psykisk ohälsa
Inom Mathilda Wrede -institutet genomfördes ett tvåårigt forskningsprojekt rörande ungdomar och psykisk ohälsa. Forskningen byggde på ett samarbete mellan forskarsocialarbetare, praktiker, servicebrukare samt beslutsfattare. Det centrala i detta exempel är att beskriva forskningsprocessen ur ett aktör-relationellt perspektiv och kritiskt granska huruvida angreppssättet har inneburit att nya insikter och ny kunskap har kunnat utvecklas. Ger en utgångspunkt i en förankrad uppfattning av problematiken en mer användbar förståelse för både fenomenet och praktiken och vad kan detta innebära för praktiken?
I enlighet med Flyvbjergs (2001) pragmatiska definition av vetenska- pen om det konkreta (the science of the concrete), har den aktörsrelaterade forskningsprocessen krävt att komma så nära det fenomen som studeras som möjligt. Detta har inneburit att forskarsocialarbetarna vid Mathilda Wrede -institutet skapat forskningsrelationer till fältet, med strävan att undersöka praktisk verksamhet och kunskap i vardagssituationer. Eftersom de två centrala perspektiven i studien utgörs av professionella praktiker och servicebrukare etablerades relationer i huvudsak till dessa två grupper. Forskningen tog avstamp i Boelens (2010) aktör-relationsteori som utgår från att skapa effektiva aktörsrelationer, vilket i ett forskningssammanhang betyder att de involverade parterna görs delaktiga i de olika forskningsfaserna och att nätverken kring forskningsprojektet utvidgas ytterligare. Vidare innebär det att identifierade ledande aktörer inledningsvis samlas kring en gemensam problematisering. Praktikforskningen har inspirerats av Callons (1986) teoretiska ramverk om involvering (translative framework), som inleddes med problematisering och identifiering av relevanta nyckelaktörer samt deras intresse för problematiken. Vidare fanns en målsättning om
att tydliggöra roller (enrollment) och till sist mobilisera allierade (se figur 1). Ramverket har utgjort en struktur för vilka frågor som är centrala att uppmärksamma när det gäller att forma forskningsrelationer.
1. Problematisering 2. Intresse 3. Rollfördelning 4. Mobilisering
Figur 1 Translationellt angreppssätt (Callon 1986)
Forskningen indelades i två faser, där det första syftet var att kartlägga hur ledande aktörer uppfattar hur svenskspråkig service i Helsingfors stöder ungas psykiska hälsa samt att beskriva spektrumet av de ungas problematik för att få en uppfattning om svårnåbara unga eller unga som riskerar att falla igenom servicesystemet. Studien inleddes med informella samtal med aktörer på fältet, dels för att etablera forskningsrelationer, dels för att få en systematisk överblick över kunskapsobjektet. Snöbollsmetoden användes för att utforska centrala ledande aktörer (Halvorsen 1992), och på så sätt formades ett nätverk av ett växande antal intresserade ledande aktörer.
Som ledande aktörer fungerade socialarbetare i både ledande och icke-ledande position, psykologer, psykiatriker, lärare och sakkunniga inom tredje sektorn. Aktörerna var professionella inom skolornas elev- och stude- randevård, ungdomspsykiatrins svenskspråkiga poliklinik, den psykiatriska polikliniken för vuxna, barnskydd, utkomststöd och socialt arbete för per- soner under 25 år, familjerådgivningen och ungdomsstationsverksamhet för unga med missbruksproblematik, sjukhusundervisning samt tredje sektorns aktörer såsom Ungdomsverkstaden Sveps, Folkhälsan (Mottagningen för unga och unga vuxna) samt Krisjouren för unga (HelsingforsMission). De hade alla ett starkt intresse av tematiken och flera års erfarenhet av arbete med unga. Processen fortsatte med individuella intervjuer med tonvikt på att få en bild av hur aktörerna uppfattade problematiken bland de unga, varefter mångprofessionella gruppintervjuer genomfördes. Slutligen sam-
lades samtliga aktörer till ett avslutande mångprofessionellt seminarium. Syftet med seminariet var att testa preliminära forskningsresultat och låta aktörerna utbyta erfarenheter. Tillfället gav aktörerna tillträde till ett vidsträckt utrymme där det fanns potential att utveckla nya insikter (jmf Nowotny 2003; Engeström 2014).
Den kumulativa och adaptiva kunskapsproduktionen i enlighet med ARA-modellen formades under denna process i flera steg, konstant i dialog med fältet. Detta sätt att arbeta möjliggjorde flera träffar mellan ledande aktörer och forskarsocialarbetare. Forskarsocialarbetarna samlade in mate- rial som analyserades och presenterades för de professionella, som i sin tur hade möjlighet att ta ställning till utfallet. Relationer formades inte enbart mellan forskarsocialarbetare och praktiker, utan även mellan praktiker och beslutsfattare, vilket i sig uppgavs utveckla samverkan i praktiken och ett servicesystem som upplevts som splittrat. Det analyserade materialet bestod slutligen av inledande samtal med ca 60 personer, kvalitativa individuella intervjuer (n=21) samt två gruppintervjuer (n=14).
Forskningens andra fas fokuserade på servicebrukarnas medverkan. I denna del av studien undersöktes ungas mångdimensionella och mångty- diga behov av stöd och service ur ungdomarnas eget perspektiv. Syftet med delstudien var att undersöka ungdomars erfarenheter, förståelse och agerande i situationer med psykisk ohälsa samt att belysa kritiska områden vad gäller svenskspråkig service som stöder ungas psykiska hälsa. Forsk- ningsdata bestod av 23 kvalitativa intervjuer med 32 unga i åldern 13−29 år. En ungdomsgrupp (n=6) involverades som samforskare under en period på fem månader. Parallellt etablerades en mångprofessionell expertgrupp för ett års tid med sammanlagt sju sammankomster. Bägge grupperna leddes av forskarsocialarbetarna. Forskarsocialarbetarnas bakgrund var särpräglad och utgjordes av mångåriga arbetserfarenheter och tidigare etablerade arbeten med nätverk både kommunalt och inom tredje sektorn i Helsingfors, vilket kan anses vara till fördel vid rekrytering av aktörer till nätverk i bred bemärkelse.
Under den andra fasen av studien försiggick på forskarsocialarbetarnas initiativ och via dessa en interaktiv kommunikation mellan den mångpro- fessionella expertgruppen och samforskningsgruppen med ungdomar. I praktiken betydde detta att ungdomarnas kunskap och erfarenheter fördes vidare till de professionella i syfte att påverka de professionellas praktiska arbete. Vidare fördes de professionellas reflektioner och synpunkter tillbaka till ungdomarna (se figur 2). Teman som behandlades var till exempel ungas
erfarenheter av professionellas bemötande, ungas delaktighet i mångpro- fessionella möten och ungas syn på orsaker till skolfrånvaro.
Intervjuer med ungdomar
Samforskningsgrupp med unga bildas
Mångprofessionell expertgrupp bildas Professionella tar del av preliminära resultat av
ungdomsdatat Mångprofessionellt dialogiskt seminarium
Slutrapportering Ungdomar tar del av professionellas reflektioner
Figur 2 Den interaktiva forskningsprocessen
Vad hände när perspektiven möttes? Hur fungerade rollfördelningen? Hur väl förankrad var forskningsprocessen? Nedan sammanfattas re- flektioner där man utgår från Callons translationella perspektiv och riktar fokus på hur forskningsrelationerna skapades kring problematiken och på vilken betydelse relationerna hade för de insikter projektet gav.