EU:s energieffektiviseringsmål till 2030

EU-kommissionen presenterade i juli 2014 ett meddelande till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd om energieffek-tivitet, om hur energieffektivitet kan trygga energiförsörjningen och om 2030-ramen för klimat- och energipolitiken.¹⁸ Meddelandet innehöll en rapport om möjligheterna att nå energieffektivitets-målet på 20 procent till 2020. Det innehöll även en bedömning av effektiviseringspotentialen till 2030 och hur energieffektivisering bör bidra till försörjningstrygghet och det energi- och klimat-politiska ramverket för 2030.

Kommissionen konstaterade att de effektiviseringsåtgärder som har genomförts har gett effekt. Detta tack vare bland annat det

14 Sveriges andra nationella handlingsplan för energieffektivisering, s. 48.

15 Sveriges tredje nationella handlingsplan för energieffektivisering, Bilaga till regerings-beslut 2014-04-24.

16 Sveriges fjärde nationella handlingsplan för energieffektivisering, RK dnr M2016/01235/Ee, M2016/02786/Ee.

17 Boverket och Energimyndigheten, Förslag på den andra nationella strategin för energi-effektivisering, Rapport ET 2016:15.

vägledande mål om 20 procents energieffektivisering som finns till 2020 samt de direktiv och förordningar som har införts. Kom-missionen bedömde att målet till 2020 är nära att nås, med upp-skattade energibesparingar på 18–19 procent 2014.

Kommissionen bedömde att ett effektiviseringsmål på 25 pro-cent skulle bidra till att uppnå ett mål om 40 propro-cent minskning av utsläppen av växthusgaser på ett så kostnadseffektivt sätt som möj-ligt. Kommissionen föreslog trots det att EU antar ett vägledande mål om 30 procent minskad primärenergianvändning jämfört med prognos till 2030, men föreslog inte i detalj hur ett effektivi-seringsmål bör formuleras. Hänsyn bör tas till den ekonomiska utvecklingen när man utvärderar framstegen mot målet. Kom-missionen pekade också ut byggnader, produkter och transport-sektorn som områden med viktiga utmaningar för att 2030-målen ska nås.

I meddelandet behandlades även frågan om finansiering av energieffektiviseringsåtgärder. Kommissionen betonade vikten av att mobilisera privat kapital och att offentliga medel utnyttjas på ett sätt som stimulerar detta. För att mobilisera utbud och efterfrågan på finansiering av investeringar pekade kommissionen ut ett antal viktiga insatser.

 En målinriktad användning av EU-fonder genom offentlig-pri-vata finansiella instrument för att öka investeringsvolymen och stimulera finansiering från den privata sektorn genom skalbara lösningar för riskdelning.

 Att medlemsstaterna lämnar den traditionella bidragsfinansi-eringen och försöker hitta de modeller som lämpar sig bäst för den renovering som behövs för att förbättra energieffektiviteten i deras byggnadsbestånd (som det beskrivs i de nationella strategierna för renovering av byggnader).

 En förstärkt dialog mellan finanssektorn, offentliga beslutsfat-tare och andra yrkesverksamma på området som gör det möjligt för dem att utforma och visa upp de mest effektiva finansiella mekanismerna och investeringsprogrammen.

När det gäller målet om 20 procents energieffektivisering till 2020 ställde sig den dåvarande regeringen bakom kommissionens be-dömning att det bästa sättet att säkerställa måluppfyllelse var att

fullt ut genomföra befintlig EU-lagstiftning på området.¹⁹ För att främja EU:s konkurrenskraft och omställningen till en resurseffektiv ekonomi och därigenom bidra till en positiv eko-nomisk utveckling ansåg regeringen också att energieffektivisering bör ges en tydlig och framträdande roll i EU:s klimat- och energi-politiska ramverk till 2030. Det ger dessutom långsiktiga spelregler för investerare.

Ökad energieffektivitet borde enligt regeringen vara det första steget för att minska EU:s energiberoende. Ökad energieffektivitet bidrar också till möjligheterna att nå flera miljömål, inklusive de långsiktiga klimatmålen på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen ställde sig bakom kommissionens förslag om ett energieffektivi-seringsmål på EU-nivå.

4.1.5 Energiunionen

Regeringen konstaterade också i meddelandet att en överenskom-melse hade nåtts vid Europeiska rådets möte i oktober 2014 om ett heltäckande klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030, som in-kluderar mål om energieffektivisering.²⁰ Överenskommelsen inne-bär att ett vägledande mål på EU-nivå på minst 27 procent har fast-ställts för att förbättra energieffektiviteten under 2030 i förhållande till prognoserna för den framtida energianvändningen. Det ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. EU kommer dessutom att fullt ut beakta utsläppshandelssystemets möjligheter när det gäller att bidra till de övergripande klimatmålen. En översyn kommer att ske senast 2020, med siktet inställt på ett mål på EU-nivå på 30 pro-cent.

EU-kommissionen presenterade mot den bakgrunden i februari 2015 ett åtgärdspaket för en ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik.²¹ Energi-unionen sammanfattades i 15 åtgärdspunkter, där följande två av-handlade åtgärder med avseende på energieffektivisering.

19 Meddelande om energieffektivisering, Regeringskansliets Faktapromemoria 2014/15:FPM7.

20 EUCO 169/14, 2014-10-24.

 EU har fastställt målet att uppnå energibesparingar om minst 27 procent till år 2030.

– För att stödja det mål som fastställts för 2030 kommer kommis-sionen under 2015 och 2016 att se över all tillämplig lagstiftning om energieffektivitet. Dessutom kommer den att föreslå ändringar när så behövs.

– Medlemsstaterna och regionerna bör i större utsträckning ut-nyttja EU-medel för renovering av bostäder.

 I byggnader kan stora potentiella energieffektivitetsvinster göras. Renovering av byggnader för att göra dem energieffektiva och till fullo utnyttja hållbara lösningar för uppvärmning och kylning kommer att sänka EU:s kostnader för energiimport, öka energitryggheten och sänka hushållens och företagens energi-kostnader.

– Kommissionen kommer att utarbeta ett initiativ för ”smart finansiering för intelligenta byggnader” för att göra befintliga byggnader mer energieffektiva och underlätta tillgången till be-fintliga finansieringsinstrument.

– Kommissionen kommer att föreslå en strategi för att underlätta investeringar i uppvärmning och kylning.

EU-kommissionen har därefter i november 2016 lämnat förslag om ändringar i energieffektiviseringsdirektivet²² (EED) och i direktivet om byggnaders energiprestanda²³ (EPBD). Det innevarande ordförandeskapet i ministerrådet (andra halvåret 2017) har ambitionen att nå en överenskommelse mellan Europaparlamentet och ministerrådet innan årets slut.Kommissionen har också lämnat förslag om Governance of the Energy Union, dvs. hur Energiunionen ska styras och ledas av Europeiska parlamentet och Europeiska unionens råd.²⁴ Regelverket innehåller bland annat förslag om han-teringen av långsiktiga strategier för utsläppsminskningar och natio-nella energi- och klimatplaner. Förslagen åtföljs av ett policy-dokument, Clean Energy For All Europeans, som framhåller målen

22 COM (2016) 761, 2016-11-30.

23 COM (2016) 765, 2016-11-30.

24 COM (2016) 759, 2016-11-30.

för energieffektivisering, förnybar energi och en stark ställning för konsumenterna som några av grunderna för Energiunionen.²⁵

Den svenska regeringen anser att Energiunionen ska bidra till att skapa ett energisystem som är i linje med vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen så långt under 2 grader som möjligt.²⁶ Åtgärder ska bygga på EU:s tre energipolitiska pelare (ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet), vara ömsesidigt förstärkande och vidtas parallellt. Regeringen betonar också vikten av en väl fungerande inre marknad och stödjer en höjning av energieffektiviseringsmålet till 30 procent till 2030.