von Kraemer (2016) har med hjälp av en SWOT-analys evaluerat den mångprofessionella expertgruppens betydelse och dess relation till sam- forskningsgruppen med ungdomar. Styrkor som praktikerna lyfte fram handlade om ökad kunskap och förståelse för samarbetsparternas arbete, ansvarsområden och arbetsuppgifter. Gruppen bekräftade den självorga- nisering som hade ägt rum. I och med de trygga ramarna för samverkan hade tröskeln för att ta kontakt med samarbetsparter sänkts betydligt. Den information om brister i servicesystemet som förmedlades av ung- domarna i samforskningsgruppen upplevdes som värdefull både för det gemensamma utvecklingsuppdraget och för enskilda aktörers personliga professionella utveckling.
Samforskningsgruppen tog avstamp i frivillighet, jämlikhet och öppen sakkunskap samt möjlighet till påverkan i enlighet med samforskning som processmetod i socialt arbete (Palsanen 2013). Att denna form av gruppverksamhet medför egenmakt för deltagare har påvisats i ett flertal
tidigare studier. Egenmakt eller empowerment behöver ändå inte ses som ett resultat i sig, utan som en process (Videmšek 2014, 72). Hur går dessa ungdomars liv vidare? Hur ser deras liv ut om ett år? Palsanen och Kääriäinen (2015, 201) frågar sig hur långt dessa positiva samforskningserfarenheter kan tänkas bära, vilket är en relevant frågeställning som utgör föremål för vidare forskning.
Svagheter som rapporterades utgjordes av den tidsbrist som de pro- fessionella upplevde i sitt arbete och av arbetsgivarnas oförståelse för ut- vecklingsarbetets tidsanvändning. Enskilda professionella uppgav att de saknar mandat att påverka och förändra strukturer och arbetsmodeller utan förankring hos ledningen. Det här visar på betydelsen av att uppmärksamma frågor om förankring i tillräcklig grad under processen.
Slutdiskussion
Karin Knorr-Cetina (2001) har hänvisat till begreppet epistemisk prak- tik som öppet, frågealstrande och komplext, med kapacitet att ständigt utvecklas. En viktig aspekt i detta sammanhang är framväxandet. Feno- men, händelser och aktörer ses som ömsesidigt beroende och ömsesidigt konstruktiva och växer i själva verket fram tillsammans i dynamiska strukturer, vilket Tara Fenwick (2010) framför angående komplexiteten i professionellt samarbete i samband med forskning. För professionell praktik, såsom socialt arbete, innebär detta att de inbäddade relationerna framträder genom kontinuerlig, rik och rekursiv interaktion mellan dessa element. Mer konkret förutsätter dessa forskningsprocesser en öppenhet för dialog- och förhandlingsprocessen.
Vårt forskningsexempel visade på svårigheter att få en uppfattning om hur aktörer resonerar om betydelsen kring verksamheten och proces- serna. Vi har insett att aktörerna i forskningsprocessen bör ges utrymme för både interna och externa reflektioner och att forskarna behöver ha en klar förmedlande roll. Denna dialog var särskilt central i forskningsstudien där det gavs utrymme för att reflektera kring dessa frågor både internt och externt. Både bilaterala och multilaterala förhandlingar och möten arrangerades under processen.
Framväxandet möjliggör inte enbart en kontinuerlig adaptiv föränd- ring utan även självorganisering (Fenwick 2010; Boelens 2010), såsom vårt forskningsexempel visade. Det innebar att konstant ta i beaktande den
sociala kontexten och samtliga parter som tar del av dialogen. Det innebar också att vi måste förstå att situationerna i det verkliga livet genomkorsas av andra platser och temporaliteter, liksom av frånvarande tredje parter (Engeström 2014).
Nya talturer och tolkningar breddade sätten att förhålla sig till temat som är aktuellt inom den specifika dialogen (Seikkula & Arnkil 2009; Engeström 2014). Syftet med att involvera flera aktörer i forskningsstudien var att utvidga perspektiven och att genom en bredare förståelse kunna utveckla praktiken. På så sätt kan ett aktörsrelaterat angreppssätt med forskningsrelationer i fokus sträva efter en polyfonisk verklighet (Enge- ström 2014; Flyvbjerg 2001, 139), där dialogen är flerstämmig och inte hierarkisk. Både Flyvbjerg och Boelens betonar betydelsen av polyfonisk verklighet och utgår från att detta kan säkerställas genom att involvera ledande aktörer med intresse för de frågor som berörs. De tänker sig, med Flyvbjergs ord, att forskning inte är ’contemplation without interest’ but employment of ’a variety of perspectives and affective interpretations in the service of knowledge’ (Flyvbjerg 2001, 138).
I vårt exempel lyckades denna fas i studien särskilt väl, aktörernas in- tressen kunde sammanfalla i de komplexa frågorna kring unga och psykisk ohälsa. Forskarsocialarbetarnas förmedlande roll var central. Mera specifikt är det fråga om att relationerna var av en sådan karaktär att de fick andra att göra någonting oväntat – det som inom ANT kallas för förmedlare (Latour 2005, 106-107; se även Yliruka & Hänninen, 2014). Ändå var det problematiskt att vissa aktörer förblev osynliga i processen. Det här gällde framför allt beslutsfattare. Forskningsstudien lyckades därmed inte i detta skede förankra resultaten i ledningen, i en organisation som i sig är i vardande process som social- och hälsovårdsorganisation.
Praktikbaserad forskning inleder och definierar processerna genom att erkänna vikten av relationer som främjar respekt och förståelse bland de övriga parterna, som en del av en förhandlad och delad kamp. Callon (1986) lyfter fram kritiska element i en noggrann inledande analys av de befintliga problem som man fokuserar på och vikten av att förhandla om aktörsrelationerna under hela processen. Utgående från Callons transla- tionella angreppssätt föreslår Luuk Boelens att problematiseringsfasen inkluderar och beskriver ett system av allianser och förbindelser mellan olika aktörer, varigenom processens identitet definieras och det skapas en uppfattning om vad de olika aktörerna ”vill”. Boelens ser denna fas som avgörande.
Den kritiska frågan är att identifiera möjliga aktörer eller intressenter som är beredda att investera i utforskningen av gynnsamma tillfällen och möjligheter. Det är ett proaktivt “nerifrån och upp”-perspektiv som in- volverar aktörer både inom och utanför den professionella praktiken, och som därmed betonar både makt och subjektivitet. Vi ser denna proaktivitet som strategiskt viktig i praktikforskning. Tvååriga forskningsprojekt har dock sina begränsningar, men de befintliga aktörsnätverken kring Mathil- da Wrede -institutet kan möjliggöra en fortsättning på denna studie och en uppbyggnad av en kunskapsallians som sträcker sig över flera sektorer och professioner. Fokusering på ledande aktörer väcker frågan om makt. I denna bemärkelse har ARA-modellen likheter med fronetisk vetenskap, som förutom en betoning på det konkreta har en specifik syn på makt och mekanismer knutna till den (Flyvbjerg 2001, 131 – 132). Med denna proaktiva syn på praktik erbjuder båda dessa perspektiv verktyg för att forska i komplexiteten i anslutning till epistemisk praktik, såsom socialt arbete, och sporrar till forskning kring den fortgående dynamik som både avslöjar och skapar ”det som är av betydelse”.
Referenser
Alhanen, Kai (2013) John Deweyn kokemusfilosofia. Helsinki: Gaudeamus. Austin, Michael J & Fisher, Mike & Julkunen, Ilse & Uggerhøj, Lars (2014)
Practice Research. Oxford Bibliograhies. Social Work. Oxford University Press.
Bakhtin, Mikhail M. (1991) Dostojevskin poetiikan ongelmia. Helsinki: Orient Express.
Bellah, Robert & Madsen, Richard & Sullivan, William M. & Swidler, Ann & Tipton, Steven M. (2007) Habits of the Heart: Individualism and Commitment in American Life. University of California Press. Boelens, Luuk (2010) Practice and practising theory: Outlines for an actor-
relational-approach in planning. Planning Theory, vol. 9 no. 1; 28−62. Boelens, Luuk & de Roo, Gert (2016) Planning of undefined becoming: First
encounters of planners beyond the plan in Planning Theory 2016, 15(1) 42–67.
Callon, Michel (1986) Some elements of a sociology of translation: Domestication of the scallops and the fishermen of St Brieuc Bay. Ingår i John Law (red.) Power, Action and Belief: A New Sociology of Knowledge? London: Routledge & Kegan Paul, 196-233.
Collins, Harry M. & Yearley, Steven (1992) Epistemological Chicken in Pickering, Andrew (editor) Science as Practice and Culture. Chicago: The University of Chicago Press, 301–326.
Dal Santo, Teresa & Goldberg, Sheryl & Choice, Pamela & Austin, Michael J. (2002) Dissemination and utilization of exploratory social service research in public social service agencies. Journal of Sociology and Social Welfare, 29, 59–81.
Dominelli, Lena (2012) Green Social Work: From Environmental Crises to Environmental Justice. Cambridge: Polity Press.
Engeström, Ritva (2014) The Interplay of Developmental and Dialogical Epistemologies. Outlines. Critical Practice Studies No. 15, No. 2, 119−138. Fenwick, Tara (2010) Complexity Science and Professional Learning for
Collaboration: a critical reconsideration of possibilities and limitations. Journal of Education and Work, 25 (1), 141-162.
Flyvbjerg, Bent (2001) Making Social Science Matter Why social inquiry fails and how it can succeed again. Cambridge: University Press.
Fook, Jan & Askeland, Gurid (2007) Challenges of Critical Reflection: nothing ventured, nothing gained. Social Work Education. The International Journal, 26 (5), 520-533.
Halvorsen, Knut (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Teori, forskning, praktik. Lund: Studentlitteratur.
Helsinki Forum Group (2014) Helsinki statement on social work practice research. Nordic Social Work Research, 4 (1), 7–13.
Hillier, Jean & Boelens, Luuk & Balducci, Alessandro & Wilkinson, Cathy & Nyseth, Torill (2011) trategic planning in uncertainty: theory and exploratory practice. TOWN PLANNING REVIEW. 82 (5), 481−501. Julkunen, Ilse (2011) Knowledge-production processes in practice research – outcomes and critical elements. Social Work and Society, 9 (1), 60−75. Julkunen, Ilse & Karvinen-Niinikoski, Synnöve (2014) Socially Robust
Knowledge Processes of Local and Global Interest in Social Work. Ingår i Timo Harrikari, Pirkko-Liisa Rauhala, Elina Virokannas (red.) Social Change and Social Work: The Changing Societal Conditions of Social Work in Time and Place. Farnham: Ashgate, 101−120.
Knorr-Cetina, Karin (2001) Objectual Practice. Ingår i Theodor Schatzki, Karin Knorr-Cetina & Eike von Savigny (red.) The Practice Turn in Contemporary Theory. London: Routledge, 175−188.
Latour, Bruno (2005) Reassembling the Social. An Introduction to Actor-Network Theory. Oxford: Oxford University Press.
Marthinsen, Edgar & Julkunen, Ilse & Uggerhøj, Lars & Rasmussen, Tove & Karvinen-Niinikoski, Synnöve (2012) Practice research in Nordic social work. Knowledge production in transition. London: Whiting Birch, 67−94. Miettinen, Reijo & Samra-Fredericks, Dalvir & Yanow Dvora (2009) Re-Turn to
Practice: An Introductory Essay. Organization Studies 30 (12), 1309–1327. Muurinen, Heidi & Lovio, Iikka (2015) Kokeileminen sosiaalipalveluiden
kehittämisen menetelmänä ja strategiana. Janus 23 (2), 205−223.
Nowotny, Helga & Scott, Peter & Gibbons, Michael (2001) Re-Thinking Science: Knowledge and the Public in an Age of Uncertainty. Cambridge: Polity Press.
Nowotny, Helga (2003) Democratising Expertise and Socially Robust Knowledge. Science and Public Policy 30 (3), 151−156.
Palsanen, Kati (2013) Yhteistutkiminen versio 2.0. Opas sosiaalityöhön. Soccan työpapereita 2013.
Palsanen, Kati & Kääriäinen, Aino (2015) Asiakkaiden ja ammattilaisten yhteistoiminnallisen työskentelyn merkitykset ja seuraukset. Janus 23 (2), 190−205.
Rheinberger, Hans-Jörg (1997) Toward a History of Epistemic Things.
Synthesizing Proteins in the Test Tube. Stanford: Stanford University Press. Ruch, Gillian (2009) Identifying ‘the critical’ in a relationship-based model of
Salisbury Statement on Practice Research in Social Work (2011) Social Work and Society 9 (1), International online Journal, http://www.socwork.net/sws/ article/view/2/12. Seikkula, Jaakko & Arnkil, Tom E. (2009) Dialoginen verkostotyö. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tampere: Tammerprint. Shaw, Ian & Lunt, Nigel (2012) Constructing Practitioner Research. Social Work
Research 36 (3), 197–208.
Shotter, John & Gustavsen, Bjørn (1999) The role of dialogue conferences in the development of learning regions: doing from within our lives together what we cannot do apart. The Centre for Advanced Studies in Leadership. Stockholm: Stockholm School of Economics.
Tapola-Haapala, Maria (2015) Sosiaalityön käytäntötutkimuksen epistemologiset lähtökohdat – kriittinen luenta. Janus 23 (2), 151−174.
Tukiala, Anna-Kaisa & Tervo, Elina (2011) Kohtaamisia
kokemustutkijatoiminnassa – yhteistutkijuus sosiaalityönmenetelmänä. Ingår i Camilla Granholm, Tarja Juvonen & Maija Jäppinen (red.) Sosiaalityön paikka tieteessä ja yhteiskunnassa., Sosiaalityön tutkimuksen seura och Talentia. Talentia-lehti, 32−34.
Uggerhøj, Lars (2014) Learning from each other: collaboration processes in practice research. Nordic Social Work Research 4 (1), 44−57.
Uggerhøj, Lars (2011) What is Practice Research in Social Work – Definitions, Barriers and Possibilities. Social Work & Society 9 (1), 1−20.
Uggerhøj, Lars (2014) The Powerful Meeting between Social Workers and Service Users: Needs, barriers and Possibilities in Participation Processes in Agency Settings. Ingår i Aila-Leena Matthies & Lars Uggerhøj (red.) Participation, Marginalization and Welfare Services. Concepts, Politics and Practices Across European Countries. Surrey: Ashgate.
Videmšek, Petra (2014) From Definition to Action: Empowerment as a Tool for Change in Social Work Practice. Ingår i Aila-Leena Matthies & Lars Uggerhøj (red.) Participation, Marginalization and Welfare Services. Concepts, Politics and Practices Across European Countries. Surrey: Ashgate. von Kraemer, Bettina (2016) Mångprofessionell samverkan och brukarperspektiv.
Mathilda Wrede -institutet. FSKC-rapporter 2016.
White, Susan & John Stancombe (2003) Clinical Judgement in the Health and Welfare Professions: Extending the evidence base. Maidenhead: Open University Press.
Wrede, Sirpa & Benoit, Cecilia & Bourgeault, Ivy & Teijlingen, Edwin & Sandall, Jane & De Vries, Raymond (2006) Decentred comparative research: context sensitive analysis of maternal health care. Social Science & Medicine 63 (11), 2986–2997.
Yliruka, Laura & Hänninen, Kaija (2014) Sosiaalityön arviointimenetelmän käyttöönotto toimijaverkkona, Yhteiskuntapolitiikka 79 (3), 278−290.