En anmärkningsvärd konsekvens av den finländska invandringen till Sve-rige är den omfattande familjebildningen som snabbt skedde mellan fin-ländska invandrare och infödda svenskar. Svensk familjestatistik analy-serad av Reinans (1996) visar att denna form av blandfamiljer är mycket vanligt förekommande i Sverige. Bland kvinnor födda i Finland levde år 1990 inte mindre än 51,2 procent med en man född i Sverige och enbart 43 procent med en man född i Finland samt kvarvarande 5,8 procent levde med en man född i ett annat land (den svenska familjestatistiken omfat-tade år 1990 inte samkönade par). Bland män födda i Finland var ande-len med en svensk partner inte fullt så hög som bland finskfödda kvinnor, men likväl betydande: 37,5 procent levde med en kvinna född i Sverige och 59,8 procent med en kvinna född i Finland (Reinans 1996, 91). Dessa siff-ror pekar på en påfallande hög andel blandfamiljer bland de finländska invandrarna, även om en del av partnerna födda i Sverige kan ha någon form av finsk bakgrund. Senare studier av andelen blandäktenskap bland invandrargrupper i Sverige bekräftar att nordiska invandrare överlag upp-visar en mycket hög andel äktenskap med svenska medborgare (Dribe &
Lundh 2011). Äktenskap med i Finland födda utgör den vanligaste typen av äktenskap mellan svenskfödda och utlandsfödda ännu i början av 2000-talet i Sverige (Haandrikman 2014).
Den allmänna förekomsten av blandade finsk-svenska familjer åter-speglas också i den andra generationen finländska invandrare i Sverige.
Reinans analyserar data om barn som år 1993 hade minst en förälder född i Finland, och konstaterar att cirka två tredjedelar av dessa också har en för-älder född i Sverige, medan enbart en tredjedel har båda föräldrarna födda i Finland (Reinans 1996, 95). Det är därför inte förvånande att finna forsk-ning som pekar på att många av den andra generationens sverigefinnar har relativt blandade och mångbottnade identiteter. Bland den andra och tred-je generationen födda i Sverige är det vanligt att man inte på samma sätt identifierar sig som »sverigefinsk« som i den första generationen (Ågren 2006; Weckström 2008; Björklund 2010). I den mån senare generationer flyttar till Finland är det inte på samma sätt fråga om ett »återvändande«
som bland den första generationen migranter. Flyttningsrörelserna
mel-42
lan länderna är följaktligen på många sätt komplexa och många männi-skors transnationella verklighet och mångbottnade identiteter är svåra att entydigt placera inom dikotomin »svensk« eller »finsk«. Denna situation är dock på inget sätt unik i ett internationellt perspektiv, tvärtom pekar in-ternationell forskning om den s.k. andra generationen på att det finns en stor variation och komplexitet ifråga om ett engagemang för det presum-tiva »hemlandet« (King, Christou & Ahrens 2011).
Av särskilt intresse för denna bok är att fundera på hur finländares mig-ration till Sverige har samband med svenskars migmig-ration till Finland. Fin-ländares omfattande mobilitet mellan de två ländernas har, så som ovan beskrivits, på många olika sätt under efterkrigstiden bidragit till att upp-rätthålla ett transnationellt socialt rum som omfattar båda länderna. En in-tressant detalj är det tidigare nämnda faktum att antalet svenska medbor-gare som flyttar mellan de två länderna också har ökat. Allt flera svenska medborgare verkar alltså bli inblandade i finländares migrationsmönster och flyttningen av svenska medborgare verkar ha samband med finländska medborgares återflyttning till Finland. Ökningen i antalet svenska med-borgare som flyttar till Finland kan dock ges olika tänkbara förklaringar.
En kan vara att dessa svenska medborgare företrädesvis är återvändande sverigefinnar, som av en eller annan orsak har erhållit ett svenskt medbor-garskap. Särskilt under 1980-talet kunde detta delvis vara fallet. Det fanns då finska medborgare som bott länge i Sverige och bytt medborgarskap enligt tidigare gällande svensk och finsk lagstiftning (Korkiasaari 1986a).
Denna förklaring till ökningen i antalet svenska medborgare efter 1980-talet är däremot inte helt tillfredställande. Att byta medborgarskap har sedan länge tillbaka vare sig varit vanligt eller nödvändigt bland nordiska medborgare boende i ett annat nordiskt land. Återflyttarna från Sverige har de facto främst varit finska medborgare, som trots flera år i Sverige be-hållit sitt finska medborgarskap. Ett definitivt byte av medborgarskap har ytterligare minskat bland finländare under 2000-talet då det istället blivit möjligt och alltmer vanligt att ha dubbelt medborgarskap. Sedan år 2001 är flerfaldigt medborgarskap tillåtet i Sverige och sedan år 2003 i Finland. En närmare studie av migranternas medborgarskap i finsk och svensk officiell statistik påvisar också att de med dubbelt medborgarskap inte utgör en betydande grupp bland de som flyttar från Sverige till Finland (SCB 2011,
2012, Statistikcentralen 2011). Enbart 14 procent av de svenska migranter-na under 2000-talets första decennium har både svenskt och finskt med-borgarskap.6 Under 2000-talet tenderar flyttarna dessutom att vara relativt unga, vilket gör det osannolikt att de skulle ha haft möjlighet att avsäga sig ett finskt medborgarskap enligt nu gällande lagar.7 Mycket tyder därmed på att svenska medborgare som inte har en finsk bakgrund8 och inte kan karaktäriseras som finländska återvändare utgör en betydande del av den ökande migrationen från Sverige till Finland.
De intervjuer som utfördes i detta forskningsprojekt med ett urval svenska medborgare i Helsingfors år 2011–2012 ger en närmare bild av bak-grunden till den »nya« migrationen från Sverige till Finland. Informanterna valdes för att spegla den nya invandringen av svenskar utan finsk bakgrund.
De exakta kriterierna för urvalet beskrivs i kapitel 4. Informanterna hade inte egna släktrötter i Finland. Istället gav intervjuerna vid handen att en viktig förklaring till flyttningen till Finland var att de intervjuade flyttat till-sammans med, eller på grund av, en finländsk partner. En finländsk partner var alltså avgörande för beslutet att flytta till Finland trots att man inte hade övrig anknytning till landet. Äktenskap, partnerskap eller sällskapande med en finländsk medborgare verkar vara intimt förknippat med den »nya« mig-rationen av svenska medborgare till Finland. Så som ovan presenterats är blandade familjer mycket vanliga i Sverige. Jag kommer senare att redogöra för familjestatistiken i Finland där det finns en ännu större omfattning av blandade svensk-finska familjer (se sida xx). Mycket tyder alltså på att en viktig förklaring till migrationen är att svenska medborgare flyttar till Fin-land med, eller stannar i Fin-landet på grund av, en finländsk partner.
I många av intervjuerna som gjordes med svenska inflyttare blev den specifika migrationsdynamik som involverar en finländsk partner beskri-ven. I intervjuerna framkom att de flesta par hade träffats utomlands innan de flyttade till Finland, men det fanns också några par som ursprungligen träffats i Finland. Ett vanligt mönster var att informanten träffat sin fin-ländska partner i Sverige och att beslutet att flytta till Finland mognat över en längre tid. Partnerns önskan att bosätta sig i Finland verkade spela en avgörande roll för migrationsbeslutet. Följande citat kommer från en in-tervju som utfördes med en svensk man som bott ca 15 år i Helsingfors till-sammans med sin finska sambo:
44
Vi studerade i [svensk stad] båda två, så att, där träffades vi. Sedan bodde vi där ganska länge, jag började jobba där också, jobbade i fem–sex år. Nja, det var väl egentligen alltså den direkta anledningen var väl att min sambo då började, skul-le börja söka jobb och sånt där, så hon tyckte det var ganska svårt. Då och bör-jade misströsta om möjligheten att få nåt jobb över huvudtaget i Sverige. Och samtidigt så tyckte jag då att ja men det kunde ju vara ganska intressant då, och flytta till Finland. För ett tag i alla fall. Och ja, det ena ledde till det andra, och sedan så flyttade vi. […] Och egentligen var det så att hon flyttade faktiskt näs-tan ett år i förväg, jag hade ju mitt jobb då så att det tog tid att avveckla det då, så att hon flyttade hit -95 redan, och jag flyttade sedan -96. Sedan har vi bott här.
På olika adresser, men hela tiden i Helsingfors. (P15)
Det ovanstående citatet beskriver ett för de intervjuade typiskt flyttnings-mönster med en svensk man och en finsk kvinna som träffats i Sverige.
Beslutet att flytta till Finland är inte lätt och flyttningen sker ofta gradvis över en längre tidsperiod. De intervjuade uppgav ofta att både migrations-dynamiken och det avgörande beslutet att bosätta sig i Finland varit starkt förknippat med partnerskapet med en finländare:
Ja, det var, jag flyttade hit för kärleken, det är ju oftast så kanske, så att nu så är vi gifta och vi har faktiskt ett litet barn också så att, så att vi är väl ganska bofasta här, som det ser ut nu. (P47)
Trots den geografiska närheten verkade många av de intervjuade upple-va Finland som ett relativt avlägset, och t.o.m. exotiskt, land att flytta till.
Detta beskrevs i följande intervju med en svensk kvinna i tjugoårsåldern.
Hennes pojkvän har rötter i Finland och ett dubbelt medborgarskap. Hon beskriver med följande ord hur hon upplevde tanken att följa med honom till Finland:
Jo nej det var nånting som jag funderade på länge, för att när vi träffades jag och min sambo så hade han redan bestämt sej för att flytta hit […], så när det kom fram sen […] att han kommer faktiskt att flytta till Finland vid årsskiftet, och det är nånting som han har bestämt sej för att göra för länge sedan, så det är klart, det blev ju verkligen en chock. Jag tänkte herregud, Finland, åh vad skall han göra där? Och aha hur skall det här gå… Från början så var det liksom inte en tanke på att jag flyttar med direkt, utan det där var nånting som liksom bearbe-tades och [han] sade direkt att du är hjärtligt välkommen jag vill jättegärna att du följer med mej till Finland, men från början så sade jag att det är klart att jag
inte flyttar till Finland. Jag har aldrig planerat att flytta dit och jag känner ingen där, i så fall bara han är den enda som jag känner. Så det där tog ju säkert ytter-ligare ett halvår och jag började acceptera att han kommer att flytta hit i alla fall […]. Sen gick tiden ytterligare […] och jag tänkte att varför inte. Jag visste att jag redan vill börja plugga, jag hade börjat kolla på olika studiealternativ […], men ingenting som jag verkligen hade bestämt mej för, och sedan när jag visste att han flyttar hit för att gå på en svenskspråkig [utbildning]. Så på sätt och vis så blev det lättare och lättare att börja bearbeta tanken att man skulle kunna börja flytta hit. Men det var ju en lång process, absolut, men sen när jag väl hade be-stämt mej så då var det kanske svårare att sen berätta för familjen, att nu tänker jag verkligen sticka, det var inte så att jag tvekade, utan jag hade bestämt mej på att nu tänker jag flytta till Finland och börja plugga, men vad ska mina föräldrar säga, vad ska min syster säga, vi är liksom, jag är jättenära min familj, och ingen har flyttat bort sådär tidigare, utan vi har alltid haft varandra relativt nära. Så det var ju verkligen nånting. (P2)
Ovanstående intervju beskriver hur otänkbar tanken att flytta till Finland först varit för många av de intervjuade och hur beslutet mognat över en längre tid. Beslutet att flytta verkar kräva någon form av nära personlig re-lation till Finland, antingen en egen rere-lation eller genom en partner. Det omfattande transnationella sociala rum som skapats genom migrationen mellan länderna underlättar uppkomsten av dessa personliga relationer.
Det är möjligt att en stor del av dagens svenska inflyttare inte har någon annan relation till Finland än den som de fått genom sin partner, som på olika sätt kan ha en finsk bakgrund, finsk släkt eller annan nära anknyt-ning till landet. Om inte en speciell relation till finländare fanns skulle migrationen till Finland knappast ha skett. Utvecklingen av ett transna-tionellt socialt rum omfattande både Sverige och Finland har följaktligen underlättat mobiliteten mellan länderna. En central aspekt är de allt van-ligare blandade familjerna, genom vilka också svenska medborgare blir in-volverade i den finländska migrationsdynamiken mellan länderna. Denna familjerelaterade dynamik verkar med tiden ha blivit en allt viktigare as-pekt av migrationsmönstren mellan länderna och kan högst sannolikt till stor del förklara dagens allt större inflyttning av svenska medborgare till Finland.
46