden mellan sagan Rapunzel utgiven av samma förlag två olika årtionden. Den första boken gavs ut 1968 och den andra gavs ut 1993. Angela Smiths (2015) artikel är genomförd i USA och den beskriver hur de olika versionerna av sagan innehåller små förändringar i narrationen som inte förändrar historien i sig men som beskrivs som indikationer på de samhälleliga förväntningar och åsikter om genus som existerade under den tiden. I den tidigare versionen finns det skillnader i hur kvinnor och män framställs. Häxan är en grå gammal dam som trots det har en väldig modersinstinkt och som visas som omhändertagande av Rapunzel. Rapunzel framställs också som undergiven och försiktig. Enligt Smith (2015) visar detta att kvinnan har några bestämda könsroller, däribland

moderskapet och undergivenheten. Om en kvinna inte är undergiven, som Rapunzel fram mot slutet i sagan, straffas de. I den nyare versionen av sagan är häxan istället en lång, stark kvinna med eldigt rött hår. Hon avbildas som mycket längre än kungen medan kungen avbildas som vek och rädd vilket Smith (2015) argumenterar visar på en försvagning av mannen. Häxan beskrivs som ett hot mot både män och kvinnor, dels genom försvagningen av mannen och genom undermineringen av den biologiska rollen som moder och “det svagare könet”. Häxan uppvisar inga moderskänslor för Rapunzel. Denna karaktäriseringen tolkas av Smith (2015) som en reaktion på de mer frigjorda kvinnorna från 1980-talet som var starka och stack ut. Häxan beskrivs som en konkretisering av den frigjorda kvinnan och det hot hon utgör mot traditionella könsroller. Det finns även en förstärkning om att proaktiva kvinnor ses som en störande kraft eftersom att enbart häxan och drottningen är kvinnor med

(19)

repliker i boken. Drottningen har också enbart en replik. Rapunzel, som är en av bokens huvudkaraktärer, har inte en enda replik i hela boken. (Smith, 2015).

I likhet med Smith (2015) studerar Isabella Steyer (2011) genusrepresentation i barns media, däribland böcker. Steyer (2011) utförde sin studie i USA och fann att det fanns en

underrepresentation av kvinnor i barns media. Steyer (2011) drog därmed en slutsats att det budskap som sänds till barn är att kvinnor inte är så viktiga. De kvinnor och män som porträtteras görs stereotypt. Böcker som anses vara normkritiska analyserades också. Där fann Steyer (2011) att det fortfarande fanns aspekter av traditionella könsroller. Vidare fanns det många exempel på böcker som hade starka kvinnliga karaktärer men få böcker där det fanns omhändertagande män. Det beskrivs att även denna ojämna representation är viktig att uppmärksamma och arbeta med. I de böcker som ansågs som normkritiska slutade de oftast i att kvinnan valde ett äktenskap som sitt lyckliga slut. Detta argumenteras som att det kan förstärka förväntningarna på kvinnors moderliga och familjära roll.

Betydelsen av att olika grupper av människor finns representerade i barnböcker beskrivs vidare av Hani Morgan och Danielle E. Forest (2016). Studien genomfördes i USA där de undersökte hur religion, kön och ras framställs i barnböcker från förr och idag. Författarna beskriver hur barnböcker ofta genom historien har porträtterat hur privilegierade människor äger mer makt än marginaliserade grupper. I moderna barnböcker är det oftast mer jämlikt även om vissa böcker fortfarande är stereotypa. Genusstereotyper som beskrivs som vanliga i barnböcker är att kvinnor ofta har en roll som undergiven och behövande av männen men även att kvinnorna ofta inte syns lika mycket i böckerna som de män som det skrivs om. Morgan och Forest (2016) beskriver vidare hur en äldre folksaga som skrivits ned i bokform handlar om en prins som besegrar en drake. Prinsen beskrivs som modig och en stark

erövrare medan prinsessan i samma saga beskrivs som passiv och rädd och som en som inte deltar i striden. Detta beskrivs även synas i vissa moderna sagor. En bok från 2014 beskrivs där de manliga karaktärerna framställs som hjältar medan de kvinnliga karaktärerna är de som behöver hjälp. Detta beskrivs normalisera att kvinnor är det svagare könet och förstärker mannens position som dominant och stark.

Nästkommande studie innefattar inte ett genusperspektiv trots att det nämnts som en del av det urval som skett i läsandet av tidigare forskning. Dock motiveras studiens inkludering i

(20)

denna uppsats av dess undersökning av pedagoger och deras attityder om val av böcker i förskolan. Därmed är avhandlingen relevant för att synliggöra hur tidigare forskning belyser pedagogernas roll i utbudet av barnböcker på förskolan.

Maria Simonsson (2006) skriver i sin avhandling om förskollärares möte med bilderböcker i förskolan och till skillnad från tidigare studier i detta avsnitt är denna avhandling genomförd i Sverige. Grundtanken med avhandlingen var att få fram förskollärares resonemang och tankar om hur deras förhållningssätt utgör ett fundament för deras handlingssätt i det praktiska arbetet med böckerna i förskolan. Studien genomför en undersökning i form av intervjuer med åtta pedagoger i verksamheten, med fyra förskollärare vardera på två olika förskolor. Detta görs i form av fokusgruppsintervjuer samt fältanteckningar från både förskollärares och barns användande av böcker i förskolan. I intervjuerna förklarade förskollärarna betydelsen med att verksamheten agerar som goda förebilder för läsandet. De intervjuade förskollärarna belyste vidare vikten med hur de vuxna förhåller sig till läsning och böcker. Detta eftersom hur förskolläraren agerar i läsandet i verksamheten får en stor betydelse för hur barnen skapar ett förhållande till sitt egna läsintresse (Simonsson, 2006).

Avhandlingen visar att förskolor väljer ut böcker med ett gott kulturarv såsom böcker av Elsa Beskow eller Astrid Lindgren eftersom dessa anses vara klassiska och bra barnböcker och genom dessa kan pedagogerna i sitt eget tycke förmedla ett viktigt kulturellt kapital. Vidare beskrivs bilderboken som ett verktyg som gör barnen redo för framtiden. Barn skapar

erfarenheter genom böckerna och skapar en slags mening av dem. Genom läsning i förskolan och hemma socialiseras barn till att bli medborgare som använder böcker. Via denna

bokanvändning kunde Simonsson (2006) se att barnen tog idéer från de böcker de läste och applicerade dem på sin lek för att på sitt vis orientera sig i den omgivande världen som vuxna skapat. Vidare beskrev pedagogerna att boksituationer kan påverkas av när, hur och vad som läses. Därför förklarar pedagogerna att det är bra att ha olika boksituationer för barn för att barnen ska kunna ta till sig boken. Intervjuerna visade även på pedagogernas medvetenhet om deras framhävning av bilderbokens betydelse. Detta ansåg pedagogerna som betydande för barndomsmiljön och för att skapa en bokkompetens och bokerfarenhet bland barnen. Pedagogerna såg även bokens hjälp till barns utveckling. Ytterligare framkommande diskussioner från intervjuerna beskrev betydelsen av bilderboken som hjälpmedel. Faktorer

(21)

framkom som att barn med hjälp av bilderböcker kan utveckla förmågor såsom att skapa fantasi, utvecklas i språk och få nya kunskapskällor. Pedagogerna beskrivs också främst uttrycka sig om boken i ett nyttoperspektiv, boken är alltså ett verktyg för pedagogiska aktiviteter.

3.2.2 Barns syn på genus

Jennifer Earles (2016) undersöker i sin studie som är genomförd i USA om barns litteratur och könsroller i dessa. I studien använde hon sig av en feministisk queer ansats där hon ersatte en pojkhjälte i en bok mot en flickhjälte och vice versa. De omvända böckerna lästes för barngrupper i åldrarna fyra till sex år och sedan ställdes frågor om böckerna. Studien fann att oavsett könet på hjälten i historien prioriterades historier om äventyr då de ansågs som intressantare av barnen. En karaktär som skapades var piraten Jenny som sågs av barnen som både god och ond samt äventyrlig och bekymmerslös. Karaktären blev mångfacetterad och egenskaperna som hon tillskrevs ställdes i likhet med många traditionella manliga karaktärer. Earles (2016) uttrycker även hur kvinnor ofta är välkomna in i manliga utrymmen medan utrymmen som kategoriseras som kvinnliga ofta är mer svåråtkomliga för män. Trots att både kvinnor och män har tillgång till maskulinitet råder inte samma förhållanden runt femininitet. Kvinnor anses kunna vara maskulina medan män inte kan vara feminina och samtidigt kännas igen av sin publik. Earles (2016) påpekar att kvinnor lider under patriarkala strukturer men mäns val blir också förminskade om de väljer att frångå den mer maskulina normen. Vidare understryks värdet i att kunna påvisa flera möjligheter för alla barn så att de kan utvecklas på det sätt de vill. Utöver detta uttrycker Earles (2016) vikten i att ge barn utbildningsmässiga verktyg för att de ska kunna förstå meningen i olika val och hur olika objekt kan påverka deras val.

Liksom Earles (2016) genomför Erin Quast (2018) en undersökning om barns uppfattningar av könsstereotypa mönster som är utförd i USA. I artikeln togs vikten av att belysa sociala ojämlikheter i litteraturen i förskolan upp. Detta för att barnen skulle kunna skapa en empatisk förmåga till karaktärer i böckerna. Artikeln behandlade konversation om boken “My princess boy” i en förskoleverksamhet där barn fick diskutera normer. My Princess Boy berättades av två pedagoger, vars syfte ej var att barnen skulle behandla vikten med

(22)

visade på den positiva betydelsen med att lärare stannar upp och vågar vänta med att svara barn för att uppmuntra diskussionerna om boken. Detta med hänsyn till andra för att stödja deras utforskande där varje individ fick chansen att dela med sig och förklara sin tanke. De arbetade för att få fram karaktärens perspektiv och hjälpa barnen in i tänkandet om genus och normer. Innan bokens start valde lärarna att föra en diskussion om könsnormer för att sedan introducera boken. Lärarna hade i åtanke att se hur barnens tankemönster påverkades under bokens gång. Deras tillvägagångssätt var att arbeta utifrån ett flexibelt tankesätt för att inte låta sina egna tankar komma in i diskussionen. Quast (2018) belyste att en av lärarna stannade upp vid en scen ur boken där pojken med klänningen säger att han gillar att dansa. Detta gav läraren en chans att ställa en öppen fråga angående pojkars dans. Barnen svarade då med att det är bara tjejer som dansar. För att ompröva deras tankesätt valde då den manliga läraren att ställa sig upp och dansa vilket sedan resulterade i att flera av barnen valde att delta i dansen. Lärarens tanke är då att dramatisera en scen ur boken för att koppla denna till verkligheten. Quast (2018) menade på att under denna framställning förändrades flera av barnens tidigare tankemönster om könsnormer. Detta genom att synliggöra för barnen i verksamheten att man kan gilla att dansa precis som pojken med klänningen oavsett könstillhörighet. Quast (2018) uttryckte förändringar i hur barnen tänkte innan, under och efter sagans slut som en förändring i en positiv riktning. Med hjälp av att lärarna förverkligat karaktären i det verkliga livet kunde barnen se normer utifrån verkliga scenarier och skapa en empatisk förmåga till karaktären i boken. Detta skapade riktlinjer om att möta och förändra könsstereotypa tankemönster som kan uppstå i verksamheten.

Marta Regina Paulo da Silvas (2017) studie utfördes i Brasilien och handlar om barns media och könsroller. Hon undersöker könsrelationer och könsroller kopplade till serietidningar hos barn på en avdelning på tre till fem år. Barnets egna upplevelser och erfarenheter tas upp utifrån deras synvinklar, i olika former av anteckningar av författaren från hennes vistelse på den dagliga verksamheten. Detta för att få en förståelse för hur barn kan assimilera språkliga koder från språket i serietidningar. En av metoderna för att få fram barnets synvinkel var att de själva fick bidra med sin egen serieteckning. Detta gav resultatet att stereotypa könsroller och mönster framkom. Da Silva (2017) förklarar att barnens egengjorda serietidningar tydde på en identitetsbildning hos barnen med utgångspunkt i deras intressen, dagliga liv och tecknade serier. Barn försöker få en förståelse för de sociala värderingar och normer som

(23)

samhället visar, vilket kan påverka dem till att falla in i stereotypa könsroller och mönster. Vuxnas synvinklar och hur de förhåller sig till genus i samhället kan påverka barns egna synvinkel. Utifrån det empiriska materialet som samlats in om barns generella antaganden utifrån serieteckningar påvisas ett stereotypiskt mönster om vad som anses vara en man eller kvinna. Detta kopplas till bilderna, gesterna och diskurserna. Studien visade att när barnen får fria tyglar faller de tillbaka till heteronormativa tankar. Å andra sidan visar studien även på barns nyfikenhet att korsa eller upptäcka gränser, då fantasin spelar en stor roll.

I likhet med Da Silva (2017) undersöker Mary L. Trepanier-Street och Jane A. Romatowski (1999) om att fånga upp barn i tidig ålder för att kunna bryta stereotypa könsmönster och könsroller. Studien utfördes i USA. Forskarna menar att det är under de tidiga barndomsåren barn kommer i kontakt med förutbestämda könsroller som samhället har placerats i.

Stereotypa handlingar och attityder i samhället kan påverka barns egna tänkande på skillnader mellan kvinna och man, eftersom det är i tidiga år deras utveckling av sitt eget tänkande om området skapas. Utifrån tidigare forskning om användningen av litteratur med icke-stereotypa roller har resultatet visat att barns tänkande inte förändras i längden om man inte har ett fortsatt arbete med brytandet av tänkandet om könsroller. Trepainer-Street och Romatowski (1999) undersökte om yrkesroller påverkades av könsroller från ett antal utvalda barn i studien. Därefter valdes litteratur om icke-stereotypa könsroller ut till studien för att se om den kunde påverka stereotypt tänkande i en annan riktning. Barnen fick innan studiens start och efter studiens slut placera in varje yrkesroll i en eller flera olika könstillhörigheter. Resultatet visade att generella könsstereotypa mönster fortfarande fortgick, dock visade det sig att studiens påverkan på barns tänkande gick i en positiv riktning. Detta påvisar även vikten med samhällets och hemmets påverkan på barns utveckling i genustänk. Vidare belyses betydelsen av vilka böcker som är tillgängliga i verksamheten i förskolor och skolor som betydande för vad som förmedlas för jämställdhet och genus.

Liksom Trepainer-Street och Romatowski (1999) innefattar Thomas M. Hill Jr och Katrina Bartow Jacobs (2019) ​studie genus och genusrollstankar hos barn. Studien är utförd i USA och​ undersökte hur en bokkaraktärs rollgestaltning kan påverkas av läsarens könsidentitet när karaktären är neutral. ​Därigenom undersöks hur karaktären påverkas av egna generaliserade tolkningar om karaktärens roll​. Studien gick ut på att en grupp barn fick läsa två olika böcker

(24)

med karaktärer utan kön för att ge barnen möjlighet att utgå från egna antaganden. Barnen fick tillsammans diskutera utifrån litteraturen hur de kom fram till vilken könsidentitet som passade in på respektive karaktär. Målet för studien var att framställa vilka skillnader och likheter karaktärsbilden som vanligtvis är könad fick utifrån barnens egna tolkningar. Vad som anses tjejigt och killigt, vilka färger, fysiskt utseende och personlighet en karaktär har. Hill Jr och Bartow Jacobs (2019) beskriver att könsuttrycken kommer från språket vi använder när vi förklarar respektive könsidentiteter och vilken styrning som uttrycks mot respektive könsidentitet. Detta språk förmedlas till oss genom media och samhället.

Genom att samtala med barnen kunde uttryck om könsidentitet i böckerna framhävas genom att deras respektive tolkningar framfördes. När svårtolkade situationer i böckerna uppstod lutade sig barnen mot tidigare erfarenheter eller personliga kopplingar för att avgöra om karaktären var en flicka eller pojke. Resultatet visade att yttrande av kön i mänskliga och icke-mänskliga karaktärer generaliserades utifrån stereotypa karaktärsdrag eller tidigare upplevelser. Icke-mänskliga karaktärer med outtalat kön generaliserades utefter sociala normer och tidigare erfarenheter av vad som kännetecknas vara en pojke eller flicka. Studien visade elevernas kodning när de läser böcker utifrån antagande om kön. Den stora påverkan var från de yttre ramarna, så som hemmalivet och barnens förkunskaper av

könsrepresentation. Genom att läsa högt och föra en diskussion om stycken ur böcker kunde dessa representationer av kön tas upp. Detta gav barnen ett tillfälle att höra andras perspektiv och ifrågasätta sitt egna antagande. Studien visade dock att ett arbete med högläsning för att föra diskussioner gällande könsrepresentationer var betydande. Detta eftersom när forskarna kom tillbaka några månader senare hade barnen fått tillbaka sitt ursprungliga beteende gällande könsstereotypa normer. Därmed förklarar Hill Jr och Bartow Jacobs (2019) om hur högläsning är ett hjälpmedel för att starta en diskussion vilket kan hjälpa barn få nya

perspektiv om deras tankar om könsframställningar och könsroller.

3.3 Sammanfattning av tidigare forskning och uppsatsens forskningsbidrag

Vissa gemensamma drag framkommer i den tidigare forskning som beskrivits. För det första återkommer det indikationer på att kvinnor är underrepresenterade i litteraturen och inte förekommer lika ofta som män (Filipović, 2018; Morgan & Forest, 2016; Steyer, 2011). Vidare uttrycks även vissa stereotyper av kvinnor i många av dessa studier. Några studier

(25)

nämner förekomsten av generella stereotyper (Trepainer-Street & Romatowski, 1999; Da Silva, 2018; Steyer, 2011). En stereotyp som återkommer är att kvinnan framställs som moderlig och omhändertagande (Smith, 2015; Filipović, 2018). Där beskrivs kvinnan oavsett andra egenskaper som en individ som tar hand om eller som någon som trots andra attribut har moderskänslor. En annan stereotyp som tas upp i forskningen är den om den undergivna och passiva kvinnan (Morgan & Forest, 2016).

Forskningen belyser även avsaknaden av män med egenskaper som kopplas till kvinnliga karaktärer, såsom att männen är omhändertagande. Även en brist på pappor i litteraturen beskrivs (Filipović, 2018; Smith, 2015; Steyer, 2011; Earles, 2016). Earles (2016) belyser även i sin studie hur kvinnor och män existerar på olika villkor då kvinnor kan ta sig an manliga egenskaper och fortfarande ses som kvinnor medan män som tar sig an kvinnliga egenskaper blir svåra att ses som män av sin publik.

Vidare diskuteras neutrala karaktärer i den tidigare forskningen. Dels diskuteras hur neutrala karaktärer ofta kodas som manliga eftersom att indikatorer av kvinnlighet saknas hos

karaktärerna (Filipović, 2018) men andra studier visar snarare på att neutrala karaktärer kan kodas beroende på läsarens egen identitet och tidigare erfarenheter (Hill Jr & Bartow Jacobs, 2019).

Den tidigare forskningen påvisar även olika delar av samhällets ansvar i att erbjuda

varierande berättelser med varierande uttryck för barnen. En del forskning uttrycker allmänt om vuxnas ansvar i de böcker som finns och vad som representeras i dessa. De talar även om vilka böcker som presenteras för barnen och hur de vuxna bör arbeta med detta. (Earles, 2016; Morgan & Forest, 2016; Da Silva, 2018). En mer preciserad del av samhället som beskrivs är hur förskolan och skolan bör se över sina böcker och berättelser men även hur de arbetar med dessa för att kunna erbjuda så stor variation som möjligt och för att främja barns utveckling (Filipović, 2018; Simonsson, 2006; Quast, 2018; Trepainer-Street & Romatowski, 1999). Den sista delen av samhället som beskrivs är hur media bär ansvaret för vilka

skildringar de producerar och presenterar för barn (Hill Jr & Bartow Jacobs, 2019).

Dessa studier som beskrivits har i majoritet genomförts utanför Sverige och i många fall har de böcker som undersökts inte varit böcker som uttryckligen används på förskolor. Vårt

(26)

forskningsbidrag till detta område anser vi därför vara att vi genomför en studie med Sverige i fokus och böcker som förskolepersonal uppger att de faktiskt använder i sin undervisning. Därmed blir de böcker som analyseras i denna studie sådana böcker som det går att tänka sig att många barn kommer i kontakt med under sin skolgång och som därmed bör följa den läroplan som är gällande. I stor grad används även svenska barnböcker i denna uppsats och därmed blir en del av vårt forskningsbidrag en inblick i hur svenska barnböcker framställer genus. Som nämndes i bakgrundskapitlet kan Sverige karaktäriseras som ett land med en lång tradition av jämställdhetsarbete och med genusfrågor i fokus. Därför finns det ett intresse i att undersöka hur böcker skrivna av främst svenska författare och som går att återfinna på

svenska förskolor involverar en genusaspekt i sitt innehåll.

4. Teoretisk referensram

För att rama in begreppet genus och ge det en teoretisk grund används Yvonne Hirdman (2001) och hennes teori om genussystemet. Hirdman (2001) gör en skillnad på orden kön och genus. Kön är främst den biologiska tanken om man och kvinna och är enligt Hirdman (2001) ett begrepp som kan riskera att fastställa underordningen mellan män och kvinnor. Detta eftersom att det är nära länkat med gammalmodiga intryck av vad könen har för egenskaper. Genus däremot anser Hirdman (2001) rymmer mycket mer än bara det biologiska. Genus är i hennes mening ett ord som fångar in vidden av manligt och kvinnligt. Det handlar om hur tankar om manligt och kvinnligt genomtränger vår värld och allt runt omkring oss. Genus är även något som skapas i den sociala diskursen och tankarna omkring oss. Därmed skapas och återskapas genusroller i den kultur som existerar (Hirdman, 2001). Vidare beskrivs

genussystemet och hur det kan förstås som en bredare spindelväv av olika processer, föreställningar, fenomen och förväntningar som interagerar med varandra och därigenom skapar olika mönster och regelbundenheter. Genussystemet består av en större maktordning av kön där den ordningen existerar som en grundsten i andra sociala ordningar, däribland sociala, ekonomiska och politiska ordningar. Hirdman (2001) diskuterar vidare att två grundläggande delar av genussystemet är isärhållning av de båda binära könen och en etablering av att det manliga ses som normen. Denna isärhållning och manliga normen beskrivs ge mannen större inneboende makt än kvinnan. Kvinnan är alltså inte bara i

(27)

underläge när det kommer till de normer som skapas utan även i den makt som utövas. Genom detta beskrivs genusordningar återskapas på nytt och därmed fortsätter denna skillnad mellan könen att reproduceras.

I denna uppsats används Hirdman som en referensram mot vilken genus diskuteras och förstås i teoretisk mening. Även tankarna om den manliga normen och en isärhållning av könen ämnas användas i dels framställningen av resultatet och dels i diskussionen av detta. Med hjälp av Hirdmans teori om genussystemet skapas en möjlighet för oss att synliggöra och diskutera olika normer där mannen är den som anses som det normala och den

grundläggande och där kvinnor värderas mindre än männen. Det ger även en möjlighet att anta perspektivet att män och kvinnor ofta ses som varandras motsatser och har olika

egenskaper vilket vidare synliggör skillnader i hur genus framställs. Även maktaspekten är en del av denna uppsats då en frågeställning handlar om de maktordningar som kan tänkas legitimeras eller ifrågasättas i barnböckerna. Hirdmans (2001) förståelse av makt handlar om att olika göranden legitimerar olika uppdelningar mellan kvinnor och män. Exempelvis nämner Hirdman (2001) att den manliga friheten ständigt har uppmuntrats och expanderats medan den kvinnliga undergivenheten ständigt har blivit bunden av barnafödande och kontroll. Genom detta besitter männen mer makt och rollen som mäktig man återskapas generation efter generation. Även mannens position som norm legitimerar en maktaspekt där allt som avviker från det manliga är fel eller utanför normen. Med detta vill vi belysa vilka perspektiv på makt som ges utrymme i barnböckerna. Detta ämnas göras genom att

undersöka de normer som tar sig i uttryck i barnböckerna och strukturera dessa i relation till definitionen av makt som beskrivits. Till exempel om det är män som får bestämma i böckerna eller om manliga egenskaper uppmuntras snarare än kvinnliga. Genom att

undersöka vilka som får utrymme att yttra sig i böckerna och på vilket sätt olika karaktärer uttrycker sig går det även att urskilja vem som sätts i en makthavande position. Även vilka egenskaper de olika karaktärerna besitter blir en indikation på makt, till exempel om kvinnorna i böckerna beskrivs och tolkas som de som är ansvarsfulla medan männen är vårdslösa och lekfulla.

(28)

5. Metod

5.1 Val av metodansats

För att välja vilken metodansats som passar en given studie anger Andreas Fejes och Robert Thornberg (2019) att vissa frågor behöver ställas. Till exempel vilket fenomen som ska studeras, vilken metodansats som bäst lämpar sig för att undersöka fenomenet, vilket perspektiv som den eventuella metodansatsen ger på fenomenet, vilken datainsamling som behövs för metodansatsen samt hur analysen genomförs i relation till metodansatsen. I denna uppsats ville vi undersöka fenomenet genus i barnböcker som används i undervisningen inom förskolan. Givet karaktären på vår studies empiriska material anser vi att en kvalitativ

textanalys är lämplig att göra på böckernas innehåll för att synliggöra genus. En kvalitativ metod valdes eftersom det inom den kvalitativa metoden och analysen enligt Matthew David och Carole D. Sutton (2016) handlar mer om att tolka än att kvantifiera. David och Sutton (2016) uttrycker även att kvalitativ metod generellt används för att förstå och tolka ett fenomen på djupet. Eftersom det är barnböcker som undersöks och tolkas blir därför en kvalitativ ansats mer logisk i relation till syftet och metoden. Den kvalitativa

forskningsdesignen beskrivs av David och Sutton (2016) som mer explorativ och som att den går in mer på betydelser och innebörder vilket är passande för en analys av texter och av genus som koncept i dessa texter.

5.2 Datainsamlingsmetod

Det val av datainsamlingsmetod som gjordes var grundat i att de böcker som behövdes för denna uppsats var sådana som används i förskolor. Därför ansågs den mest lämpliga metoden för datainsamling vara att tillfråga förskolor via mejl angående vilka böcker de använder i undervisningen. Valet av mejlkontakt berodde delvis på tidsåtgången och delvis på

tillgängligheten av förskolor. Att skicka ut mejl till många förskolor på en och samma gång beräknades gå snabbare än att exempelvis ringa alla förskolor eller besöka dem. Eftersom det är fler studenter än vi som genomför studier på förskolor i samband med uppsats kunde det tänkas att det skulle finnas mindre förskolor med tid att ta emot oss för tillfället om vi skulle vilja besöka en förskola fysiskt. Ännu en del som försvårade ett fysiskt besök på en förskola är den pandemi som är rådande under skrivandet av denna uppsats. Genom att mejla gavs

(29)

förskolorna möjlighet att svara när tiden passade dem och därmed kunde det anses att datainsamlingsmetoden var en fördel för uppsatsen.

5.3 Urval

För att genomföra denna undersökning krävdes information från förskolor om vilka böcker de använder i sin utbildning. Därför gjordes ett urval för denna studie där en lista på de totalt 150 förskolorna i en större kommun i mellersta Sverige användes. På denna lista slumpades var fjärde förskola fram vilket gav 37 förskolor som tillfrågades via mejl om deltagande i studien. Med tanke på den tidsram som vi arbetade inom valde vi att inte ta kontakt med alla 150 eftersom empirin hade kunnat bli för stor för att hinna undersökas och analyseras. Detta eftersom vi ville fråga efter två till fyra böcker från varje förskola. Vi upplevde oss behöva cirka 30 böcker totalt att undersöka och för att kompensera för ett eventuellt bortfall av svarande förskolor försökte vi säkra upp med att be om fler böcker från de förskolor som valde att delta i studien. Med detta urval blev alla förskolor slumpmässiga för oss och det blev en blandning av kommunala och privata förskolor.

I det mejl som sedan skickades ut till förskolor för att be om deras deltagande i studie angavs att de böcker vi ville veta titlarna på var böcker som var skrivna för barn. Detta urval av böcker baserades på en ambition av att de böcker som analyseras i studien är sådana böcker som förskolan har och som förskolepedagoger använder i sin verksamhet. I mejlet

informerades även förskolorna om att intresset för studien låg i barnböckerna och analysen av de genusnormer som finns i dem snarare än vilken förskola som anger vilka böcker. Därtill informerades även om att inga förskolors namn används i studien utan enbart böckernas titlar och innehåll. Därmed kan inga böcker kopplas till specifika förskolor. Genom att denna förfrågan skickades ut på mejl blev det upp till varje förskola om de valde att delta eller inte i studien. Bland de 37 förskolor som tillfrågades återkom svar från 10 stycken. Detta trots att nya mejl innehållande påminnelser skickats ut för att försöka framkalla fler svar. Av dessa 10 föll en förskola bort då den hade en pedagogisk profil som innebar att de inte använde sig av böcker i sin undervisning. Istället använde denna förskola historieberättande av memorerade sagor. Därmed kunde de inte erbjuda några titlar för oss att undersöka och valdes bort för deltagande i studien.

(30)

De böcker som blev förmedlade från förskolorna och som analyseras i denna uppsats lyder som följer:

1. Alfons och Milla​ (Bergström, 1985)

2. Barnen i kramdalen: en saga om integritet, tafsare och nättroll​ (Sjölander & Sjölander, 2017)

3. Barnen i kramdalen 2: en saga om fördomar och barns olikheter​ (Sjölander & Sjölander, 2019)

4. Boken om att gå till förskolan​ (Sundström & Lindman, 2018) 5. Bosse och Bella och trumpna Donald​ (Gahrton & Eriksson, 2018) 6. Castor syr​ (Klinting, 1996)

7. Doris drar​ (Lindenbaum, 2015)

8. Dockis kommer till tummen​ (Sandberg & Sandberg, 1984) 9. Ellen och Olle sjunger: i ett hus...​ (Kruusval, 2009)

10. En kompisbok för de yngsta: Säg stopp​ (Palm & Sollenberg, 2016)

11. En kompisbok för de yngsta: Visa dina känslor​ (Palm & Sollenberg, 2016) 12. En tiger i trädgården​ (Stewart, 2017)

13. Här kommer nya polisbilen​ (Norlin & Burman, 2014) 14. I Babblarnas hus ​(Tisell & Johansson, 2007)

15. I Bobbos väska​ (Tisell & Johansson, 2007) 16. Ingrid och Ivar leker​ (Janouch, 2016) 17. Jag och alla​ (Karlsson & Lundberg, 2019) 18. Kan du trösta lilla kanin​ (Mühle, 2017) 19. Lilla spökboken​ (Andersson, 2018)

20. Mamma mu gungar​ (Wieslander, Wieslander & Nordqvist, 1993) 21. Mamma mu simmar​ (Wieslander & Nordqvist, 2014)

22. Mamma mu åker bobb​ (Wieslander, Wieslander & Nordqvist, 1994) 23. Minus tjuvar i parken​ (Blomfeldt, 2017)

24. Mulle Meck bygger ett flygplan​ (Johansson & Ahlbom, 1995) 25. Plus samlar frukter och bär​ (Blomfeldt, 2017)

26. Stackars Pettson​ (Nordqvist, 1987)

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :