För att förstå den transnationella dynamiken i migration mellan länder-na behöver vi använda oss av begrepp från interländer-nationell teoretisk mig-rationslitteratur. De följande sidorna kommer därför att presentera teori, och den läsare som främst vill ha en historiebeskrivning kan hoppa över dessa och gå direkt till nästa underrubrik. Denna teoretiska presentation motiveras av att det finns relativt lite publicerat i ämnet (Wahlbeck 2015) och en sociologisk förståelse av migrationsdynamiken är viktig eftersom flyttningsorsaker och -mönster har en stor betydelse för integrationspro-cessen i samhället invandrare flyttar till. Denna betydelse kan förklaras av att migrationsmönster har samband med tillgången till sociala nätverk,
och tillgången till sociala nätverk avgör vilka sociala resurser invandrare kan utnyttja i integrationsprocessen (jfr Katila & Wahlbeck 2012). Inom sociologin diskuteras dessa kollektiva resurser ofta i termer av socialt kapi-tal. Det sociala kapitalet hos en invandrargrupp har samband med utveck-lingen av gruppens migrationsdynamik. Transnationellt socialt kapital stöder en kontinuerlig migration mellan ursprungsland och invandrar-land (Faist 2000).
Inom migrationsforskningen har begreppet »transnationalism« intro-ducerats för att beskriva de processer genom vilka migranter upprätthåller sociala relationer som samtidigt omfattar både migranternas ursprungs-länder och bosättningsursprungs-länder. Begreppet transnationalism har i denna be-tydelse sitt ursprung inom amerikansk antropologisk debatt under 1990-talet (t.ex. Glick Schiller, Basch & Blanc-Szanton 1992; Basch, Glick Schiller
& Szanton Blanc 1994). Inom denna debatt fanns det en förståelse att mig-ration och dess sociala konsekvenser inte längre följde samma mönster som förr, och forskarna upplevde att det fanns behov för en ny begrepps-apparat för att beskriva nutida migranters gränsöverskridande sociala fält.
»This field is composed of a growing number of persons who live dual lives: speaking two languages, having homes in two countries, and making a living through continuous regular contact across national borders« (Por-tes, Guarnizo & Landolt 1999, 217). Migranternas transnationella gränsö-verskridande aktiviteter omfattar ekonomiska, politiska och socio-kultu-rella aspekter (Gustafson 2007). Alla dessa aspekter bidrar till uppkomsten av transnationella sociala fält och dessa fält stimulerar en vidare mobili-tet av människor, varor, pengar, symboler och idéer över geografiska och politiska gränser. Ett transnationellt perspektiv omfattar därför samtidigt både migranters bosättningsländer och ursprungsländer samt eftersträ-var att beakta hur olika platser är sammankopplade som en konsekvens av gränsöverskridande sociala fält (Vertovec 2009; Faist m.fl. 2014). För att nå en bättre förståelse för dagens migrationsdynamik förespråkar därför många samhällsvetare att det analytiska perspektivet bör vidgas över och förbi nationalstatens gränser för att undvika ett alltför geografiskt bundet perspektiv på samhället (t.ex. Levitt & Glick Schiller 2004; Faist 2004).
Detta nytänkande kräver att forskaren tar avstånd från en »metodologisk nationalism«, där nationalstaten utgör enheten för analys, till förmån för
32
en »metodologisk transnationalism« (Wimmer & Glick Schiller 2002). Ett transnationellt perspektiv innebär trots detta nytänkande inte att lokali-teter eller politiska enheter helt skulle ha upphört att vara av betydelse för analysen. Transnationella sociala, ekonomiska och politiska band är inte
»deterritorialiserade«, de är fortfarande beroende av lokala sociala och ekonomiska förhållanden och förblir påverkade av nationalstaters politis-ka beslut (t.ex. Guarnizo & Smith 1998). Dessutom politis-kan transnationalism utvecklas parallellt med olika integrations- och assimilationsprocesser bland invandrare (Joppke & Morawska 2003). Till vilken grad transnatio-nalism är ett nytt fenomen bland invandrare är en fråga som är föremål för fortgående diskussion bland samhällsvetare (t.ex. Kivisto 2001; Waldinger 2011). Migration omfattar till sin natur alltid ett gränsöverskridande, och under 2000-talet har en stor del av litteraturen om transnationalism bland migranter försökt avgränsa och identifiera de aspekter som är nya och ka-raktäristiska för dagens transnationalism (t.ex. Waldinger 2011).
Det existerar alltså en omfattande akademisk diskussion om den nya transnationalismens exakta karaktär och utveckling. Det är uppenbart att migration och transnationalism är förknippade med varandra (t.ex. Faist m.fl. 2014). Olika typer av transnationella aktiviteter finns alltid bland den första generationen invandrare, men det är mera oklart hur, i vilken grad och under vilka förutsättningar transnationalism existerar bland sena-re generationer. Hos vissa invandrargrupper kan transnationalism utgö-ra ett snabbt övergående skede, medan andutgö-ra grupper utvecklas till meutgö-ra permanenta transnationella gemenskaper. Thomas Faist (2000) erbju-der ett viktigt bidrag till den teoretiska diskussionen om utvecklingen av transnationella sociala fält samt deras förhållande till migrationsdynami-ken. Han bygger en avancerad teori om transnationalism och migration som bygger på begreppet »transnationellt socialt rum« istället för »fält«.
Denna begreppsliga förändring kopplar ihop teorier om transnationalism med diskussionerna om sociala rum inom samhällsvetenskaperna. Inom migrationsforskningen har begreppet »transnationella sociala rum« haft många förespråkare (se t.ex. Pries 1999, 2001, 2008; Samers 2010). Enligt Faists (2000, 11–13) förståelse av »transnationella sociala rum« skall dessa inbegripa två eller flera nationalstater och omfatta en cirkulation av varor, idéer, information, symboler och människor (dvs. migranter). En teori om
uppkomsten av transnationella sociala rum skall enligt honom inte heller ses som en ersättare av tidigare teorier om assimilation och mångkultura-lism, utan bör ses som en komplettering av dessa. I denna fråga avviker Faist från den tidiga antropologiska litteraturen, inom vilken transnatio-nalism ofta ansågs ersätta tidigare teoretiska perspektiv på invandring.
Faist beskriver hur transnationella sociala rum kan utvecklas från in-dividuella social band till mera bestående transnationella gemenskaper (Faist 2000, 258–261, 311–312; Faist m.fl. 2014, 60–65). Han identifierar tre olika typer av sociala rum, vilka motsvaras av tre på varandra följande ske-den av internationell migration och transnationalism. Den första typen av sociala rum består av reciprocitet och solidaritet inom transnationella fa-miljer och släktskapsgrupper, vilka utgör små grupper där migranter kan upprätthålla nära sociala band. Ett exempel på sociala aktiviteter inom denna typ av sociala rum är internationella penningförsändelser (remit-tances) mellan familjemedlemmar, vilka är ofta förekommande inom den första generationen av migranter. De sociala banden inom transnationel-la sociatransnationel-la rum kan utvecktransnationel-las till mera omfattande transnationeltransnationel-la kretsar (circuits), där reciprocitet och andra former av socialt kapital utgör en mera institutionaliserad aspekt av sociala relationer bland en större grupp människor. Denna andra typ av transnationella sociala rum är förknip-pad med utvecklingen av en migrationsdynamik som inte längre enbart består av enskilda pionjärer som flyttar i en riktning. Migrationsdynami-ken omfattar även så kallad kedjemigration och cirkulär migration. Om det transnationella sociala rummet växer och omfattar en stor grupp män-niskor och om den cirkulära migrationsdynamiken blir permanent upp-kommer transnationella gemenskaper, vilka enligt Faist utgör den tredje och mest utvecklade typen av transnationella sociala rum. Dessa gemen-skaper är sammankopplade över rum och tid genom täta och starka so-ciala och symboliska band. En omfattande migration som fortgår över en längre tid skapar således transnationella sociala rum, vilka kan utveck-las från små transnationella familjeband till större transnationella kretsar och till slut, under de rätta omständigheterna, till bestående transnationel-la gemenskaper (Faist 2000, 311–312). Det transnationeltransnationel-la sociatransnationel-la rummet kan härmed få en varaktighet som inte enbart omfattar den första gene-rationen av migranter. Ett exempel på transnationella gemenskaper med
34
en varaktighet över en lång tidsperiod är så kallade diasporagrupper, som definieras av starka sociala och symboliska band till ett »hemland« (t.ex.
Wahlbeck 2002; Wahlbeck & Olsson 2007; Cohen 2008).
Faists (1997, 2000) teoretiska perspektiv på transnationalism är foku-serat på att förklara migrationsdynamik. Hans målsättning är framförallt att förklara migrationsrörelserna mellan Syd och Nord, och han använder främst migrationen mellan Turkiet och Tyskland som exempel. Hans ana-lys av utvecklingen av ett transnationellt socialt rum kan dock även till-lämpas på andra fall av arbetskraftsmigration. Faists avsikt är inte bara att förklara varför människor flyttar, utan också att svara på frågan varför det strängt taget är så få människor som flyttar från så få samhällen och var-för så många flyttar tillbaka (Faist 1997, 187). För att kunna besvara detta kopplar Faist (1997, 2000) ihop förklaringar på makronivå med förkla-ringar på mikronivå, i en analys på mesonivå, vilken inbegriper en analys av betydelsen av sociala band och socialt kapital inom transnationella so-ciala rum. I grunden ligger det faktum att transnationalism och migration ömsesidigt stöder varandra. Enligt Faist (2000, 143–194) är en ökad mig-ration till fördel för utvecklingen av transnationella sociala rum; samtidigt underlättar existensen av transnationella sociala rum en migration mel-lan de (två eller flera) involverade platserna. Detta förklarar varför mig-rationsmönster ofta utvecklas kumulativt. Om migrationsnätverk redan finns tillgängliga tenderar migrationen att bli självbevarande eftersom varje individuell flyttning stärker banden mellan platsen man flyttar från och platsen man flyttar till; härigenom skapas i en kumulativ process mera resurser som stöder och underlättar det existerande migrationsmönstret (Faist 2000, 144). I något skede kommer dock detta kumulativa mönster att upphöra. Detta kan ske genom demografiska gränser för hur länge mig-rationen kan växa, genom politiska beslut att stoppa eller begränsa migra-tionen, eller genom att de ekonomiska incitamenten för migrationen upp-hör att gälla, t.ex. genom att löneskillnader mellan de involverade länderna upphör att existera.
Internationell migration skapar och upprätthåller transnationella soci-ala rum; frågan är vad som händer med dessa socisoci-ala rum om den ur-sprungliga migrationen upphör. Inom migrationsforskningen har fokus lagts på att förklara hur migration uppkommer och utvecklas, medan
mindre fokus har lagts på de senare skedena av migrationsdynamiken.
Faist (2000) menar att transnationella familjer, transnationella kretslopp och transnationella gemenskaper i vissa fall kan fortlöpande existera över lång tid, framförallt om en fortsatt migrationsrörelse understöder dessa.
I andra fall kan en assimilation till en majoritet eller en integration inom mångkulturella samhällen innebära att migranternas transnationella soci-ala rum avtar i betydelse. Faist teori säger dock relativt lite om hur trans-nationalism upprätthålls i senare generationer och över en längre tid, hans fokus ligger på uppkomsten, och inte på upprätthållandet, av transnatio-nalism (jfr Olofsson & Malmberg 2010). Även inom forskningen om trans-nationalism har fokus oftast lagts på den första invandrargenerationen.
Migrationsmönster och transnationella relationer bland senare generatio-ner med invandrarbakgrund har först på senare år studerats av migra-tionsforskare. Resultaten tyder på att det bland senare generationer finns stora variationer i dessa mönster och relationer, både mellan och inom olika invandrargrupper (Levitt & Waters 2002; Wessendorf 2007; Conway
& Potter 2009; King & Christou 2011). Ett fokus på senare generationers migrationsmönster kan dock ge mycket information om hur transnatio-nella sociala rum utvecklas och upprätthålls under en längre tidsperiod (King & Christou 2010, 182).
En avgörande fråga för den senare utvecklingen av transnationella so-ciala rum är förekomsten av äktenskap och familjebildningar utanför mig-ranternas egna grupp. Det är uppenbart att nya familjekonstellationer kan förändra eller bli en del av migranternas ursprungliga transnationella so-ciala rum. En förändring kan ske som en del av invandrargruppens inte-gration eller assimilation till bosättningslandet. Nya familjekonstellationer kan samtidigt också betyda att nya personer utan invandrarbakgrund blir delaktiga i det redan etablerade transnationella sociala rummet. Till exem-pel partner och äkta hälfter till personer med invandrarbakgrund kan där-med lätt bli indragna i invandrargruppens gränsöverskridande transnatio-nella sociala relationer och olika former av mobilitet. Ett konkret exempel på detta är när familjemedlemmar utan egen invandrarbakgrund blir del-aktiga i en »återvandring« till invandrarnas ursprungsland.
Det finns relativt få studier om hur personer med en bakgrund i ma-joritetsbefolkningen i bosättningslandet blir delaktiga i
invandrargrup-36
pers »återvandring« till ursprungslandet. Detta fenomen saknar ett eget begrepp inom migrationsforskningen, men fenomenet kan ses som en kombination av familjemigration och återvandring. I fallet med turkiska invandrare i Tyskland, finns det t.ex. forskning som studerat tyska familje-medlemmars deltagande i turkisk återvandring till Turkiet. Främst rör det sig om kvinnliga tyska medborgare som flyttar med sina turkiska manliga partners och äkta hälfter till Turkiet (Kaiser 2003, 2004). Migrationsmöns-ter överlag är ofta könsspecifika, och mycket tyder på att skillnader mellan könen i särskilt stor grad gäller denna typ av familjerelaterad migration.
En orsak till de olikartade mönstren mellan män och kvinnor är i detta fall inte enbart relaterade till migrationen och dess orsaker, utan i bakgrunden finns också de könsspecifika mönstren i äktenskap och parbildning mellan invandrare och medlemmar av majoritetsbefolkningen. Forskningen om familjemönster och äktenskap bland invandrargrupper pekar på att det finns mycket stora skillnader mellan olika invandrargrupper ifråga om i vilken grad män eller kvinnor ingår familjer med majoritetsbefolkningen, detta har även konstaterats bland invandrargrupper i Finland (Martikai-nen 2007). Jag kommer senare i denna bok att presentera de könsspecifika familjemönstren bland svenska medborgare i Finland.