Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Instagram, influencers och ideal
En kvalitativ intervjustudie om unga kvinnors kroppsuppfattning och attityder till skönhetsingrepp i relation till influencers representationer av skönhetsideal
Kandidatuppsats 15 jan 2021 Huvudämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Handledare: Georgia Aitaki, universitetslektor, Örebro universitet Uppsatsförfattare: Hanna Sundberg
Abstract
Det finns lite forskning om influencers inverkan på kvinnors kroppsuppfattning och desto mindre om hur influencers representationer av det kvinnliga skönhetsidealet kan förstås i relation till attityder gentemot skönhetsingrepp. Denna studie syftar till att undersöka vilken mening influencers representationer av kropps- och skönhetsidealet på Instagram spelar för unga ciskvinnors kroppsuppfattning och attityder till skönhetsingrepp. Detta undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio ciskvinnor mellan 19 och 25 år som frekvent använder Instagram. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teoretiska begrepp som skönhetsmyten, The Tripartite Influence Model och influencers makt. Resultaten visar att det inte finns något direkt samband mellan exponeringen av influencers skönhetsideal och kvinnors kroppsuppfattning eller attityder till skönhetsingrepp. Istället uppdagas att sociala faktorer väger tyngre och samtliga intervjupersoner poängterar att deras kroppsuppfattning var sämre och viljan till skönhetsoperationer större när de var yngre. Resultaten pekar på att influencers representationer av specifika attribut är eftersträvansvärda för den som är missnöjd med samma attribut hos sig själv, men att attityderna till skönhetsingrepp
nödvändigtvis inte är positiva. Intressant är att de med sämre kroppsuppfattning eller som har lidit av ätstörningar är mer negativt inställda till estetiska ingrepp än de med en sund
kroppsuppfattning. Resultaten är användbara till framtida forskning som jämför inverkan av influencers representationer av skönhetsidealet med sociala aspekter på Instagramanvändares attityder till skönhetsingrepp.
Nyckelord: attityder, den sociala verkligheten, influencers, Instagram, intervjustudie, kroppsuppfattning, skönhetsideal, skönhetsmyten, skönhetsingrepp.
Tack!
Till min handledare Georgia Aitaki för din vägledning under arbetets gång. Våra givande samtal och dina goda råd har varit till stor hjälp och högt värdesatta.
Till alla intervjupersoner som med engagemang och öppenhet bidrog med era erfarenheter, tankar och historier. Utan er hade studien inte varit möjlig att genomföra och jag hade gått miste om många intressanta samtal.
Innehåll
1. Inledning och problemformulering ... 1
1.1. Syfte ... 3
1.2. Frågeställningar ... 3
1.3. Disposition ... 3
2. Bakgrund ... 4
3. Tidigare forskning ... 5
3.1. Instagrams och influencers inverkan på kroppsbilden ... 5
3.2. Kroppsbildens sociala faktorer ... 7
3.3. Instagram och attityder gentemot skönhetsingrepp ... 7
3.4. Skönhetsoperationer och sociala faktorer ... 8
3.5. Slutsats av tidigare forskning... 9
4. Teoretiska utgångspunkter ... 10
4.1. Skönhetsmyten och den konstruerade verkligheten ... 10
4.2. Media, skönhet och kroppsbild ... 12
4.3. Instafame och influencers makt ... 14
5. Metod ... 16 5.1. Upplägg av studie ... 16 5.1.1. Intervjuguide ... 17 5.1.2. Genomförande av intervjuer ... 18 5.1.3. Genomförande av analys ... 20 6. Urval ... 22
6.1. Urval och avgränsningar ... 22
6.2. Urvalsmetoder... 24
7. Etiska övervägningar och studiens kvalitet ... 25
7.1. Informerat samtycke och konfidentialitet... 25
7.2. Reliabilitet ... 26
7.4. Generaliserbarhet ... 28
8. Resultat ... 29
8.1. Kroppsuppfattning och influencers representationer av skönhet ... 29
8.1.1. Användarnas uppfattningar av skönhetsidealet: ”man ska vara smal” ... 29
8.1.2. Influencers representerar skönhetsidealen med få undantag ... 30
8.1.3. Kropps(miss)nöje ... 32
8.1.4. Pressen på Instagram ... 34
8.1.4.1. Kraften att välja bort negativt innehåll ... 36
8.1.5. ”Det var värre när jag var yngre” ... 37
8.2. Attityder till skönhetsingrepp och relationen till influencers representationer ... 38
8.2.1. Naturligt är att föredra ... 38
8.2.2. Tabun vs. önskan till estetisk förbättring ... 39
8.2.3. Ålder och sociala faktorer ... 41
9. Diskussion och slutsatser ... 43
9.1. Betydelsen av influencers skönhet för kvinnors kroppsuppfattning ... 43
9.2. Relationen mellan influencers skönhet och attityder till ingrepp ... 45
1. Inledning och problemformulering
Denna studie syftar till att undersöka vilken mening unga kvinnor som frekvent använder den sociala medie-applikationen Instagram konstruerar av de kropps- och skönhetsideal som influencers på plattformen representerar. Sammantaget undersöks två komponenter vad gäller inverkan på användarna till följd av influencers idealiserande representationer av kroppar och ansikten: 1) uppfattningar om deras egen kropp och skönhet samt 2) attityder till skönhetsingrepp och injektioner, det vill säga operationer och behandlingar som syftar till att ändra eller bevara utseendet av estetiska skäl. Det väsentliga är inte hur deras attityder och uppfattningar påverkas, utan fokus ligger på processen av meningsskapande, det vill säga kopplingen mellan exponering och effekt. Detta undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer med användarna för att ta del av deras åsikter och synsätt samt uppmärksamma vilken mening de tillskriver mediala skönhetsideal och skönhetsingrepp.
Ett frekvent medieanvändande har visat sig ha en negativ inverkan på unga kvinnors kroppsbild (Van Vonderen & Kinnally 2012:41), mentala hälsa och självuppfattning, vilket kan leda till konsekvenser som ätstörningar, depression, ångest och lägre självkänsla (Sherlock & Wagstaff 2018:482). I takt med ett ökat användande av sociala medier har det även skett en ökad popularitet hos unga kvinnor att genomgå skönhetsingrepp, till exempel injektioner med botox och fillers (Svenska Yle 2019). I en opinionsundersökning av INIZIO på uppdrag från Svenska Dagbladet (INIZIO 2017) kunde nästan 30 procent av Sveriges befolkning tänka sig att genomgå en skönhetsoperation. I åldersgruppen 16-29 kunde hälften det. Den ökade populariteten av skönhetsingrepp och sociala medier, vars funktioner kan leda till en sämre kroppsbild, väcker frågan om dess samband, eftersom skönhetsingrepp ofta är en åtgärd till följd av missnöjdhet med sitt utseende. Sambandet har spekulerats kring i artiklar och intervjuer med plastikkirurger (e.g. SVT 2018), som säger sig se en ökad trend att vilja se ut som i de retuscherande fotofiltren på sociala medier (SFEP 2019).
Kvinnors skönhetsideal återskapas och förstärks genom dels sociala interaktioner med familj, vänner och kollegor, dels medierna (Van Vonderen & Kinnally 2012:41). De ständigt
flödande mediebilderna av ”den perfekta kvinnokroppen”, som länge har exponerats i tv, film, reklam, tidningar och på internet, har standardiserat och normaliserat ofta orealistiska ideal (Evans 2014:3). Att som kvinna vara smal, attraktiv och inte väga för mycket har en
positiv association förknippat med framgång, lycka, hälsa och det önskvärda. Attraktiva, smala kvinnor uppfattas även ha mer makt över sina liv och kan därmed åstadkomma mer. Det gör att kvinnor ofta ser sin vikt och kroppsform på en skala av socialt värde och uppfattas mer värd som smal och vacker (Hesse-Biber, Leavy, Quinn & Zoino 2006:208).
Skönhetsideal och dess konsekvenser tar sig även uttryck i sociala medier, däribland Instagram som i synnerhet används av unga kvinnor (Nordicom, Göteborgs universitet 2019A:86) och är en bildbaserad plattform, vilka har mer negativ inverkan än textbaserade (Sherlock och Wagstaff 2019:486). Sociala medier används till största del av ”vanliga” människor, och med funktionerna att kunna publicera innehåll samt kommunicera och nå ut till andra (Boyd & Ellison 2007:210) lockas användarna till att presentera sitt idealiska jag genom utvalda bilder, information och en positivt vinklad självbeskrivning (Mehdizadeh 2010:357). Att användarnas innehåll reflekterar en idealiserande och åtråvärd livsstil (ibid.), gör att sociala medier är mycket lämpliga att, medvetet eller omedvetet, jämföra sig med andra på (Vogel, Rose, Roberts & Eckles 2014:206). Detta skiljer sociala medier åt från massmedier, där mediepubliken exponeras för skådespelerskor och modeller (Sherlock & Wagstaff 2018:483) vilka inte är jämlika och därför inte lika enkla att identifiera sig med.
I takt med det ökade sociala medieanvändandet antas människor i allt större utsträckning jämföra sig med överlägsna andra, som har positiva egenskaper eller ett eftersträvansvärt utseende eller liv (Vogel et. al. 2014:207). Till exempel tror Facebookanvändare att andra är mer framgångsrika och lyckligare än en själv, eftersom man jämför andras online-profiler med sig själv offline (Chou & Edge 2012:117). Dessutom övermättas sociala medier idag av influencers, som intar en unik roll som både jämlik individ och celebritet med en
idealiserande livsstil som andra bara kan drömma om (Marwick 2015:155). Genom att ha fler likheter med sina följare än vad traditionella celebriteter har, som att studera eller ha ett vanligt jobb vid sidan av, men samtidigt ha skönhet och rikedom som är ouppnåeligt för ”vanliga” människor, lockar det mer till social jämförelse och det blir enklare att känna avund (Chae 2018:248). Med utgångspunkt i den ovan nämnda problematisering, är studien viktig och relevant för att influencers idealiserande representationer blir objekt för
jämförelser hos unga kvinnor, vilket kan ha negativa effekter på deras kroppsuppfattning. Tillsammans med vilken roll representationerna spelar för unga kvinnors attityder till skönhetsingrepp leder detta till studiens syfte.
1.1. Syfte
Syftet med studien är att undersöka vilken roll influencers idealiserande representationer av sina kroppar och sitt utseende spelar för unga ciskvinnors kroppsuppfattning och attityder till skönhetsingrepp. Detta görs genom en intervjustudie med kvinnor som frekvent använder Instagram, som med sina egna ord och berättelser kan upplysa om deras åsikter och erfarenheter. Målet är att identifiera vilken mening de tillskriver skönhetsingrepp och det mediala skönhetsidealet de tar del av, för att sätta influencers representationer samt
användarnas uppfattningar och attityder i relation till varandra. Således ska studien bidra med kunskap om omfattningen av influencers makt på unga kvinnliga medieanvändare.
1.2. Frågeställningar
1. Vad spelar influencers representationer av skönhetsideal på Instagram för roll för kvinnliga användares kroppsuppfattning?
2. Hur kan influencers representationer av skönhetsideal på Instagram förstås i relation till användarens attityder till skönhetsingrepp?
1.3. Disposition
Uppsatsen är uppdelad i tio delar. Den första och ovan presenterade delen introducerar studiens syfte, frågeställningar och argument för problemområdets betydelsefullhet och relevans. Nästa del består av en bakgrund till sociala medier och influencers. I den tredje delen presenteras den tidigare forskning som är relevant för studien, följt av teoretiska utgångspunkter i del fyra. Därefter följer en metodbeskrivning som inkluderar metodval, upplägg och planering samt genomförandet av intervjuguiden, intervjuerna och analysen. I nästa del redogörs urvalet och urvalsmetoderna som används, följt av de etiska överväganden och studiens kvalitet. Därefter presenteras resultaten i del åtta, utifrån de tematiserar som gjorts av materialet. Del nio består av en diskussion om hur resultaten kan förstås i relation de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen. Slutligen, i den sista delen, presenteras reflektioner om undersökningens begränsningar och förslag på vidare forskning.
2. Bakgrund
Sociala medier har sedan deras framväxt tilltalat en kopiös mängd människor, varav många har inkluderas dem i sina vardagliga rutiner (Boyd & Ellison 2007:210). Definitionen kan variera något, men en rimlig definition är webbaserade tjänster som tillåter individer att skapa en offentlig eller semioffentlig profil samt samla och synliggöra sina sociala nätverk (ibid.:211-213). I Sverige som internationellt har användningen av sociala medier ökat mycket snabbt (Nordicom, Göteborgs universitet 2019b:58). Mediebatometern visar att 79 procent av Sveriges befolkning använde någon social nätverkstjänst en vanlig dag 2019 (Nordicom, Göteborgs universitet 2019a:86), jämfört med 65 procent 2017 och endast 26 procent 2009 (Nordicom, Göteborgs universitet 2019b:58).
En av de mest populära medieplattformarna är Instagram, en mobil social medie-applikation med mer än en halv miljard aktiva användare från hela världen varje dag (Facebook For Business 2020). Instagram har utvecklats till mäktig affärsplattform som driver in stora vinster i marknadsföring samt är ett av de första ställen som människor besöker för tips, inspiration, motivation och rådgivning (ibid.; Influencer Marketing Hub 2020). Instagram tillåter användare att lägga upp bilder och storys, dela dem med andra användare samt gilla och kommentera andras innehåll (Marwick 2015:142). Enligt Mediebarometern (Nordicom, Göteborgs universitet 2019a:86) använder drygt halva Sveriges befolkning mellan nio och 79 år Instagram en vanlig dag. Flitigast används det av kvinnor och åldrarna 15 till 24.
En stor kategori av populära Instagramkonton är influencers, sociala medieanvändare med ett personligt varumärke (Lowe-Calverley & Grieve 2019:1) som har många följare och får mycket engagemang, till exempel ”likes” (Kay, Mulcahy & Parkinson 2020:250). Många har fått sin offentlighet från andra plattformar, som Youtube, Twitter eller bloggar, och använder Instagram för att förstärka sin popularitet, medan andra har blivit stora genom Instagram. Influencers har vanligtvis en nisch i sina kanaler, till exempel träning, mat, skönhet, mode eller inredning. En stor del av deras inkomster kommer från sponsring av samt samarbeten med företag, där de delar med sig av positiva åsikter om produkter, vilket leder till att deras följare köper dem och pratar om varumärket. Influencers har förmågan att ständigt locka publik genom att upplevas som äkta och inspirerande samt nå ut till nya människor genom att deras följare delar deras innehåll vidare till sina följare (ibid.:248-250).
3. Tidigare forskning
I denna del presenteras den tidigare forskning som är relevant till undersökningen. Studierna som nämns kommer framförallt fokusera på Instagrams inverkan på kvinnors psykiska mående och kroppsbild, men även på sociala faktorer som har visat sig ha betydelse. Vidare presenteras några studier om influencers inverkan på kroppsbilden, skönhetsingrepp kopplat till medieanvändande och sociala faktorer som leder till positiva attityder till att genomgå skönhetsoperationer. Mental hälsa berörs ofta och inkluderas i presentationen eftersom det kan kopplas till både kroppsuppfattning och attityder till skönhetsingrepp.
3.1. Instagrams och influencers inverkan på kroppsbilden
Sociala medie-användande har många gånger kopplats till kvinnors kroppsbild och
konsekvenser som ätstörningar (Holland & Tiggemann 2016) men har främst fokuserat på Facebook tidigare. Det förekommer en högre grad av jämförande med andras utseende på Instagram än på Facebook, och Instagram orsakar en försämrad kroppsbild på grund av att plattformen fokuserar på bilder och inte text (Engeln, Loach, Imundo & Zola 2020:38).
En artikel inom det psykologiska forskningsfältet undersöker relationen mellan kvinnors frekventa intagande av idealiserande bilder på Instagram och ett psykologiskt välmående (Sherlock & Wagstaff 2019:482). Resultaten visar att ett frekvent Instagramanvändande kan kopplas till depressiva symtom, ångest, låg självkänsla samt missnöje med kroppen, vilka alla förknippas med social jämförelse. Det kan även avläsas att skönhets- och träningsbilder på Instagram tydligt har en negativ inverkan på hur attraktiv man anser sig själv vara, vilket kan kopplas till samtliga av konsekvenserna. Det betyder att ett ständigt och ihållande Instagramanvändande kan bidra till negativa psykologiska följder och en dålig
utseenderelaterad självuppfattning (ibid.).
En annan studie visar att Instagrambilder på både attraktiva kända kvinnor och attraktiva okända, har en mer negativ inverkan på kvinnors kroppsbild och mående jämfört med resebilder. Det försämrade kroppsnöjet och måendet beror på jämförelser med personen på bilden och det kan inte urskiljas någon skillnad i inverkan beroende på om de är kända eller
inte. Däremot kan det urskiljas att personens kroppsbild påverkas mer negativt när det förekommer en dyrkan till celebriteten (Brown & Tiggemann 2016). Liknande studier har gjorts inom medie- och kommunikationsfältet, till exempel en enkätstudie i Singapore som undersöker vilken betydelse Instagram har för användares sociala ångest (Jiang & Ngien 2020). Resultaten visar inte att Instagram ökar social ångest direkt, men indikerar på det genom att en högre grad av social jämförelse och sämre självkänsla kan avläsas (ibid.).
Intressant forskning visar även att manipulerade bilder på Instagram direkt leder till en sämre kroppsbild hos tonårstjejer (Kleemans, Daalmans, Carbaat & Anschutz 2018:93). Studien lät visa antingen manipulerade, det vill säga retuscherade, eller originalen av selfies, med syfte att undersöka vilka effekter manipulerade Instagrambilder har på kroppsbilden. Det kan fastställas att tjejer med en högre tendens att jämföra sig med andra påverkas mest negativt av de manipulerade bilderna. Samtidigt kan det urskiljas att de manipulerade bilderna betygsätts mer positivt än originalen, trots att de leder till en sämre kroppsbild, och medan filter och effekter ertappas är retuscheringar av kroppar svåra att upptäcka (ibid.). Forskning visar även att kroppspositiva bilder, som utmanar det normativa och uppmuntrar alla
kroppstyper, på Instagram har en positiv inverkan på 19-30-åriga kvinnors mående och kroppsuppfattning, jämfört med både neutrala och idealiserande bilder av det smala skönhetsidealet. Man kan också se att kroppspositivt innehåll leder till positiva attityder gentemot de kontona. Samtidigt kan både kroppspositiva bilder och bilder av det smala skönhetsidealet kopplas till en ökad självobjektifiering, jämfört med naturliga bilder (Cohen, Fardouly, Newton-John & Slater 2019:1546-1547).
Influencers Instagrambilder har fått liten uppmärksamhet, trots den breda litteratur som finns om idealiserande mediebilders negativa inverkan på kvinnors kroppsuppfattning. Det som kan identifieras är att influencers Instagrambilder som uppvisar ett ideal framkallar betydligt sämre mående och kroppsbild hos kvinnor jämfört med när de betraktar exempelvis bilder av föremål eller naturen. Det kan inte identifieras någon skillnad beroende på om influencer-bilden har få eller många likes, vilket tyder på att användarens kroppsmissnöje kan öka oavsett om hon tar del av populära eller mindre populära influencer-bilder (Lowe-Calverley & Grieve 2019:1). Det framgår också att män påverkas negativt av manliga influencers idealiserande Instagrambilder i form av modebilder och barbröstade ”fitspiration”-bilder (Tiggemann & Anderberg 2020:237).
3.2. Kroppsbildens sociala faktorer
När sambandet mellan medieanvändande och missnöje med kroppen undersöks är det betydelsefullt att inkludera sociala faktorer, som föräldrars och vänners attityder till olika kroppsformer, sociala jämförelser med jämlika samt sociala eller inre faktorer till lägre självkänsla. Detta tas hänsyn till i en studie som undersöker hur internaliserande av det smala kroppsidealet och kroppsmissnöje kan relateras till exponering av samt jämförelser med personer i massmedier (Van Vonderen & Kinnally 2012:42). Resultaten visar att jämförelser med mediefigurer kan kopplas till internaliserandet av det smala kroppsidealet och en sämre kroppsbild, men att dessa komponenter interagerar i en större kontext och att de sociala aspekterna har större betydelse är enbart medierna. Det är svårt att identifiera exakt varifrån attityderna till kroppsbilden kommer, men viktigast är slutsatsen att komponenterna
förstärker varandra och stärker befintliga attityder, vilket innebär att de indirekta effekterna av medieinnehåll behöver undersökas ytterligare (ibid.:41, 53).
3.3. Instagram och attityder gentemot skönhetsingrepp
En stor del forskning har studerat traditionella mediers inverkan på kvinnors övervägande att genomgå en skönhetsoperation, till exempel kan medieexponering både direkt och indirekt leda till positiva attityder gentemot skönhetsoperationer (Sharp, Tiggemann & Mattiske 2014:482). Färre studier har fokuserat på sociala medier. En studie visar att kvinnor mellan 18 och 29 år får ett ökat begär till skönhetsoperationer genom att titta på bilder av kvinnor som har genomgått ansiktskirurgi på sociala medier. Framförallt stämmer det in på dem som spenderar mycket tid på sociala medier, följer många konton och är missnöjda med sitt eget utseende (Walker, Krumhuber, Dayan & Furnham 2019).
En studie undersöker sambandet mellan redigering av selfies, självobjektifiering, missnöje med sitt ansikte och övervägande av skönhetsoperationer hos kinesiska kvinnor. Sedan innan har forskning visat att det finns ett samband mellan acceptansen till skönhetsoperationer, sociala medie-plattformar och fotoredigeringsapplikationer (Chen, Ishii, Bater, Darrach, Liao, Huynh, Reh, Nellis, Kumar & Ishii 2019), men man vet lite om varför. Resultaten tyder på att ett användande av fotoredigeringsapplikationer är en riskfaktor för unga kvinnors
kroppsbild och övervägande av skönhetsoperationer, då det kan identifieras ett tydligt samband mellan selfie-redigering och nyfikenhet på kosmetiska operationer. Sambandet kunde framkallas av kvinnornas självobjektifiering och missnöje med ansiktet (Sun 2020:1).
3.4. Skönhetsoperationer och sociala faktorer
Det finns många anledningar till lusten att genomgå skönhetsoperationer, men en återkommande anledning är missnöje med sin kropp (Sharp 2018). Markey och Markey (2009) undersöker sambandet mellan intresset för skönhetsoperationer hos unga kvinnor och deras kroppsmissnöje, vikt, internaliserande av mediemeddelanden samt kommentarer om deras utseende. Undersökningen visar att alla komponenter kan kopplas till intresset för att genomgå skönhetsoperationer, men kroppmissnöjdhet är det mest centrala (ibid.). Unga kvinnor som är mycket nöjda med sin kropp är minst troliga att vilja förändra den, medan de som tror att deras föräldrar, syskon eller vänner vill att de ska förändra sin kropp och
påverkas av dessa är mer troliga att förändra den (Lee, Damhorst & Ogle 2009:466).
Fler studier visar på de sociala och psykologiska faktorerna till viljan att skönhetsopereras. Till exempel kan låg självkänsla kopplas till sannolikheten att genomgå en (Furnham & Levitas 2012). Även vikt har visat sig vara en faktor, då studier visar att kvinnor som väger mer (Henderson-King & Brooks 2009:138) men också de som har ett lågt BMI (Swami 2009:315) tenderar att ha en positiv attityd gentemot skönhetsingrepp. Swami (2009:315) kan identifiera att bortsett från lågt BMI är låg kroppsuppskattning och mediernas
influerande faktorer för övervägandet. Annat som visat sig kunna kopplas till lusten att genomgå skönhetsoperationer är dysmorfofobi, eller body dysmorphic disorder (DBB; Crerand, Franklin & Sarwer 2006), en diagnos som innebär ett starkt missnöje och upptagenhet med vad en tycker är fel med ens utseende vilket leder till ångest och oro (Internetpsykiatri n.d.). Även den sociala miljön har stor inverkan, till exempel mobbing då det leder till lägre självkänsla, sämre kroppsbild och andra konsekvenser som depression och ångest (Jackson, Dowling, Honigman, Francis & Kalus 2012:129). Slutligen visar en studie att sannolikheten att genomgå skönhetsoperationer är större för kvinnor än män samt för människor som uppskattar sin attraktivitet lägre. Vidare ökar sannolikheten, hos kvinnor men
inte män, genom att höra om vänners och familjs erfarenheter av ingrepp, vilket betyder att den sociala acceptansen är en faktor (Brown, Furnham, Glanville & Swami 2007:501).
3.5. Slutsats av tidigare forskning
Av den tidigare forskningen kan det konstateras att ett frekvent användare av bildbaserade sociala medier kan vara skadligt för den kvinnliga användarens kroppsuppfattning och psykiska hälsa. Det kan avläsas att om en kvinna betraktar en mediebild av en celebritet som hon dyrkar är den negativa inverkan högre än annars, men att det i övrigt inte kan identifieras någon större skillnad mellan influencers eller ”vanliga” personer. Slutligen kan bilder av kvinnor på Instagram som genomgått estetisk ansiktskirurgi öka kvinnors vilja till att själv göra skönhetsoperationer, men detta då personerna ju är medvetna om att kvinnorna på bilderna har genomgått ansiktskirurgi och inte är ovetandes om det är naturligt eller inte. Vidare kan det fastställas att andra sociala faktorer också har en stor betydelse.
Den tidigare forskningen ligger till grund för och belyser vikten av denna uppsats, i och med forskningsluckan av vilken mening influencers kropps- och skönhetsrepresentationer spelar för kvinnors attityder gentemot skönhetingrepp, som denna studie avser besvara. Studien kommer dessutom ge ett nytt perspektiv på forskningsområdet, då en stor del av den tidigare forskningen består av det kvantitativa slaget och experimentella studier. Denna studie kommer således bidra med ny kunskap om vilken mening intervjupersonerna tillskriver influencers representationer, utifrån deras erfarenheter, åsikter och infallsvinklar samt vilka meningar de tillskriver kvinnoideal. Därmed kommer ett nytt perspektiv på hur
medierepresentation konstruerar mening i den sociala världen att presenteras, vilket är givande för att kvantitativa eller experimentella studie inte ser till processen hur
uppfattningar och attityder formas, utan på ett ytligare plan vad som påverkar olika utfall. Vidare finns ingen svensk forskning om ämnet, vilket är ännu en aspekt som gör att undersökningen kommer att bidra till forskningsområdet, eftersom statistiken för Sveriges medieanvändande och popularitet för skönhetsingrepp hjälper att generalisera sambandet, samt att resultaten är viktiga att kunna jämföras och liknas med internationella.
4. Teoretiska utgångspunkter
I denna del presenteras de teoretiska utgångspunkterna. Studien har sin epistemologiska utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt vetenskapsperspektiv, vilket stödjer relevanta teoretiska begrepp som representation, meningsskapande och fortplantandet av mening, vilket presenteras nedan i form av skönhetsmyten och konsekvenser med skönhetsideal. Vidare används teori om media, skönhet och kroppsbild, följt av begrepp som Instafame och mikrocelebritet, som hjälper till att förklara den makt som influencers har.
4.1. Skönhetsmyten och den konstruerade verkligheten
Skönhetsmyten förklaras av begreppets myntare Wolf (1992) som ett obligatoriskt påbud för kvinnor som gör att de förväntas sträva efter att uppnå ”skönhet”, som sedan används mot dem i områden som sex, arbete, religion, våld och kultur. ”Vackra” kvinnor betraktas som mer fruktsamma och de som män ska vilja slåss om och äga. I ett västerländskt samhälle är skönhetsmyten det som upprätthåller den manliga dominansen, eftersom kvinnor tävlar om och tillskrivs ett värde utifrån attribut som männen både styr och tar i sitt ägande. Myten bygger på en lögn om att ”skönhet” består av objektiva och universella egenskaper, men egentligen liknar det ett ekonomiskt system som varierar mellan olika tidsepoker och kulturer samt består av pengar, politik och sexuellt förtryck (ibid.:10-12).
Det har funnits former av skönhetsmyten så länge patriarkatet har funnits, men den form som Wolf presenterar har existerat sedan den industriella revolutionen. Myten uppstod som en motreaktion mot kvinnornas ökade rättigheter och ersatte myterna om moderskap, passivitet, kyskhet etc. som höll på att överges för att kunna upprätthålla maktstrukturen. Ju mer friheter kvinnorna fick, desto mer drabbades de av idéer om skönhet, besatthet av det fysiska, fasa för ålderdomen och självhat (Wolf 1992:8). Detta beror på många anledningar, till exempel uppfattas modeller, annonser och skönhetstips i tidningar som att det är så man ska se ut och vara (ibid.:72). Annonsörer är en stor källa, som utnyttjar att kvinnorna ogillar sitt utseende så att de konsumerar produkter vilka kan vara både smärtsamma och resultatlösa (ibid.:81). Likaså växte potentiellt farliga skönhetsoperationer fram som ett sätt för läkare att återigen utöva kontroll (ibid.:8-9). Wykes och Gunter (2005:48) menar att ”kvinnor har lärt sig att
rekonstruera sig själva” med materiella och dekorativa metoder. Orealistiska ideal i massmedierna kan uppnås genom mode, diet, träning, smink, hårfärg, anti-age produkter, skönhetsoperationer, ansiktskirurgi och kemiska behandlingar. Trots alla rekonstruktioner är det omöjligt att uppnå de åtråvärda beteendena, som skönhetsmyten egentligen handlar om (Wolf 1992:12). Kvinnor förväntas vara självständiga, sexuella och framgångsrika, barnsliga, undergivna och moderliga, unga, vackra, vita och smala (Wykes & Gunter 2005:62).
Skönhetsmyten kan ses som en kulturell förståelse i det konstruerade samhället. Ur ett socialkonstruktionistiskt synsätt är det som uppfattas som naturligt och självklart egentligen inte bestämt av naturen eller oundvikligt (Alvesson & Sköldberg 2017:39). Perspektivet kan förstås genom en kritisk, social, epistemologisk eller ontologisk position, vilka ökar i
radikalitet från att se något som uppfattats som naturligt som socialt konstruerat till att se verkligheten som en social konstruktion (ibid.:55). Berger och Luckmann, vars teori är gammal och radikal men tillhandahåller många relevanta begrepp, menar att verkligheten är uppbyggd av subjektiva meningar och människors handlande. Således existerar samhället genom meningsskapande och verkligheten är socialt konstruerad (ibid.:40-42, 55).
Berger och Luckmann menar att människor typifieras utifrån bland annat kön/genus och kroppsform, liksom nationalitet, yrke etc. De pratar också om social ordning, som Alvesson och Sköldberg (2017:42) beskriver som ”en pågående social produkt” som uppstår genom att förståelsen av sig själv utvecklas och stabiliseras i interaktion med andra. I den sociala ordningen sker habitualisering, vanor, som konstant utvecklas när mänskligt handlande upprepas. Genom att vi skapar rutiner, vanor och kategorier av människor, sker
institutionalisering: tanke- och handlingsmönster uppstår och objektifieras (ibid.:43). På så sätt fortgår konstruktionen av attribut som gör att man identifieras som exempelvis svensk, smal kvinna, som tänker och beter sig på ett visst sätt samt har vissa egenskaper. Nästa steg i konstruktionsprocessen är socialisering, som innebär att människor blir påverkade av
samhället och upptar sociala normer och kunskap (ibid.:46). Intressant är även Berger och Luckmanns syn på olika verkligheter, där Instagram kan ses som en sekundär verklighet som användarna dagligen intar och samtidigt avlägsnar sig från vardagsvärlden. Detta kan liknas med religion, konst, drömtillstånd etc. som likaså är sekundära verkligheter (ibid.:42). Om man jämför med hur exempelvis religion eller vetenskap fungerar, kan det antas att den
vinklade bilden av vardagsvärlden som man tar del av på Instagram, är den kunskap som tas upp och bildas nya meningar av.
Ett annat centralt begrepp är representation, som är relevant i studien, trots att representation i sig inte studeras, eftersom det är en grundpelare för hur uppfattningar och attityder formas. Representation har en central roll i hur kulturer produceras, eftersom folkslag, samhällen, nationer och sociala grupper fungerar genom processer av meningsskapande och -utbyte. Därmed utgör kulturer delade meningar om saker, händelser och människor, genom hur de representeras. På så sätt finns det även underliggande förståelser om ens egna identitet, vem man är och vilken grupp man tillhör, vilket kan avläsas av andra utan att det medvetet kommuniceras (Hall 2013:xvii-xix). Hall (2013:3-4) uppger att meningsskapande utgår från två representationssystem. Det första är den mentala representationen, processen där vi tolkar världen genom de tankar som vi bär om alla slags objekt, händelser och människor. Det andra är språk, det enda som gemensamma förståelser och meningar kan existera genom. I detta avseende handlar språk inte bara om det talade språket, utan att förstå varandra genom att avläsa visuella bilder, tolka kroppsspråk, kläder etc. på ett liknande sätt.
De ovan presenterade teoretiska utgångspunkterna är viktiga för studiens syfte eftersom meningsskapande och -utbyte även sker genom influencers representationer på Instagram, som avläses och tolkas av människor utifrån symboler och tecken som bilden består av. Berger och Luckmanns teori är också en grund för att förstå hur unga kvinnor förstår sig själva i relation till influencers i samma genuskategori samt normaliserar attribut och upptar normer. I studiens sammanhang kan därför Instagramanvändare skapa meningar utifrån hur influencers representeras på plattformen och konstruera sina uppfattningar och attityder. Detta tillsammans med skönhetsmyten, då den förklarar hur kvinnor förväntas se ut och vara samt används av influencers mot ”vanliga” kvinnor genom deras inflytande.
4.2. Media, skönhet och kroppsbild
Kroppsbild och uppfattningar om skönhet beror till stor del av representationer i medierna. Detta förklarar The Tripartite Influence Model, en modell som belyser att kvinnors
Dessa tre influenser kan kopplas till två faktorer, internalisering av idealet och jämförande med andras utseende. Införlivandet av detta sker när en person har accepterat
skönhetsidealen som råder och har ett beteende för att nå det, vilket kan leda till en sämre kroppsbild (Thompson, Heinberg, Altabe & Tantleff-Dunn 1999). Framförallt vet man att massmedierna har en viktig roll för människors självuppfattning, genom att informera om och exponera det människor anser vara vackert och attraktivt, redogör Mills, Shannon och Hogue i boken Perceptions of Beauty (2017:145-146). Författarna beskriver att
massmedierna ofta använder smala och attraktiva modeller: ”the thin ideal”, eller den idealt smala kvinnokroppen, vilket är ett mycket framstående ideal i västvärlden. Den idealt smala kvinnokroppen i medierna berättar hur kvinnor tror att de ska se ut, genom åtråvärdhet och attraktivitet. Förutom meddelanden om kroppsform och -vikt kan medierna även förmedla skönhetsideal genom fler aspekter av utseende, som ansiktsdrag, hud och hår (ibid.).
Mills, Shannon och Hogue (2017:146) förklarar kroppsbild som ”en flerdimensionell konstruktion som hänvisar till ens uppfattning och attityder om kroppens storlek och form”. Begreppet inbegriper en perceptuell del, som förklarar hur människor förstår sin kroppsvikt, -storlek och -form, fysiska egenskaper, kroppsrörelse och uppträdande. Kroppsbild
inbegriper även en utvärderande del, som utgörs av ens känslor om dessa attribut och hur ens känslor påverkar ens beteenden. Därför är uppfattningar om skönhet nära sammankopplat med kroppsmissnöjdhet, som upplevs när ens kroppsstorlek eller kroppsform, enligt ens egen uppfattning och oberoende av ens faktiska storlek och form, inte lever upp till samhällets ideal. Detta är i sin tur den främsta anledningen till ohälsosamma beteenden, som
ätstörningar och kronisk bantning (ibid.).
Förutom att medierna förstärker skönhetsideal och bidrar till hur människor uppfattar och utvärderar sitt utseende, kan de påverka de normer som människor upplever. Det smala skönhetsidealet i medierna uppfattas nämligen som det normala och vad människor uppfattar vara normalt påverkar deras uppfattning och känslor om sin kropp (Mills, Shannon & Hogue 2017:149). Trots att medieexponering av det smala skönhetsidealet kan leda till
kroppsmissnöje och negativa beteenden, är det ett vanligt fenomen och många väljer att ta del av idealiserande bilder. Det beror troligtvis på att medieexponeringen och
kroppsmissnöje fungerar i båda riktningar, genom att kvinnor som är missnöjda med sitt utseende söker sig till medieinnehåll av smala, attraktiva kvinnor (ibid.:150). Samtidigt som
det enkelt att lägga all skuld på medierna, har föräldrar och vänner en viktig roll. Till exempel kan en förälders upptagenhet vid kroppen och bantning vara en faktor till att tonårsdottern tar efter en osund kroppsbild (Wykes & Gunter 2005:4).
När det kommer till sociala medier internaliseras skönhetsideal på ett nytt sätt i och med funktioner som tillåter användarna att publicera bilder av sig själva samt få kommentarer och likes, vilket har förändrat hur kvinnor försöker kontrollera hur andra ser dem och hur de får feedback om deras utseende. Precis som med massmediers framställande av skönhetsidealen beror inverkan på psykologiska faktorer hos användaren, som deras tendens att jämföra sig med andra, vilket innebär att individer inte alltid reagerar och påverkas likadant (Mills, Shannon & Hogue 2017:147, 151-152). Det är svårt att urskilja exakt hur sociala medier kan kopplas till uppfattningar om skönheteftersom det finns många olika funktioner, men i och med att de bygger på interaktion och samhörighet växer möjligheterna att jämföra sig och internalisera ideal. En förklaring är att det är enklare att ha en kritisk blick på traditionella medier, genom kunskap om hur bilder på modeller och kändisar redigeras och kan föreställa orealistiska standarder. Sociala medier å andra sidan består av verklighetstrogna bilder av jämlika människor, vilket gör att det kritiska tänkandet avlägsnas (ibid.:152).
Sammantaget hjälper de teoretiska utgångspunkterna i detta avsnitt studien med förståelsen över vilken kraft medierna, samt sociala och psykologiska faktorer, har över normer, ideal och kvinnors kroppsuppfattning, samt hur vi ska förstå begreppen. Detta gör att meningen av influencers representationer enklare kan analyseras och förstås, i kombination med
influencers makt som presenteras nedan.
4.3. Instafame och influencers makt
Influencers, som är en typ av mikrocelebritet, har en åtråvärd och inflytelserik position. Senft (2013:346) myntade begreppet mikrocelebritet, som beskriver sociala medieanvändare som strategiskt skapar och upprätthåller en online-identitet genom att forma en profil, nå ut till många följare och publicera information om sig själv som skapar uppmärksamhet och leder till en högre online-status. Marwick (2015:140) beskriver att mikrocelebritet är något man gör, medan celebritet i tiden av massmedier var något man är. När Internet och sociala
medier började utgå mer från bilder än text, formulerade Marwick en variant av mikrocelebritet som han kallar för Instafame, vilket fokuserar på berömmelsen genom Instagram vilket många strävar efter idag (ibid.:137-138). Instafame skiljer sig från mikrocelebritet för att man inte bara behöver upprätthålla en relation med publiken, utan även använda en viss typ av visuell självpresentation. Instafame kan uppnås genom det stora antalet användare på Instagram och teknikerna som gör att man kan representera sig fritt, till skillnad från Facebook som tillhandahåller en striktare profilstruktur, vilket gör att man kan använda strategier för att få uppmärksamhet. Instagramanvändare tycker om det som är inspirerande och ambitiöst, vilket unga har visat sig tycka är ”rika och kändas livsstilar”. Detta gör att lyckad strategi är att presentera det som folk strävar efter men vanligtvis inte kan uppnå. Instagram-kända tenderar därför att vara snygga, ha häftiga yrken samt efterlikna många av de symboler som traditionella celebriteter använder sig av, som märkeskläder, märkesaccessoarer, glamour och lyxbilar (ibid.:138-141).
En kategori av mikrocelebritet, som också faller inom Marwicks Instafame, är influencers, som ofta presenterar ett idealiserat yttre och de kvinnliga följer vanligen de västerländska normerna att man ska vara ung, i god form och feminin (Lowe-Calverley & Grieve 2019:1). Influencers har en stor och inflytelserik roll på Internet. De bestämmer internets innehåll, vilket slags innehåll publikerna kommer titta på, vad de köper och till viss grad vad de tänker på. Influencers följare har blivit till lojala konsumenter av deras arbete och reklambyråer, företag och varumärken är beroende av dem. I takt med framväxten av Internet som det är idag, blev människor beroende av att dela sina historier, men också ta del av andras, som på ett sätt var samma som deras egna men ändå annorlunda; de var bättre men inte fullt
ouppnåeliga (McCorquodale 2019:1-2). När Youtube, Twitter och Instagram kom blev konsumtionen av influencers innehåll det normala, och sedan dess har det förväntats fnnas en ”mänsklig lins” på allt; en verklig person som detaljerat berättar sina åsikter. Detta är varför företag inte själva kan inta samma roll som influencers, utan är beroende av dem (ibid.:3).
De ovan teoretiska utgångspunkter tillsammans kommer vara till hjälp för studien, genom att förstå influencers popularitet, inflytande och makt över sina följare. I kombination med den rådande skönhetsmyten och sociala medie-funktionernas roll för internaliserandet av skönhetsideal och sociala jämförelser, lägger det en bred teoretisk grund för uppsatsen.
5. Metod
I denna del presenteras den kvalitativa intervjumetod som studien använder, studiens upplägg samt genomförandet av intervjuguiden, intervjuerna och analysen.
Kvalitativa intervjuer används för att besvara studiens syfte och frågeställningar, eftersom metoden syftar till att producera kunskap om individers attityder, åsikter, känslor och
erfarenheter samt uppfattningar om sitt liv och sin verklighet (Kvale & Brinkmann 2014:15). Målet med att förstå världen ur deras perspektiv och utveckla mening ur deras historier (ibid.:17), gör att kvalitativa intervjuer är det mest fördelaktiga metodvalet för att besvara studiens frågeställningar. Genom att erbjuda tankesätt, resonemang och reaktioner (Trost 2010:55) är den kvalitativa intervjumetoden kapabel till att väcka en djupare förståelse om intervjupersonernas uppfattningar till deras egna kropp samt attityder till skönhetsingrepp i relation till exponeringen av influencers på Instagram. Attityder definieras som en
kombination av ens känslor, tankesätt och tendens till ett visst beteende (Pickens 2005:44). Uppfattningar är nära relaterat till attityder men handlar istället om hur en person tolkar saker till något meningsfullt utifrån tidigare erfarenheter, vilket gör att uppfattningar kan skilja sig från det faktiska (ibid.:52). Kvale och Brinkmann (2014:142-143) understryker att
metodvalet ska ske för att det harmonierar med forskningsämnet, vilket stämmer väl i den aktuella studien vars forskningsfrågor som kan formuleras med frågeordet hur, samt definitionen av attityder och uppfattningar, vittnar om.
5.1. Upplägg av studie
Upplägget av studien utgår från de sju stadier som Kvale och Brinkmann (2014:144-145) anger för ett så gott planerande och genomförande av en intervjuundersökning som möjligt. Det första stadiet är tematisering, det vill säga att klargöra vad som ska undersökas och varför, följt av hur det ska göras. I detta steg formulerades studiens syfte, forskningsfrågor och ett teoretiskt perspektiv på ämnet, vilket vidare innebar att hämta förkunskap om ämnet, olika teorier och metodtekniker för att avgöra de mest lämpade valen (ibid.:147). Det andra stadiet är att planera uppläggningen av studien, utifrån kunskapen som eftersträvas och med moraliska konsekvenser i åtanke. I planeringsstadiet valde jag ett ungefärligt antal
intervjupersoner och hur intervjuerna skulle genomföras. Tredje stadiet utgör genomförandet av intervjuerna, som skedde utifrån en intervjuguide med intervjufrågor utifrån ämnen som ämnade besvara forskningsfrågorna, samt rum för följdfrågor. Den fjärde steget är
transkribering av intervjumaterialet, vilket innebar att jag överförde talspråk till skriftspråk, för att förbereda inför analys som är det fjärde stadiet. Författarna skriver att lämpliga analysmetoder beror på studiens syfte och ämne samt intervjumaterialets karaktär. Det sjätte steget är verifiering, genom att fastställa resultatens generaliserbarhet, reliabilitet och
validitet. Det sista steget är rapportering av resultaten och metoderna som leder till en läsbar produkt som motsvarar vetenskapliga kriterier och beaktar etiska aspekter (ibid.).
5.1.1. Intervjuguide
Efter att ha formulerat ett tydligt syfte och frågeställningar, vilket är nödvändigt att ha klart för sig innan (Trost 2010:71), kunde intervjuguiden genomföras. En intervjuguide är ett manus till intervjuerna som kan vara mer eller mindre strukturerad, med omsorgsfullt formulerade intervjufrågor eller lösa ämnen (Kvale & Brinkmann 2014:172). Vanligtvis utgörs den av teman och huvudfrågor, vilka kan vara organiserade olika (Ekström & Larsson 2019:112-116). Trost (2010:71) argumenterar för att intervjuguiden ska innehålla en lista av frågeområden som intervjuerna syftar till att diskutera kring, vilket ledde till valet att
organisera frågorna utifrån undersökningens två frågeställningar. Samtidigt gjordes valet att inte låta guiden vara allt för fri, som Trost uppmuntrar, utan att formulera tydliga
huvudfrågor som täcker studiens syfte och ska besvara forskningsfrågorna.
Kvalitativa intervjuer är antingen relativt ostrukturerade, det vill säga flexibla och öppna för utvecklingen under intervjun, eller semistrukturerade, då konkreta frågor ställs i en tematisk ordning och till samtliga respondenter, men fortfarande tillåter individuella följdfrågor (Ekström & Larsson 2019:114-115). Utifrån studiens ändamål valdes en semistrukturerad intervjuguide, för att respondenterna ska kunna svara öppet och fritt och intervjuaren kan ställa följdfrågor som behövs för att få de svaren som eftersträvas. Samtidigt bortvaldes ostrukturerade intervjuer och den fria form som Trost uppmuntrar, för att kunna leda intervjun i en tydlig riktning, få svar på specifika frågor och enklare strukturera materialet i analysen (Kvale & Brinkmann 2014:173). Valet gjordes av godtycke och smak, dels på
grund av ovana som intervjuare men dels för att säkerställa att få in det empiriska material som behövdes och att frågorna ställs på ett genomtänkt sätt. Det är en konst att ställa rätt intervjufrågor och därför formulerades de noga, till exempel för att inte uppfattas som
okänslig genom för direkta frågor och undvika ledande frågor som ”[…] eller hur?”, vilket är särskilt viktigt att undvika när det kommer till upplevelser, åsikter och värderingar (Ekström & Larsson 2019:107). Eftersom ämnet kan vara känsligt formulerades frågorna som något kringgående och med stor försiktighet (ibid:104). Intervjuguiden inleddes med några öppna frågor som ska fungera som en uppvärmning, följt av ett antal huvudfrågor som ska besvara undersökningens första frågeställning, följt av en del med syfte att besvara den andra.
Trost (2010:39) benämner innebörden av strukturering, enligt det ovan beskrivna, istället för standardisering, då han menar att strukturering kan innebära skilda saker och det är viktigt att vara uppmärksam på hur termen används. För att likna begreppen, användes varken en hög eller låg grad av standardisering, ett mått av vilken grad situationen och frågorna är
densamma för alla respondenter. Kvalitativa intervjuer utmärkas av en låg grad av
standardisering, då den intervjuade med fördel kan bestämma ordningsföljden av frågorna och intervjuaren formulerar sig utifrån respondentens språkbruk samt ställer följdfrågor utifrån de tidigare svaren (ibid.). Alla respondenter intervjuades utifrån samma intervjuguide och i stor mån utifrån den bestämda ordningen. Beroende på respondenternas svar tilläts emellertid att ändra ordningen på enskilda frågor samt ställa spontana frågor vid oförväntade samtalsämnen, vilket överensstämmer med Trost som tycker att intervjuaren ska följa
respondentens tankegångar och att frågorna ska ses som följder av svaren (ibid.:72).
5.1.2. Genomförande av intervjuer
Trost (2010:66) förklarar att intervjuarens skicklighet är viktigare än om intervjuaren och respondenten är samkönade alternativt olikkönade. Emellertid utvecklar han betydelsen när det rör sig om ett känsligt ämne, som våldtäkt som han tar som exempel. Det är ett fall där intervjuaren bör vara kvinna om hon intervjuar en kvinna. Eftersom undersökningen handlar om kvinnors kroppsideal, kroppsuppfattning och eventuella attityder till att förändra sin kropp, resonerar jag likadant och om intervjuaren hade varit en man hade frågan om det ens vore möjligt varit aktuell. Risken är att man som samkönade par av intervjuare och
intervjuad tar saker för givet (ibid.), vilket återigen stärker betydelsen av god planering och eftertanke i utformandet av intervjuguiden. Av samma anledning är jag ensam intervjuare, för att undvika att de intervjuade hamnar i underläge och upplever maktövergrepp (ibid.:67).
Alla intervjuer förutom tre genomfördes digitalt på Zoom, med ljud- och bildupptagning. Detta berodde framförallt på att undersökningen genomfördes i en kritisk tid av stor smittspridning av coronaviruset och Covid-19 samt restriktioner om att endast träffa de människor i ens sociala nätverk, vilket personerna som intervjuades i verkligt möte gjorde. Att genomföra intervjuerna på Zoom hade flera fördelar. Trost (2010:65) förklarar vikten av att intervjun ska ske på en ostörd plats där den intervjuade känner sig trygg, vilket stödjer Zoom-intervjuer eftersom den intervjuade är i sin bekväma miljö och därför inte kan hamna i något underläge. Dessutom undviks offentliga platser med störningsmoment vilket både kan leda till förlorat fokus och ovilja att prata om känsliga ämnen. Vidare menar Trost (ibid.) att intervjuarens bostad är en olämplig plats eftersom det leder till att den intervjuade lätt kommer i underläge. De intervjuer som skedde i verkligt möte genomfördes hemma hos personen respektive på ett arbetskontor där vi var ensamma.
Vidare är det viktigt att inge förtroende, att respondenterna känner sig trygga och lyssnade på (Ekström & Larsson 2019:118-119), vilket blir en större utmaning i ett samband som kan upplevas känsligt. För att uppnå detta inleddes alla intervjuer med information om syftet med intervjuerna samt etiska aspekter som tystnadsplikt, vilket beskrivs närmare i kapitel 7. Intervjuerna började därefter med inledande frågor om personens ålder och sysselsättning, användandet av Instagram samt vilka kvinnliga influencers som hon följer. Frågorna fungerade som uppvärmning för att inge en trygg och vänlig relation (Trost 2010:84), men också för att säkerställa frekvensen av Instagramanvändandet samt vilket mängd och nisch av influencers som tas del av. Intervjuerna utvecklas sedan till utseenderelaterade frågor som syftar till att förstå personens kroppsuppfattning och sambandet med Instagramanvändandet, vilket görs med försiktiga och ibland indirekta formuleringar istället för att fråga rakt ut, då hur frågorna ställs har avgörande betydelse för svaren (Ekström & Larsson 2019:105). Svaren på indirekta frågor kan hänvisa till vad frågan egentligen strävar efter att få svar på. Därför krävs flera och noga ställda frågor för att kunna tolka svaren (Kvale & Brinkmann 2014:177). Här är ett exempel:
”Kan du berätta vilka knep du brukar använda för att se snygg ut på bilder? Vad tycker du till exempel är en bra fotovinkel och varför?”
Svaret på frågan kan potentiellt förklara personens uppfattning om hennes utseende och vad hon eventuellt är mindre nöjd med, utan att okänsligt fråga rakt ut vilket kan leda till ett uteblivet eller missvisande svar till följd av en försvarsställande position. Dessa indirekta frågor varieras med mer direkta frågor, framförallt närmare slutet när intervjupersonen har gett sina spontana beskrivningar och det krävs ett direkt introducerande av en viss dimension (Kvale & Brinkmann 2014:177). Vidare används en blandning av polära frågor, det vill säga frågor som kan besvaras med ja eller nej, samt fråge-frågor, av typen hur, vad, vem och varför, som kräver ett utförligare svar (Ekström & Larsson 2019:105). Öppna frågor är positivt då samtalet blir mer öppet och oförväntade ämnen kan komma till ytan. Samtidigt är polära frågor användbara eftersom de effektivt ger svar på exakt vad som efterfrågas och ställer små krav på respondenten. De polära frågorna utvecklas även oftast till ett utförligare svar, antingen av sig självt alternativt genom att be henne utveckla (ibid.:106, 108).
Under intervjuerna ställdes individuella följdfrågor och jag tog även i beaktande att ge respons i form av tystnad i vissa fall för att personen ska kunna reflektera och själv fortsätta sitt svar med betydelsefull information, eller så tillåts en paus för att det inte ska likna ett korsförhör (Kvale & Brinkmann 2014:177). För att underlätta transkriberingen och analysen, men också för att ha fokus på intervjun, frågorna och den intervjuade (Trost 2010:74), spelades intervjuerna in. Eftersom Zoom-inspelningarna tillåter att spela in skärmen underlättades även att i efterhand fokusera ytterligare på ansiktsuttryck och kroppsspråk.
5.1.3. Genomförande av analys
Analysprocessen är i gång redan under intervjun (Trost 2010:148). Efter varje intervju skedde en snabbanalys med vissa anteckning. Den djupare analysen skedde emellertid när alla intervjuer var genomförda. Intervjuerna var inbokade under en kortare tid med ofta korta mellanrum däremellan, för att på kort tid samla in all data och ha det färskt i minnet.
Transkriberingen gjordes därefter parallellt med analysen så att samband och skillnader snabbt kunde identifieras. Trost (2010:149) menar just att man behöver lite distans till
intervjun för att kunna göra en god analys, vilket gör att den djupare analysen inte bör ske i direkt anslutning till intervjun. Genom att i detta steg lyssna på inspelningarna kunde en noggrann analys av respondenternas svar ske vilket kunde få fram viktiga detaljer (ibid.:74). Vid avlyssnandet och transkriberingen är det betydande att lyssna flera gånger för att kunna transkribera det som är relevant och viktigt samt vara nyfiken och öppensinnad gentemot det som sägs (ibid.:149-156).
Det finns flera sätt att bearbeta eller transkribera materialet på. Eftersom en ordagrann transkribering från start till slut av varje intervju är mycket tidskrävande gjordes valet att noga lyssna på inspelningarna och ordagrant skriva ner det som är viktigt utifrån studiens syfte och frågeställningar, med noteringar om pauser, röstläge etc. Det som däremot ansågs mindre viktigt sammanfattades endast, då det kan komma till användning men inte
nödvändigtvis behöver fylla allt för många dokumentsidor vilka inte är överblickbara. Det ansågs i det aktuella fallet onödigt att skriva ner allt med de exakta orden i längre och irrelevanta beskrivningar. Trost (2010:150) menar att denna variant är fördelaktig eftersom man skär bort många oväsentligheter.
Efter att ha transkriberat materialet kodades transkriberingen genom att nyckelord, uttryck och fenomen identifierades och sattes i relation till studiens teoretiska utgångspunkter. Den som kodar måste vara öppen och uppmärksam för de tolkningar som är mindre uppenbara. Kodningen kan ske på enskilda ord eller ordsammansättningar som upprepas, på hela meningar eller satser, eller på intervjun i sin helhet, för att upptäcka det som är intressant. Dessa tolkas sedan i relation till den sociala kontexten, som politiska, kulturella och sociala aspekter samt situationen som intervjun genomförs i (Ekström & Larsson 2014:103).
6. Urval
I detta avsnitt redogörs studiens urval av intervjupersoner och de urvalsmetoder som använts för att ta fram de som har medverkat i intervjuerna. Det diskuteras även avgränsningar i urvalet och vilka konsekvenser som följt av dessa.
6.1. Urval och avgränsningar
I kvalitativa undersökningar är urvalsprocessen strategisk. Intervjupersonerna ska väljas på ett genomtänkt sätt för att ge den kunskap som studien avser undersöka (Ekström & Larsson 2019:113). Antalet intervjupersoner som är nödvändigt i kvalitativa studier beror på studiens syfte och den tid samt resurser som finns för undersökningen. Ett vanligt antal brukar vara omkring 15 stycken, +/- tio, det vill säga mellan fem och 20 respondenter. Om det är för få intervjupersoner kan det vara svårt att göra generaliseringar och identifiera skillnader mellan olika grupper, men vid för många kan man inte göra en tillräckligt ingående analys. Ekström och Larsson (2019:119) menar att antalet bör anpassas till när respondenterna inte tillför något nytt eller motsägande de tidigare.
I den aktuella undersökningen uppskattades tio vara ett lämpligt antal respondenter, utifrån den tid som fanns tillgänglig och för att få ett mättat material samt kunna göra ingående tolkningar. Efter en avbokning från den sista intervjupersonen resulterade det i nio respondenter, vilket resonerades vara tillräckligt och oproblematiskt för studiens syfte, eftersom materialet ansågs mättat och opåverkat av en till intervju. Trost (2010:137-138) förklarar att urvalet av respondenter i kvalitativa intervjustudier bör vara heterogent inom en viss ram; det ska finnas variation men inte så att flera är mycket avvikande. Därför är det väsentliga att välja ut ett antal variabler och variabelvärden, till exempel av kön, åldersspann och egenskapsrymd. Utifrån studiens syfte bestod urvalet av kvinnor som frekvent, eller dagligen, använder Instagram och följer minst en influencer. Åldersspannet bestämdes vara från 18 år till de som har fyllt 25 samma år. Det bestämdes utifrån Mediebarometerns statistik av användare, som visar att tjejer mellan 15 och 24 år använder Instagram mest i Sverige (Nordicom, Göteborgs universitet 2019a:86). Att utesluta 15-17-åringar var en rimlig avgränsning av bekvämlighetsskäl då samtycke från varje minderårigs förmyndare
behövs (Trost 2010:124) samt för att attityder till skönhetsingrepp skulle undersökas hos den målgrupp som också troligast skulle genomgå det, vilket uppskattas vara från 18 år.
Emellertid finns medvetenheten som forskare och intervjuare att viss kunskap uteblir, vilket föreslås till framtida forskningsstudier.
Ett annat urvalskriterium var kvinnor som sammanfaller med cisnormen. Enligt cisnormen finns det endast två kön, man och kvinna (LIMBIDO n.d.), och normen innebär att man förväntas vara cisperson. En cisperson är den vars könsidentitet, könsuttryck och kropp sammanfaller med ens juridiska kön, till exempel en person som är folkbokförd som kvinna, ser sig själv som kvinna och som andra ser som kvinna (RFSL Ungdom n.d.). Det är alltså ett begrepp för att beskriva de som följer normen, vilka fokuseras på i denna studie för att problematisera den normöverensstämmelse och vidsträckta förståelse av vem som ska följa samhällets normer om hur en kvinna ska se ut, samt fortgåendet av detta. Begreppet
inkluderas i studiens syfte, eftersom att utesluta det hade antytt om en omedveten
exkludering av transpersoner och icke-binära samt brist på etiska överväganden genom fokus på samhällets normöverensstämmelser och vad som den sociala världen bestämt som
”kvinnor” utan att belysa detta. Det är även en medveten avgränsning i urvalet att utesluta icke-kvinnor, transpersoner och icke-binära, för att problemområdet kretsar kring de
normöverensstämmandes upplevelser ur ett kvinnoperspektiv. Att inkludera eller uteslutande studera exempelvis transpersoner skulle kunna ge helt andra och troligtvis mycket intressanta resultat, och är därför lämpligt i framtida forskning.
Vidare var ett urvalskriterium att kvinnorna, med relativt varierande utseenden, alla skulle falla inom samhällsnormen om hur en kvinna ska se ut, i stora drag. Ingen är därför särskilt normbrytande, på grund av det ovan nämnda problemområdet av effekter hos
normöverensstämmande kvinnor. Urvalet har inte ingripit några ohälsosamma beteenden som ätstörningar, anorexia, bulimi eller DBB, utan kvinnorna är utifrån sett friska. Ekström och Larsson (2019:113) förklarar urvalsprocessen som typurval.
6.2. Urvalsmetoder
Urvalsmetoden som användes var ett bekvämlighetsurval, som Trost (2010:140) skriver är ett praktiskt sätt för att få ett strategiskt urval och kan gå till genom att exempelvis lägga upp annonser eller anslag på lämpliga ställen. För att hitta respondenter vände jag mig till
plattformen som ska undersökas, Instagram, och publicerade en Story (se figur 1.) med information och en omröstningsfunktion för att enkelt och anonymt kunna anmäla sitt
intresse. Storyn exponerades för 202 personer och fick svar från nio unga kvinnor, varav fyra passade till urvalet och intervjuades. Jag publicerade även ett inlägg på Facebook, men utan vidare resultat. Troligtvis beror det på människors ovilja att anmäla sitt intresse offentligt genom att ”gilla” eller kommentera, eller att skriva ett privatmeddelande till en Facebookvän som de inte känner. Att publicera en annons i en passande Facebookgrupp skulle troligtvis fungera bättre, men genomfördes aldrig för att tillräckligt många respondenter redan hade inbokats. De flesta andra respondenter är bekanta som valdes ut genom att besöka deras Instagramprofil för att kontrollera att de följer en eller flera kvinnliga influencers alternativt besöka kända influencers profiler och identifiera deras följare därifrån. För att hitta
ytterligare lämpliga kandidater användes snöbollsmetoden, en variant av bekvämlighetsurval som går ut på att man frågar en intervjuperson om hon känner någon mer som skulle passa för en intervju (ibid:141).
7. Etiska övervägningar och studiens kvalitet
Här presenteras de etiska övervägningar som gjorts i de olika stadierna av undersökningens gång samt hur undersökningen förhåller sig till reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.
Från tematiseringens stadie har genomgående etiska aspekter tagits i beaktning, med eftertankar och förberedelser. Själva syftet är för det första formulerat inte endast för det vetenskapliga värdet utan även för att väcka medvetenhet (Kvale & Brinkmann 2014:99) hos kvinnliga sociala medie-användare om vilken roll idealiserande bilder och representationer av de utseenderelaterade samhällsnormerna spelar för dem. Det bör inte nödvändigtvis leda till ett förändrat beteende utan endast vetskapen. Dessutom kan attityderna till
skönhetsingrepp öka medvetenheten om inverkan av influencers och andra opinionsledare.
Relevanta frågeställningar tillhörande det planerande stadiet rörde sig om hur jag ska förhålla mig till den kritiska situationen med coronavirusets smittspridning och regeringens
restriktioner, samt ifall intervjufrågorna kan vara skadliga för intervjupersonen, till exempel förändra hennes självuppfattning eller upplevas som kränkande. Vidare krävs goda
förutsättningar att materialet som inskaffas är riktigt och sant, vilket gör den sociala relationen mellan intervjuare och intervjuperson viktig (Kvale & Brinkmann 2014:32-33). De etiska frågeställningarna ledde till valen att genomföra intervjuerna digitalt, bortsett från med de tre som jag träffar i mitt sociala umgänge, att noga formulera en genomtänkt
intervjuguide uteslutande frågor som kan upplevas som provocerande eller aggressiva och att använda metoder för att inge en förtroendefull relation och trygg stämning.
7.1. Informerat samtycke och konfidentialitet
Enligt informerat samtycke bör intervjupersonerna bli informerade om det allmänna syftet med undersökningen, dess upplägg och intervjupersonens roll. De ska även vara införstådda med att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta intervjun när som helst (Kvale & Brinkmann 2014:107). Att intervjuerna är en del av min kandidatuppsats samt det
varje intervju. I samband med alla intervjuer informerades respondenterna även om att det är okej att inte besvara frågorna om de inte vill och att de får avbryta intervjun när som helst.
I början av intervjuerna blev intervjupersonerna även informerade om min rätt att använda delar av intervjun i uppsatsen, men att varje respondent är anonym och att inga
personbeskrivningar kommer finnas med. De fick även godkänna att intervjun spelades in och blev informerade om att inspelningen endast kommer vara tillgänglig för mig och raderas när undersökningen är färdig. Godkännandet av inspelningen finns med på ljud- och bildinspelning. Detta har att göra med konfidentialitet, som framförallt innebär att privata uppgifter som kan identifiera deltagarna i studien inte kommer att avslöjas, för att skydda deras integritet. Om man ska publicera något som kan identifiera intervjupersonen ska hon få godkänna att den specifika informationen publiceras först (Kvale & Brinkmann 2014:109).
Ett val som behövde göras var ifall respondenterna skulle vara inbegripna med studiens mer specifika syfte innan intervjuerna, vilket Ekström och Larsson (2019:115-116) menar är viktigt att reflektera över eftersom det kan påverka intervjupersonernas svar. Under intervjuerna användes en tratteknik med ett gradvis närmande av ämnet och därmed ett uteslutande av det specifika syftet, för att respondenterna skulle ge sina spontana svar och inte styras i någon riktning (Kvale & Brinkmann 2014:108). Viktigt var framförallt att de inte försöker nedtona sin egen kroppsbild, hävda att de inte påverkas eller göra egna analyser. På grund av den maktasymmetri som råder mellan intervjuare och intervjuad kan intervjupersonen även medvetet eller omedvetet uttrycka det som hon tror att intervjuaren vill höra (ibid.:53).
7.2. Reliabilitet
Inom vetenskapen finns det krav på att som forskare kunna motivera ens slutsatser och påståenden, vilket kräver att argumenten, intervjuerna i detta fallet, ska vara tillförlitliga och giltiga. Oavsett metod är reliabilitet och validitet grundläggande för vetenskapliga studier (Ekström & Larsson 2019:13), men bör betraktas något annorlunda vid kvalitativa studier eftersom de är mer lämpade mätinstrument för kvantitativa (Trost 2010:133). Kvale och
Brinkmann (2014:295) skriver att begreppen inte ska förkastas utan omformuleras så de blir relevanta för kvalitativa intervjustudier.
Reliabilitet handlar om konsistens och tillförlitlighet, som ofta behandlas i frågan om resultaten hade blivit desamma vid en annan tidpunkt och av en annan forskare, genom att intervjupersonen förändrar eller ger olika svar (Kvale & Brinkmann 2014:295). Trost (2010:131) beskriver att reliabilitet traditionellt innebär en stabil mätning utan
slumpinflytelser, till exempel att det ska finnas likheter i hur frågorna ställs, vilket överensstämmer med hög standardisering och kvantitativ forskning. I kvalitativa intervjustudier, då situationerna, frågorna och svaren med fördel kan variera, handlar reliabilitet snarare om att inte ställa ledande frågor som kan påverka svaren (Kvale & Brinkmann 2014:295). I denna studien har jag arbetat med reliabilitet genom att vara lyhörd och uppmärksam på framförallt respondenternas formuleringar och ordval, men också tonfall och kroppsspråk. Eftersom jag är ensam intervjuare och även skriver ut intervjuerna, finns inte risken att två författare gör olika tolkningar eller att jag transkriberar på olika sätt (Kvale & Brinkmann 2014:225). Däremot har jag eftertänksamt lyssnat och läst materialet för att säkerställa hur mina frågor är ställda och att svaren besvarar den specifika frågan, att jag följer en bestämd kodningstaktik, tar hänsyn till olika beteenden och kontrollerar vad personen menar.
7.3. Validitet
Validitet, eller giltighet, syftar till att metoden som används ska mäta det som är avsett och frågorna i en intervju därför ska vara formulerade för att fånga den avsedda dimensionen av ämnet (Trost 2010:133). På så sätt kan kvalitativ forskning leda till valid vetenskaplig forskning, trots att giltighet i vardagliga fall handlar om sanningen och hållbara argument. För att en studie ska tillskrivas validitet är inte bara metoden och begreppsbildningen viktig för studiens kvalitet, utan också forskarens person och moral. Validering ska genomsyra hela forskningsprocessens sju stadier. Till exempel är betydelsefulla komponenter att de
teoretiska utgångspunkterna är välmotiverade och logiskt kopplade till forskningsfrågorna, att intervjudesignen och -metoderna är täckande och relevanta för syftet, att frågorna som ställs i analysen är giltiga och tolkningarna hållbara. I utförandet av intervjuerna handlar
