Studiens resultat och besvarande av syftet är givande bidrag till forskningsområdet då det har utökat kunskapen om influencers inverkan på skönhetsideal och utseenderelaterade normer samt hur maktrelationen mellan influencers och följare fungerar. Genom det kvalitativa intervjumaterialet och analysen av det har vi lärt oss hur processen av meningsskapande ser ut och fungerar i relation till andra sociala och psykologiska faktorer, vilket visade sig vara särskild viktig kunskap i och med att flertalet faktorer har stor betydelse i processen av uppfattningar och attityder. Studien är också ett viktigt exempel på betydelsen av medierepresentationer samt både risker och positiva sidor med sociala medier och deras funktioner. Dessutom banar den god väg för vidare studier, tack vare den kvalitativa arten och intervjupersonernas erfarenheter, upplevelser och synsätt.
I och med att intervjupersonerna uppvisade stor medvetenhet och ett kritiskt förhållningssätt till vilka influencers de väljer att följa eller ta avstånd från för att de främjar osunda
beteenden, hade en användarteori (Uses and gratification theory) varit ett framgångsrikt komplement. Detta övervägdes därför att inkluderas i studiens teoretiska ramverk och syfte, men sågs till dess både för- och nackdelar och uteslöts för att kunna fokusera djupare på uppfattningar och attityder. På grund av tidsramen för och omfattningen av uppsatsen, hade inte en lika djup analys och diskussion kunnat göras om ytterligare en dimension hade inkluderas, vilket var viktigt för att uppfylla det kvalitativa syftet. Därför anses ett
användarperspektiv istället vara lämpligt i vidare forskning, för att undersöka om kvinnors selektiva och målorienterade medieanvändande kan förstås som en faktor till deras
kroppsuppfattning. Intressant skulle även vara att se om det kan vara en anledning till deras attityder gentemot att bibehålla alternativt förändra sitt utseende, utifrån deras mål med Instagram och vad de väljer att konsumera. Viktigt att poängtera är samtidigt att den aktuella studien inte saknar något nödvändigt för syftet, för att användarperspektivet inte
inkluderades. Det var en lämplig avgränsning, trots att det uppdagades vara ett intressant perspektiv.
En reflektion över en viss begränsning är att materialet skulle bli mer generaliserbart med fler intervjupersoner, vilket också är att föredra i en vidare studie, alternativt med ett striktare urval. Till exempel skulle det kunna urskiljas intressanta resultat genom att enbart intervjua
kvinnor som genomgått psykisk ohälsa, eller kvinnor med en vana att genomgå
skönhetsingrepp. Att intervjua enstaka fler inom samma urvalskategori hade å andra sidan inte gjort någon nytta, för att alla respondenter bidrog med relativt gemensamma synsätt och samtidigt individuella infallsvinklar. Viktigare hade därför varit att utveckla
urvalskriterierna, till exempel att intervjua gymnasieelever. Detta hade varit särskilt intressant eftersom ålder och sociala faktorer kunde urskiljas ha ett tydligt samband med sämre kroppsuppfattning och därmed något som behöver undersökas vidare. Detta var visserligen en hypotes redan innan studiens genomförande och mycket forskning är gjord på de yngre åldersgrupperna, vilket ledde till valet att intervjua myndiga personer där attityder gentemot skönhetsingrepp kan vara närmare ett beteende. Samtidigt behöver det vidare undersökas vilken roll medierna spelar i relation till sociala och psykologiska faktorer, vilket är förslag på vidare forskning med den aktuella studien som grund.
Mitt förslag på framtida forskning är framförallt att göra en större kvalitativ intervjustudie som jämför sociala aspekter, till exempel jämförelser och internaliserandet av föräldrars och vänners uppfattningar om kroppsform och attraktivitet, och influencers representationer av skönhetsidealen. Detta för att kunna bidra till en påbyggnad på den aktuella studien och en desto djupare förståelse av influencers roll för kvinnors kroppsbild och strävan efter att rekonstruera sig själva genom exempelvis skönhetsingrepp. Specifikt en intervjustudie kan bygga vidare på kunskapen om vilken mening kvinnor tillskriver mediala kvinnliga attribut och influencers i relation till deras eget utseende, något som exempelvis en enkätstudie inte tillåter. För att understryka den aktuella studiens giltighet, är detta förslag till vidare
forskning i relation till sociala aspekter och innebär inte att den aktuella studien inte fungerar. Tvärtom har studiens syfte uppnåtts, genom att studera ”vanliga” ciskvinnors meningsskapande av influencers skönhetsideal, utan fokus på normbrytande i något
avseende, som psykiskt sjuka, icke-binära etc. Sammanfattningsvis har studien bidragit med en större förståelse och kunskap om omfattningen av influencers makt, den
utseenderelaterade pressens konsekvenser och rekonstruktionen av skönhetsidealen, hos normöverensstämmande kvinnor.
Referenser
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2017). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Boyd, Danah & Ellison, Nicole (2007). Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship. Journal of Computer-Mediated Communication. Vol. 13(1), 210-230.
https://doi.org/10.1111/j.1083-6101.2007.00393.x
Brown, Amy; Furnham, Adrian; Glanville, Louise & Swami, Viren (2007). Factors That Affect the Likelihood of Undergoing Cosmetic Surgery. Aesthetic Surgery Journal. Vol. 27(5), 501-508. https://doi.org/10.1016/j.asj.2007.06.004
Brown, Zoe & Tiggemann, Marika (2016). Attractive Celebrity and Peer Images on Instagram: Effect on Women's Mood and Body Image. Body Image. Vol. 19, 37-43.
https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2016.08.007
Chae, Jiyoung (2018). Explaining Females’ Envy Toward Social Media Influencers. Media Psychology. Vol 21(2), 246-262. https://doi.org/10.1080/15213269.2017.1328312
Chen, Jonlin; Ishii, Masaru: Bater, Kristin; Darrach, Halley; Liao, David; Huynh, Pauline; Reh, Isabel; Nellis, Jason; Kumar, Anisha & Ishii, Lisa (2019). Association Between the Use of Social Media and Photograph Editing Applications, Self-esteem, and Cosmetic Surgery Acceptance. JAMA facial plastic surgery. Vol. 21(5), 361-367.
https://doi.org/10.1001/jamafacial.2019.0328
Chou, Hui-Tzu Grace & Edge, Nicholas (2012). ‘‘They Are Happier and Having Better Lives than I Am’’: The Impact of Using Facebook on Perceptions of Others’ Lives. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking. Vol. 15(2), 117-121.
https://doi.org/10.1089/cyber.2011.0324
Cohen, Rachel; Fardouly, Jasmine; Newton-John, Toby & Slater, Amy (2019). #BoPo on Instagram: An Experimental Investigation of the Effects of Viewing Body Positive Content on Young Women’s Mood and Body Image. New Media and Society. Vol. 21(7), 1546-1564.
https://doi.org/10.1177/1461444819826530
Crerand, Canice; Franklin, Martin & Sarwer, David (2006). Body Dysmorphic Disorder and Cosmetic Surgery. Plastic and Reconstructive Surgery. Vol. 118(7), 167e-180e.
https://doi.org/10.1097/01.prs.0000242500.28431.24
Ekström, Mats & Johansson, Bengt (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Ekström, Mats & Larsson, Lars-Åke (2019). ”Kvalitativa metoder”, 101-129. Ekström, Mats & Johansson, Bengt (reds). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Engeln, Renee; Loach, Ryan; Imundo, Megan & Zola, Anne (2020). Compared to Facebook, Instagram use causes more appearance comparison and lower body satisfaction in college women. Body Image. Vol. 34, 38-45. https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2020.04.007
Evans, Ashley (2014). Female Body Image and the Mass Media: A Content Analysis of Primetime Television Advertisements and How They Lead to Body Dissatisfaction in Women. ProQuest.
Facebook For Business (2020). Hämtad 2020-12-01 från:
https://www.facebook.com/business/marketing/instagram
Furnham, Adrian & Levitas, James (2012). Factors that motivate people to undergo cosmetic surgery. Canadian Journal of Plastic Surgery. Vol. 20(4), 47-50. PMID: 24294026
PMCID: PMC3513261
Henderson-King Donna & Brooks, Kelly (2009). Materialism, Sociocultural Appearance Messages, and Paternal Attitudes Predict College Women’s Attitudes About Cosmetic Surgery. Psychology of Women Quarterly. Vol. 33(1), 133-142.
https://doi.org/10.1111/j.1471-6402.2008.01480.x
Hesse-Biber, Sharlene; Leavy, Patricia, Quinn, Courtney & Zoino, Julia (2006). The mass marketing of disordered eating and Eating Disorders: The social psychology of women, thinness and culture. Women's Studies International Forum. Vol. 29(2), 208-224.
https://doi.org/10.1016/j.wsif.2006.03.007
Holland, Grace & Tiggemann, Marika (2016). A systematic review of the impact of the use of social networking sites on body image and disordered eating outcomes. Body Image. Vol. 17, 100-110. https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2016.02.008
Influencer Marketing Hub (2019). “20 Instagram Tools to Help You Build Your Following”. Hämtad 2020-12-01 från: https://influencermarketinghub.com/20-instagram-tools-to-help- you-build-your-following/
INIZIO (2017). ”Om skönhetsingrepp”. Hämtad 2020-12-02 från https://inizio.se/samhalle/om-skonhetsingrepp/
Internetpsykiatri (n.d.). ”Vad är dysmorfofobi (DBB)?” Hämtad 2020-12-14 från https://www.internetpsykiatri.se/behandling/dysmorfofobi-bdd
Jackson, Alun; Dowling, Nicki; Honigman, Roberta; Francis, Kate & Kalus, Allan (2012). The Experience of Teasing in Elective Cosmetic Surgery Patients. Behavioral Medicine. Vol. 38(4), 129-137. https://doi.org/10.1080/08964289.2012.703976
Jiang, Shaohai & Ngien, Annabel (2020). The Effects of Instagram Use, Social Comparison, and Self-Esteem on Social Anxiety: A Survey Study in Singapore. Social Media + Society. 2020, 1-10. https://doi.org/10.1177/2056305120912488
Kay, Samantha; Mulcahy, Rory & Parkinson, Joy (2020). When less is more: The impact of macro and micro social media nfluencers’ disclosure. Journal of Marketing Management. Vol. 36(3-4), 248-278. https://doi.org/10.1080/0267257X.2020.1718740
Kleemans, Mariska; Daalmans, Serena; Carbaat, Ilana & Anschütz, Doeschka (2018). Picture Perfect: The Direct Effect of Manipulated Instagram Photos on Body Image in Adolescent Girls. Media Psychology. Vol. 21(1), 93-110.
https://doi.org/10.1080/15213269.2016.1257392
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Lee, Hyun-Hwa; Damhorst, Mary & Ogle, Jennifer (2009). Body satisfaction and attitude theory: Linkages with normative compliance and behaviors undertaken to change the body. Family and Consumer Sciences Research Journal. Vol. 37(4), 466-488.
https://doi.org/10.1177/1077727X09333165
LIMBIDO (n.d.). ”Hetero- och cisnormativitet”. Hämtad 2020-12-07 från http://www.limbido.se/hetero-och-cisnormer/
Lowe-Calverley, Emily & Grieve, Rachel (2019). Do the metrics matter? An experimental investigation of Instagram influencer effects on mood and body dissatisfaction. Body Image. Vol. 36(2021), 1-4. https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2020.10.003
Markey, Charlotte & Markey, Patrick (2009). Correlates of Young Women’s Interest in Obtaining Cosmetic Surgery. Sex Roles. Vol. 61, 158-166. https://doi.org/10.1007/s11199- 009-9625-5
Marwick, Alice (2015). Instafame: Luxury Selfies in the Attention Economy. Public Culture. Vol. 27(1), 137-160. https://doi.org/10.1215/08992363-2798379
McCorquodale, Sara (2019). Influence: How social media influencers are shaping our digital future. London: Bloomsbury Publishing.
Mehdizadeh, Soraya (2010). Self-Presentation 2.0: Narcissism and Self-Esteem on Facebook. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking. Vol. 13(4), 357-364.
https://doi.org/10.1089/cyber.2009.0257
Nordicom, Göteborgs universitet (2019a). Mediebarometern 2019. Ohlsson, Jonas (red). Göteborg: Göteborgstryckeriet AB.
Nordicom, Göteborgs universitet (2019b). MedieSverige 2019. Facht, Ulrika & Ohlsson, Jonas (red). Göteborg: Göteborgstryckeriet AB.
Pickens, Jeffrey (2005). Attitudes and Perceptions. Organizational Behavior in Health Care, 43-76. Sudbury: Jones and Bartlett Publishers.
RFSL Ungdom (n.d.). Hämtad 2020-12-07 från https://rfslungdom.se/ordlista/cisnormen/
Senft, Theresa (2013). “Microcelebrity and the Branded Self.” I: Hartley, John; Burgess, Jean & Bruns, Axel (reds). A Companion to New Media Dynamics. Malden: Wiley, 346-354.
Sharp, Amanda (2018). The Relationship Between Body Dissatisfaction and Cosmetic Enhancement Surgery. Walden Dissertations and Doctoral Studies.
Sharp, Gemma; Tiggemann, Marika & Mattiske, Julie (2014). The role of media and peer influences in Australian women’s attitudes towards cosmetic surgery. Body Image. Vol. 11(4), 482-487. https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2014.07.009
Sherlock, Mary & Wagstaff, Danielle (2019). Exploring the Relationship Between
Frequency of Instagram Use, Exposure to Idealized Images, and Psychological Well-Being in Women. Psychology of Popular Media Culture. Vol. 8(4), 482-490.
https://doi.org/10.1037/ppm0000182
SFEP (2019). “Instagram stoppar skönhetsfilter”. Hämtad 2020-12-03 från
https://www.sfep.se/instagram-stoppar-skonhetsfilter/
Sun, Qingqing (2020). Selfie Editing and Consideration of Cosmetic Surgery Among Young Chinese Women: The Role of Self-Objectification and Facial Dissatisfaction. Sex Roles (2020). https://doi.org/10.1007/s11199-020-01191-5
Svenska Yle (2019). ”Skönhetsingrepp ökar - ’man ska hela tiden se pigg och effektiv ut’”. Hämtad 2020-12-03 från https://svenska.yle.fi/artikel/2019/07/13/skonhetsingrepp-okar- man-ska-hela-tiden-se-pigg-och-effektiv-ut
SVT (2018). ”Selfies väcker önskan om plastikkirurgi”. Hämtad 2020-12-7 från
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/selfies-vacker-onskan-om-plastikkirurgi
Swami, Viren (2009). Body appreciation, media influence, and weight status predict consideration of cosmetic surgery among female undergraduates. Body Image. Vol. 6, 315- 317. https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2009.07.001
Thompson, Kevin; Heinberg, Leslie; Altabe, Madeline & Tantleff-Dunn, Stacey (1999). Exacting beauty: Theory, assessment, and treatment of body image disturbance. Washington DC: American Psychological Association. https://doi.org/10.1037/10312-000
Tiggemann, Marika & Anderberg, Isabella (2020). Social media is not real: The effect of ‘Instagram vs reality’ images on women’s social comparison and body image. New Media and Society. Vol. 22(12), 2183-2199. https://doi.org/10.1177/1461444819888720
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. Van Vonderen, Kristen & Kinnally, William (2012). Media Effects on Body Image: Examining Media Exposure in the Broader Context of Internal and Other Social Factors. American Communication Journal. Vol. 14(2), 41-57.
Vogel, Erin; Rose, Jason; Roberts, Lindsay & Eckles, Katheryn (2014). Social comparison, social media, and self-esteem. Psychology of Popular Media Culture. Vol. 3(4), 206-222.
Walker, Candice; Krumhuber, Eva; Dayan, Steven & Furnham, Adrian (2019). Effects of social media use on desire for cosmetic surgery among young women. Curr Psychol. (2019).
https://doi.org/10.1007/s12144-019-00282-1
Wolf, Naomi (1992). Skönhetsmyten. Hur föreställningar om skönhet används mot kvinnor. Översättning: Margareta Eklöf. Stockholm: Natur och Kultur.
Wykes, Maggie & Gunter, Barrie (2005). The Media & Body Image. London: Sage Publications Ltd.
Bilagor
Bilaga 1: intervjuguide
1. Information om intervjuns syfte och respondentens rättigheter. 2. ”Ice-breaker”:
a. Hur gammal är du och vad jobbar du med?
b. Hur ofta är du inne på den sociala medie-appen Instagram? c. Vad gör du huvudsakligen på Instagram?
d. Vilka kvinnliga influencers följer du?
a. Vad är anledningarna till att du följer dessa konton?
e. Finns det andra kvinnliga influencers som du tar del av på Instagram men inte följer? a. Hur gör du det?
b. Vad är anledningarna till att du inte följer dem? 3. Intervjufrågor, se nedan.
Intervjufrågor utifrån RQ1:
1. Upplever du att det finns en utseenderelaterad press på dig som tjej i samhället? a. Utveckla vilka kvinnliga ideal eller normer du ser i samhället.
2. Upplever du att pressen på dig som tjej märks av på Instagram på något sätt? a. Hur då?
3. Vilken variation på kroppar kan du se hos de influencers du följer på Instagram? a. Hur väl instämmer deras utseende med de kvinnliga idealen du nämnde
innan?
4. Har du någon gång avföljt någon på grund av att innehållet den publicerar fått dig att må dåligt över ditt utseende?
5. Hur resonerar du kring att följa influencers som du anser har ett fint eller eftersträvansvärt utseende?
6. Vilka knep brukar du använda för att se snygg ut på bilder? a. Vad tycker du är en bra fotovinkel och varför?
Intervjufrågor utifrån RQ2:
(Redogör för definitionen av skönhetsingrepp och injektioner)
7. Har du någon gång förändrat något med din kropp eller ditt ansikte för att du inte var nöjd med utseendet?
a. Om ja: vad, hur och hur längesen var det?
8. Har du någon gång velat förändra något (annat) i ditt ansikte som du är mindre nöjd med?
a. Om ja: vad, och skulle skönhetsingrepp vara ett alternativ? Varför/varför inte? 9. Har du någon gång velat förändra något på din kropp som du är mindre nöjd med?
a. Om ja: vad, och skulle skönhetsoperation vara ett alternativ? Varför/varför inte?
10. Hur vanligt är det med (det hon har förändrat/vill förändra, t.ex. fylliga läppar) hos de kvinnor du ser på Instagram?
11. Hur vanligt är det att influencerna som du följer har (motsatsen till det ovan)? 12. Skulle skönhetsingrepp (det ovan) kunna vara en lösning för att minska den
utseenderelaterade pressen på dig som tjej?
13. Har du någon gång hört någon påstå att de tycker att ”kvinnor ska vara naturliga”? a. Hur ställer du dig till påståendet?
14. Upplever du att det har blivit mer accepterat att göra skönhetsoperationer? a. Var och hur märks det av?
b. Hur ställer du dig till det?
15. Vad väljer du själv, naturlig som en är eller att vara ideal-snygg genom skönhetsingrepp?