Konsekvenser för förskollärares pedagogiska praktik

Skolverket (2020a) uttrycker att förskolan ska inspirera och uppmuntra barn till nya och utvidgade val. I relation till detta kan det anses som viktigt att förhindra att barn enbart möter

en ensidig syn på olika genus och hur de bör vara då det kan begränsa och hindra barnen. Att enbart låta barnen möta ensidiga avbildningar kan även tyckas strida mot tanken om

utvidgade möjligheter då endimensionalitet snarare är begränsande.

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) förmedlas även förskollärarnas roll i jämställdhetsarbetet, vilket betyder att all personal i förskolan aktivt ska arbeta för att

förmedla om jämställdhet (Skolverket, 2020). Detta kan ses i relation till Trepainer-Street och Romatowski (1999) som beskrev vikten med att fånga upp barnen i tidig ålder för att kunna motverka att barnen faller in i stereotypa könsroller och könsmönster. Ett exempel på

brytande av stereotypa genusmönster är boken _{​Jag och Alla​ (Karlsson & Lundberg, 2019) när} Hjalmar bär en prinsessklänning och benämner sig själv som en hen. Istället för att hänvisa böcker till barn som faller in i enformig genus bild där flickor illustreras på ett sätt och pojkar på ett annat, så kan en ihopblandning av genus och normer skapa en bredare förståelse för barn om genus i en normkritisk syn. Trepainer-Street och Romatowski (1999) tryckte på vikten med att förskolan ska förmedla en variation av böcker i förskolans verksamhet för att barn ska komma i kontakt med normkritiska böcker. De menade även på att förskolan ska arbeta för ett långvarigt arbete om könsroller och mönster, eftersom ett kortvarigt arbete enbart bara påverkar barns tänkande för stunden istället för att ge barn chans till ett långvarigt tänkande.

Förskolans ansvar i att se över de böcker de erbjuder till barnen uttrycks i flera studier i den tidigare forskningen (Filipović, 2018; Simonsson, 2006; Quast, 2018; Trepainer-Street & Romatowski, 1999). Förskolan och rollen förskolan har i att förmedla goda värderingar beskrivs av Skolverket (2018) och är en del av utbildningen som ej borde glömmas. Det går att tänka sig att mycket av den dolda undervisningen som kan ske på en förskola görs i relation till bokläsande aktiviteter. Böckerna förmedlar berättelser som är lätta för barnen att internalisera och tänka om. Därmed är valet av böcker en viktig del i förskolan. Böckerna som tas in i förskolan kan anses behöva vara böcker där personalen har vetskap om handlingen och vad den förmedlar. Barnböcker bör tas på lika stort allvar som andra

läromedel som introduceras vid annan undervisning då böcker inte bara är blanka sidor som saknar värderingar utan faktiskt kan vara sådant som påverkar barnen. Ett oreflekterat bokmaterial kan i extrema fall strida mot det som Skolverket (2018) uttrycker om förskolans

arbete för att vara en jämställd utbildning som kan erbjuda lika möjligheter för alla. Detta eftersom böckerna kanske i värsta fall enbart uttrycker normer som spär på stereotyper som ytterligare särskiljer kvinnor och män som olika väsen.

I den tidigare forskningen uttrycktes det av Filipović (2018) hur neutrala karaktärer kunde tolkas som manliga på grund av en avsaknad av kvinnliga könsmarkörer. De karaktärer som Filipović (2018) undersökte och som kodades som neutrala var främst djur. Hon fann att många karaktärer i barns media som ska tolkas som kvinnliga ofta har långa ögonfransar eller andra traditionellt kvinnliga karaktärsdrag. När det saknades kvinnliga markörer fanns det en tendens att karaktärerna istället för att anses som neutrala blev tolkade som manliga av läsaren. I vår analys framgick det att ett flertal böcker saknade specifika genusmarkörer. Två av dessa böcker var _{​Plus samlar frukter och bär​ (Blomfeldt, 2017) och ​Minus tjuvar i parken} (Blomfeldt, 2017). I dessa framställs olika matematiska tecken som personer som utför olika matematiska handlingar. Dessa tecken har formen av ett plustecken och ett minustecken. I bokens handling framgår det aldrig någon genuskodning av dessa. Dock går det att tolka dem som manliga dels grundat i de tjocka ögonbrynen som påminner om hur många manliga karaktärers ögonbryn ser ut, men även grundat i det som Filipović (2018) beskriver. Genom att det saknas någon slags feminin markering ligger det nära till hands att se dessa karaktärer som manliga snarare än neutrala. Detta tolkar vi med hjälp av Hirdmans (2001) förklaring av att mannen oftast ses som normen och som det mest grundläggande. Det kan skapa en lätthet att luta sig mot denna norm och därmed koda karaktärer som är tänkta att vara neutrala som manliga eftersom mannen är det blanka kanvas mot vilket allt annat tolkas. Skolverket (2018) beskriver att utbildningen ska vara jämställd, men om då de flesta neutrala karaktärer ändå ses mer som manliga än kvinnliga blir inte representationen jämlik. Om en förskola då enbart har böcker som anses som genusneutrala kan det bidra till att karaktärerna vid fler tillfällen snarare ses som män.

Hirdman (2001) förklarar genus som det sociala könet. Hon menar att vårt sätt att se på kvinnligt och manligt skapas genom den sociala diskursen och den samtid vi lever i. I likhet till de sociala antaganden som sker vid genusneutralitet skrev Hill Jr och Bartow Jacobs (2019) om barnets förklaring till sitt tänkande runt karaktärer som saknar en stereotypisk illustration av ett visst genus. Studien visade att barns antaganden av karaktärers genus var

beroende på samhällets bild och språkets påverkan av genus. I studien genomförd av Hill Jr och Bartow Jacobs (2019) blev neutrala karaktärer tolkade med bakgrund i de redan

existerande normerande tankar som barnen hade. Detta kan också anses påverka det jämställdhetsarbete som bedrivs i förskolan genom att böcker med neutrala karaktärer då kanske blir kategoriserade utan anledning. Via detta kan olika normativa egenskaper snarare förstärkas genom det barnen anser sig redan veta. Istället finns det en rimlighet i att erbjuda böcker som explicit bryter mot normer för att erbjuda en bredare syn på genus.

I Simonssons avhandling (2006) förklarades böckers inflytande i att skapa goda förebilder för barn om böcker som en viktig del av förskollärarens arbete. Detta för att barnen ska

utvecklas, se omvärlden på ett annat sätt samt skapa nya erfarenheter och lärdomar. I likhet med detta beskriver Skolverket (2017) att dialogen om böckers innehåll kan skapa

erfarenheter som barn kan använda för att tolka texter och bilder samt för att kunna analysera och förhålla sig till dessa vidare. Med grund i detta kan det därför anses viktigt för

förskollärare att vara medvetna när det kommer till böcker. Inte enbart om böckers handling och framställning utan även i ämnen såsom analys av böcker och hur barn kan tolka dessa. Böcker måste inte enbart vara leksaker för barnen utan de kan även nyttjas av förskolläraren som ett läromedel och ett verktyg för barns språkutveckling och lärande. Boken är mycket mer än ett statiskt objekt som går att läsa och roas av. Den förmedlar idéer, tankar och värderingar och därmed bör förskollärare veta hur de ska hantera böckerna.

Lpfö 18 (Skolverket, 2018) innehåller riktlinjer och mål som förskollärare har som uppgift att uppfylla för att ge barnen den utbildning de har rätt till. Varje förskola har ett eget ansvar i att genomföra jämställdhetsarbetet i sin utbildning. Förskolornas egna ansvar i

jämställdhetsarbetet kan påverka utbildningen genom att barn kan få ojämn tillgång till ett varierat arbete, lärmaterial och hur det arbetas med genus och normer. Denna obalans kan skapas genom att inte alla förskolor arbetar utifrån samma förutsättningar. Detta kan vidare påverka hur barnen får ta del av brytande genusmönster och normkritiskt arbete. Med detta menar vi att ett ojämnt utbud mellan förskolor, i detta exempel normkritiska böcker, medför att barn inte får samma förutsättningar att förändra eller ifrågasätta sitt stereotypiska

genustänk. Detta anser vi kan påverka hur barn kan komma att tänka om genus och normer i framtiden.

Det är inte rimligt att kräva att alla böcker som förskolorna använder sig av är normkritiska. Men det kan upplevas som rimligt att kunna erbjuda en större variation i de normer som böckerna i förskolan presenterar. Skolverket (2020b) uttrycker att böcker av olika slag ska erbjudas för att skapa en stimulerande läsmiljö som gynnar barnen. Därmed anser vi att det är viktigt att erbjuda både relativt normativa men även normkritiska böcker. Det är fortfarande av stor vikt att böckerna på förskolan inte förmedlar skadliga normer, men barnens rätt att få välja själva vilka böcker de läser är också av stor vikt. Prinsessböcker och böcker med tuffa killar är inte i sig själva alltid begränsande, men vissa kan vara det. Därför är det viktigt som personal i förskolan att göra en avvägning kring de normer som uttrycks i böcker för att kunna erbjuda fler än ett sätt att se på genus. Genom detta går det att erbjuda barnen ett val där de själva kan bestämma sig för vilka böcker som tilltalar dem och som de vill läsa eller få lästa till sig.

Enligt gällande styrdokument för förskolan är arbetet med jämställdhet inom förskolan inte valfritt. Alla förskolor måste alltså arbeta med jämställdhet. Det är viktigt för förskolor att ha ett medvetet förhållningssätt inom jämställdhet som sträcker sig till alla delar av

utbildningen. Böcker är en viktig del av förskolans utbildning och därför är det angeläget att inkludera böckerna i sitt medvetna förhållningssätt. Genus är en stor del av barnens

identitetsskapande och därmed är det av stor vikt att presentera varierande genusskildringar för barnen så att de kan forma sin identitet så som de behagar. Att glömma bort barnens böcker i sitt arbete med genus och jämställdhet gör att delar av detta arbete fattas. En

svårighet med det jämställdhetsarbete som Skolverket (2018) uttrycker riktlinjer om är att det oftast inte specificeras eller ges förslag på hur detta arbete ska gå till. Vi föreslår att personal i förskolan ser över de böcker som redan finns i förskolan. Utifrån den undersökning vi

genomfört kan vi dra slutsatsen att det är viktigt att personal i förskolan gör medvetna val i de böcker de väljer samt ser över sina egna associationer om vilka böcker som passar olika barn. Det kan vara av vikt att se över sina egna värderingar och kontinuerligt diskutera och

ompröva dessa med kollegor och sig själv för att inte fastna i ett invant tankesätt. Detta för att säkerställa att ens egna värderingar inte influerar utbildningen mer än de riktlinjer som

7.3 Konklusion

Sammanfattningsvis upplevde vi att det överlag existerade en tydlig isärhållning av manligt och kvinnligt i barnböckerna. Vi upplevde även en återkommande och tydlig legitimering av den manliga maktordningen. Dock fanns det även instanser som nyanserar den bild som framkom av en omfattande stereotyp uppdelning av det manliga och kvinnliga och detta är minst lika viktigt att belysa. Trots förekomsten av stereotyper så blandades detta med mer normkritiska inslag vilket medför ett bredare möte och en bredare förståelse av genus. Detta möjliggör nya tolkningar där allting inte måste vara helt normkritiskt och inte heller helt normativt. Variationen i mötet med barnböcker och genus upplever vi som en viktig del i barnens identitetsskapande och även i deras formande av en förståelse av genus. Som nämnts innan är inte allt som är normativt dåligt men allt som är normkritiskt är inte heller

automatiskt bra. Därför upplever vi det som positivt med nyanseringar i de genusskildringar som framställs och trots att det överlag var normativt innebär inte detta att det de faktiskt är negativt. Det behöver finnas utrymme för alla tolkningar och skildringar som görs på ett sätt som inte nedvärderar andra eller skapar negativa konnotationer till andra människor.

Referenslista

Andersson, Kenneth. (2018). _{​Lilla spökboken. ​Stockholm: Alfabeta.}

Axelsson, Thom., & Qvarsebo, Jonas. (2017). Barndomens historiska framväxt. I B.

Riddersporre & S. Persson (Red.), _{​Utbildningsvetenskap för förskolan ​(s. 43-63). Stockholm:} Natur & Kultur.

Bergström, Gunilla. (1982). _{​Vem spökar Alfons Åberg? ​Stockholm: Rabén & Sjögren.} Bergström, Gunilla. (1985). _{​Alfons och Milla. ​Stockholm: Rabén & Sjögren.}

Blomfeldt, Mattias. (2017). _{​Minus tjuvar i parken. ​Hallsberg: Tomsing.} Blomfeldt, Mattias. (2017). _{​Plus samlar frukter och bär. ​Hallsberg: Tomsing.} David, Matthew., & Sutton, Carole., D. (2016). _{​Samhällsvetenskaplig metod. ​Lund:} Studentlitteratur.

Da silva, Marta, Regina, Paulo. (2018). Gender relations, comic books and children’s

cultures: Between stereotypes and reinventions, _{​Policy Futures in Education,​16(5), 524-534,} DOI: 10.1177/1478210317724642

De Geer, Carl, Johan. (2009). _{​Örnis bilar. ​Stockholm: Bonnier Carlsen.}

Earles, Jennifer. (2016). Reading gender: a feminist, queer approach to children’s literature and children’s discursive agency, _{​Gender and Education, ​29(3), 369-388, DOI:}

10.1080/09540253.2016.1156062

Eidevald, Christian. (2011). “_{​Anna bråkar!” - att göra jämställdhet i förskolan. ​Stockholm:} Liber.

Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina., & Wengström, Yvonne. (2013).

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap_{​. Stockholm: Natur & kultur.}

Eriksson Sandberg, Moa. (2016). _{​Vi går på babydisco. ​Stockholm: Lilla piratförlaget.}

Fejes, Andreas., & Thornberg, Robert. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), _{​Handbok i kvalitativ analys ​(s. 16-43). Stockholm: Liber.} Filipović, Katarina. (2018). Gender Representation in Children’s Books: Case of an Early Childhood Setting, _{​Journal of Research in Childhood Education​, 32(3), 310-325, DOI:} 10.1080/02568543.2018.1464086

Gahrton, Måns., & Eriksson, Amanda. (2018). _{​Bosse & Bella och trumpna Donald.} Stockholm: Berghs.

Hill Jr, Thomas, M., & Bartow Jacobs, Katrina. (2019). “The Mouse Looks Like a Boy”: Young Children’s Talk About Gender Across Human and Nonhuman Characters in Picture Books, _{​Early Childhood Education Journal​,48, 93–102,}

https://doi.org/10.1007/s10643-019-00969-x

Hirdman, Yvonne. (2001). _{​Genus - om det stabilas föränderliga former. ​Malmö: Liber.} Janouch, Katerina. (2016). _{​Ingrid och Ivar leker. ​Stockholm: Bonnier Carlsen.}

Johansson, George., & Ahlbom, Jens. (1995). _{​Mulle Meck bygger ett flygplan. ​Stockholm:} Berghs.

Karlsson, Ylva., & Lundberg, Sara. (2019). _{​Jag och alla. ​Stockholm: Rabén & Sjöberg.} Klinting, Lars. (1996). _{​Castor syr. ​Stockholm: Alfabeta.}

Kruusval, Catarina. (2009). _{​Ellen och Olle sjunger:​ ​I ett hus…. ​Stockholm: Rabén & Sjögren.} Lindenbaum, Pija. (2015). _{​Doris drar. ​Stockholm: Lilla piratförlaget.}

Malm, Josefin., & Källhage, Sofie. (2020). Skapa sammanhang för möjligheter.

Förskoletidningen Praktisk pedagogik, 2. _{​Tillgänglig:}

https://www.forskoletidningen.se/2-2020/skapa-sammanhang-mojligheter

Morgan, Hani., & Forest, Danielle, E. (2016). What Educators Need to Do with Biased Children’s Books on Religion, Gender and Race, _{​Journal of International Social Studies,} 6(1), 74-83, ISSN: 2327-3585

Mühle, Jörg. (2017). _{​Kan du trösta Lilla kanin? ​Stockholm: Alfabeta.} Nordqvist, Sven. (1987). _{​Stackars Pettson. ​Stockholm: Opal.}

Norlin, Arne., & Burman, Jonas. (2014). _{​Här kommer nya polisbilen. ​Stockholm: Rabén &} Sjögren.

Palm, Linda., & Sollenberg, Lisa. (2016). _{​En kompisbok för de yngsta: Säg stopp.} Stockholm: Natur & Kultur Läromedel.

Palm, Linda., & Sollenberg, Lisa. (2016). _{​En kompisbok för de yngsta: Visa dina känslor.} Stockholm: Natur & Kultur Läromedel.

Persson, Agneta. (2014). Att utmana genusgränser. _{​Förskoletidningen, 4. ​Tillgänglig:}

http://www.tillords.se/wp-content/uploads/2015/02/Prinsessor.pdf

Petrén, Eva., & Wester Norgren, Petra. (2016). _{​Varför är stora apan så arg? ​Stockholm:} Opal.

Prop. 2017/18:1. Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/4a65d0/contentassets/79f6d27416794f0bb146c792e02b65fc/utgift somrade-13-jamstalldhet-och-nyanlanda-invandrares-etablering.pdf

Quast, Erin. (2018). _​“And He Could Wear a Dress?”: A Preschool Transformative Book Conversation,_{​ The reading Teacher, ​72(4), 445-451, DOI:10:1002/trtr.1740}

Regeringskansliet. (2018). _{​Satsning i vårändringsbudgeten: Fler böcker i förskolan. ​Hämtad} 2020-04-15, från

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/satsning-i-varandringsbudgeten-fler-b ocker-i-forskolan/

Rydström, Jens., & Tjeder, David. (2009). _{​Kvinnor, män och alla Andra. En svensk}

genushistoria. _{​Lund: Studentlitteratur.}

Sandberg, Inger., & Sandberg, Lasse. (1984). _{​Dockis kommer till Tummen. ​Stockholm: Rabén} & Sjögren.

Simonsson, Maria. (2006). Pedagogers möte med bilderböcker i förskolan. _​Skapande

vetande_{​, 48, ISSN 0284-1266}

Sjölander, Andreas., & Sjölander, Emelie. (2017). _{​Barnen i kramdalen: en saga om integritet,}

tafsare och nättroll_{​. Kalmar: Boksmart.}

Sjölander, Andreas., & Sjölander, Emelie. (2019). _{​Barnen i kramdalen​ ​2: en saga om}

fördomar och barns olikheter_{​. Kalmar:​ ​Boksmart.}

Skolverket. (2016). _{​Läsmiljö och läsande förebilder i förskolan. ​Hämtad 2020-04-15, från}

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/in riktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/021-Lasa-o-beratta/del_04/Material/Flik/Del_04_Mo mentA/Artiklar/M21_fsk_04A_01_lasmiljo.docx

Skolverket. (2017). _{​Samtala om texter. ​Hämtad 2020-04-15, från}

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/in riktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/021-Lasa-o-beratta/del_02/Material/Flik/Del_02_Mo mentA/Artiklar/M21_fsk_02A_01_samtal.docx

Skolverket. (2018). _{​Läroplan för förskolan. ​Hämtad 2020-03-28, från}

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001 .pdf

Skolverket. (2019). _{​Barnkonventionen i skolan. ​Hämtad 2020-04-03, från}

https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/barnkonventionen

Skolverket. (2020a). _{​Jämställdhet i förskolan.​ Hämtad 2020-03-28, från}

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/jamstal ldhet-i-forskolan

Skolverket, (2020b). _{​Viktigt att skapa stimulerande läsmiljöer i förskolan. ​Hämtad} 2020-04-03, från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/viktigt-att-s kapa-stimulerande-lasmiljoer-i-forskolan

Smith, Angela. (2015). Letting down Rapunzel: Feminism’s Effects on Fairy Tales,

Children’s literature in education, _{​46, 424-437, DOI: 10.1007/s10583-014-9239-6}

Statens Offentliga Utredningar (2004). SOU 2004:115. _{​Den könade förskolan - om}

betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete._{​ Stockholm: Elanders}

Gotab.

Stewart, Lizzy. (2017). _{​En tiger i trädgården. ​Stockholm: Känguru.}

Steyer, Isabella. (2011). Gender representations in children’s media and their influence,

Campus-wide Information Systems, _{​31(2/3), 171-180, DOI: 10.1108/CWIS-11-2013-0065}

Sundberg, Daniel. (2015). Läroplansmodeller i den svenska läroplansutvecklingen. I N. Wahlström (Red.), _{​Läroplansteori och didaktik ​(s. 73-98). Malmö: Gleerups.}

Sundström, Josefine., & Lindman, Mervi. (2018). _{​Boken om att gå till förskolan​. Stockholm:} Bonnier Carlsen.

Sveriges Television. (2018). _{​Fridolin (MP) och Skyttedal (KD) i debatt om genuspedagogik.} Hämtad 2020-04-02, från

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fridolin-forskolelarare-jobbar-med-genus-och-ar-vaksamm

a

Tisell, Anneli., & Johansson, Iréne. (2011). _{​I Bobbos väska. ​Danderyd: Hatten förlag.} Trepanier-street, Mary, L_{​., & ​Romatowski, Jane, A​. (1999). The Influence of Children's} Literature on Gender Role Perceptions: A Reexamination, _{​Early Childhood Education}

Journal_{​; New York, ​26(3), ​155-159, DOI:10.1023/A:1022977317864}

Vallberg Roth, Ann-Christine. (2011). _{​De yngre barnens läroplanshistoria. ​Lund:} Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2017). _{​God forskningsed. ​Stockholm: Vetenskapsrådet.}

Widén, Pär. (2019). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), _{​Handbok i}

kvalitativ analys _{​(s. 193-210). Stockholm: Liber.}

Wieslander, Jujja., & Nordqvist, Sven. (2014). _{​Mamma Mu simmar. ​Stockholm: Rabén &} Sjögren.

Wieslander, Jujja., Wieslander, Tomas., & Nordqvist, Sven. (1993). _{​Mamma Mu gungar.} Stockholm: Natur & Kultur.

Wieslander, Jujja., Wieslander, Tomas., & Nordqvist, Sven. (1994). _{​Mamma Mu åker bobb.} Stockholm: Natur & Kultur.