Här presenteras de etiska övervägningar som gjorts i de olika stadierna av undersökningens gång samt hur undersökningen förhåller sig till reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.
Från tematiseringens stadie har genomgående etiska aspekter tagits i beaktning, med eftertankar och förberedelser. Själva syftet är för det första formulerat inte endast för det vetenskapliga värdet utan även för att väcka medvetenhet (Kvale & Brinkmann 2014:99) hos kvinnliga sociala medie-användare om vilken roll idealiserande bilder och representationer av de utseenderelaterade samhällsnormerna spelar för dem. Det bör inte nödvändigtvis leda till ett förändrat beteende utan endast vetskapen. Dessutom kan attityderna till
skönhetsingrepp öka medvetenheten om inverkan av influencers och andra opinionsledare.
Relevanta frågeställningar tillhörande det planerande stadiet rörde sig om hur jag ska förhålla mig till den kritiska situationen med coronavirusets smittspridning och regeringens
restriktioner, samt ifall intervjufrågorna kan vara skadliga för intervjupersonen, till exempel förändra hennes självuppfattning eller upplevas som kränkande. Vidare krävs goda
förutsättningar att materialet som inskaffas är riktigt och sant, vilket gör den sociala relationen mellan intervjuare och intervjuperson viktig (Kvale & Brinkmann 2014:32-33). De etiska frågeställningarna ledde till valen att genomföra intervjuerna digitalt, bortsett från med de tre som jag träffar i mitt sociala umgänge, att noga formulera en genomtänkt
intervjuguide uteslutande frågor som kan upplevas som provocerande eller aggressiva och att använda metoder för att inge en förtroendefull relation och trygg stämning.
7.1. Informerat samtycke och konfidentialitet
Enligt informerat samtycke bör intervjupersonerna bli informerade om det allmänna syftet med undersökningen, dess upplägg och intervjupersonens roll. De ska även vara införstådda med att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta intervjun när som helst (Kvale & Brinkmann 2014:107). Att intervjuerna är en del av min kandidatuppsats samt det
varje intervju. I samband med alla intervjuer informerades respondenterna även om att det är okej att inte besvara frågorna om de inte vill och att de får avbryta intervjun när som helst.
I början av intervjuerna blev intervjupersonerna även informerade om min rätt att använda delar av intervjun i uppsatsen, men att varje respondent är anonym och att inga
personbeskrivningar kommer finnas med. De fick även godkänna att intervjun spelades in och blev informerade om att inspelningen endast kommer vara tillgänglig för mig och raderas när undersökningen är färdig. Godkännandet av inspelningen finns med på ljud- och bildinspelning. Detta har att göra med konfidentialitet, som framförallt innebär att privata uppgifter som kan identifiera deltagarna i studien inte kommer att avslöjas, för att skydda deras integritet. Om man ska publicera något som kan identifiera intervjupersonen ska hon få godkänna att den specifika informationen publiceras först (Kvale & Brinkmann 2014:109).
Ett val som behövde göras var ifall respondenterna skulle vara inbegripna med studiens mer specifika syfte innan intervjuerna, vilket Ekström och Larsson (2019:115-116) menar är viktigt att reflektera över eftersom det kan påverka intervjupersonernas svar. Under intervjuerna användes en tratteknik med ett gradvis närmande av ämnet och därmed ett uteslutande av det specifika syftet, för att respondenterna skulle ge sina spontana svar och inte styras i någon riktning (Kvale & Brinkmann 2014:108). Viktigt var framförallt att de inte försöker nedtona sin egen kroppsbild, hävda att de inte påverkas eller göra egna analyser. På grund av den maktasymmetri som råder mellan intervjuare och intervjuad kan intervjupersonen även medvetet eller omedvetet uttrycka det som hon tror att intervjuaren vill höra (ibid.:53).
7.2. Reliabilitet
Inom vetenskapen finns det krav på att som forskare kunna motivera ens slutsatser och påståenden, vilket kräver att argumenten, intervjuerna i detta fallet, ska vara tillförlitliga och giltiga. Oavsett metod är reliabilitet och validitet grundläggande för vetenskapliga studier (Ekström & Larsson 2019:13), men bör betraktas något annorlunda vid kvalitativa studier eftersom de är mer lämpade mätinstrument för kvantitativa (Trost 2010:133). Kvale och
Brinkmann (2014:295) skriver att begreppen inte ska förkastas utan omformuleras så de blir relevanta för kvalitativa intervjustudier.
Reliabilitet handlar om konsistens och tillförlitlighet, som ofta behandlas i frågan om resultaten hade blivit desamma vid en annan tidpunkt och av en annan forskare, genom att intervjupersonen förändrar eller ger olika svar (Kvale & Brinkmann 2014:295). Trost (2010:131) beskriver att reliabilitet traditionellt innebär en stabil mätning utan
slumpinflytelser, till exempel att det ska finnas likheter i hur frågorna ställs, vilket överensstämmer med hög standardisering och kvantitativ forskning. I kvalitativa intervjustudier, då situationerna, frågorna och svaren med fördel kan variera, handlar reliabilitet snarare om att inte ställa ledande frågor som kan påverka svaren (Kvale & Brinkmann 2014:295). I denna studien har jag arbetat med reliabilitet genom att vara lyhörd och uppmärksam på framförallt respondenternas formuleringar och ordval, men också tonfall och kroppsspråk. Eftersom jag är ensam intervjuare och även skriver ut intervjuerna, finns inte risken att två författare gör olika tolkningar eller att jag transkriberar på olika sätt (Kvale & Brinkmann 2014:225). Däremot har jag eftertänksamt lyssnat och läst materialet för att säkerställa hur mina frågor är ställda och att svaren besvarar den specifika frågan, att jag följer en bestämd kodningstaktik, tar hänsyn till olika beteenden och kontrollerar vad personen menar.
7.3. Validitet
Validitet, eller giltighet, syftar till att metoden som används ska mäta det som är avsett och frågorna i en intervju därför ska vara formulerade för att fånga den avsedda dimensionen av ämnet (Trost 2010:133). På så sätt kan kvalitativ forskning leda till valid vetenskaplig forskning, trots att giltighet i vardagliga fall handlar om sanningen och hållbara argument. För att en studie ska tillskrivas validitet är inte bara metoden och begreppsbildningen viktig för studiens kvalitet, utan också forskarens person och moral. Validering ska genomsyra hela forskningsprocessens sju stadier. Till exempel är betydelsefulla komponenter att de
teoretiska utgångspunkterna är välmotiverade och logiskt kopplade till forskningsfrågorna, att intervjudesignen och -metoderna är täckande och relevanta för syftet, att frågorna som ställs i analysen är giltiga och tolkningarna hållbara. I utförandet av intervjuerna handlar
validitet om att noga fråga vad personen menar och kontrollera informationen (Kvale & Brinkmann 2014:297-298), då man vanligen strävar efter att veta vad respondenten uppfattar eller menar med ett ord eller fenomen.
För att säkerställa validiteten har jag noggrant formulerat en intervjuguide som går i linje med forskningsfrågorna och de teoretiska utgångspunkterna, vilket bidrar till att studien mäter det den avser att mäta. Även forskningsfrågorna är noga omformulerade för att ha en tydlig kvalitativ karaktär och knytas ihop med teorin. Intervjumetoden med enskilda respondenter och ett semistrukturerat upplägg valdes för att få valida resultat, genom att skapa ett avslappnat och isolerat samtal samt fråga vad personen menar med exempelvis skönhetsideal eller ”normal”. Även utskrifterna av intervjuerna är valida eftersom de är genomförda på ett sätt som är lämpligt för studiens syfte (Kvale & Brinkmann 2014:227).
7.4. Generaliserbarhet
Generaliserbarhet handlar om att ställa sig frågan ifall resultaten går att applicera till andra intervjupersoner, situationer och kontexter, eller om resultaten endast är giltiga för det specifika fallet. Vi generaliserar omedvetet i vardagen, men i vetenskapliga studier är det viktigt att ha ett försiktigt förhållningssätt till generaliseringar, eftersom de kan vara myter eller fördomar utan något stöd. Därför ska man som forskare alltid ställa sig frågan om det finns någon grund för ett påstående, vilket leder till att det blir generaliserbart (Kvale & Brinkmann 2014:310). Det finns ett krav på samhällsvetenskap att kunna ge kunskap av en generell karaktär (Ekström & Larsson 2019:15), men detta bygger på ett antagande att kunskapen gäller för alla människor, platser och tidsepoker (Kvale & Brinkmann 2014:310). Denna studien är relativt generaliserbar eftersom materialet anses mättat, men hade haft en större generaliserbarhet med fler intervjupersoner. Eftersom uppsatsen har sin ansats i ett konstruktionistiskt perspektiv, som menar att kunskap är socialt och historiskt bundet och tar sig uttryck på olika sätt i den sociala världen, invänder jag emellertid att generalisering i större utsträckning inte är nödvändigt (ibid.). Mitt fokus ligger hellre på ett tillförlitligt och giltigt resultat hos en smal grupp Instagram-användare.