Fallstudier av olika byggnadskategorier

Tre konsultföretag utvecklar tillsammans en programvara kallad HEFTIG¹² på uppdrag av Energimyndigheten. Syftet är att den ska användas för att simulera hur stor påverkan olika energiåtgärder i bebyggelsen får på Sveriges totala energianvändning. Företagen har i en rapport till Energimyndigheten redovisat ett antal fallstudier, som har tagits fram för att underlätta utvecklingen av fortsatta scenarier för programvaran.¹³

För att dels demonstrera hur HEFTIG kan användas och dels ta fram grunddata för några byggnadskategorier har fallstudier genom-förts på småhus, flerbostadshus, skolor och kontorslokaler. I rapporten redovisas hur fallstudierna har byggts upp med tillhör-ande åtgärdspaket och vilka resultat detta leder till.

Fallstudierna för flerbostadshus baseras på energieffektivise-rande åtgärder som har identifierats i ett antal tidigare projekt inom Hållbara städer¹⁴ och Halvera mera¹⁵. Två åtgärdspaket har tagits fram, ett som når cirka 30 procent energibesparing per byggnad

12 Husens EnergiFramTid I Genomlysning.

13 CIT Energy Management, Profu och WSP Sverige, Fallstudier till HEFTIG, December 2015.

14 Stockholms stads Miljöförvaltning, Hållbara städer – Ekonomi och energisatsningar, 2015.

15 Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus (BeBo), Halvera Mera 1+2 – analys, 2015.

och ett med ett mer ambitiöst paket, Extra allt, som når cirka 50 pro-cent energibesparing per byggnad.

Ett paket för 30 procent energieffektivisering innebär en total renoveringskostnad på cirka 6 000 kronor per kvm, varav merkost-naden för energieffektivisering uppgår till cirka 9 procent. För 50 procent energibesparing per byggnad uppgår den totala renoverings-kostnaden till cirka 12 000 kronor per kvm, varav merrenoverings-kostnaden för energieffektivisering utgör 12–14 procent beroende på val av ny ventilationslösning.¹⁶

Den antagna utrullningstakten för åtgärdspaketen varierar för olika byggnadsår. Till exempel antas husen från miljonprogrammet bli renoverade och energieffektiviserade i en snabbare takt än nyare byggnader.

Simuleringen visar att 30-procentspaketet har en potential att ge en minskad total energianvändning på 27 procent i hela beståndet, med en minskad värmeanvändning på 51 procent men med en ökad elanvändning på 35 procent till år 2050. Extra allt- (50 procent-) paketet beräknas ge en sammanlagd minskning av energianvänd-ningen på 44 procent till år 2050. Elanvändenergianvänd-ningen beräknas i detta fall öka med 24 procent, medan värmebehovet beräknas minska med 77 procent till år 2050. Den ökade elanvändningen är framför allt en följd av att värmepumpar installeras.

Fallstudien för småhus baseras på energieffektiviseringsåtgärder hämtade från Energimyndighetens verktyg Energikalkylen. Åtgärds-paket har tagits fram på motsvarande sätt som för flerbostadshusen.

Det mindre paketet har dessutom en variant till en något lägre kostnad för att uppnå en tydlig privatekonomisk lönsamhet.

För åtgärderna i ett paket för 27–31 procent energibesparing uppgår den totala investeringskostnaden till 320–580 kronor per kvm, beroende på vilka åtgärder som väljs ut eller som tidigare är genomförda. För det mer ambitiösa åtgärdpaketet beräknas den totala investeringskostnaden till cirka 800 kronor per kvm.

Utrullningstakten för åtgärderna antas motsvara omsättnings-takten på småhus. Två fall har simulerats, ett där åtgärdspaketen antas bli genomförda i sin helhet vid varje ägarbyte och ett där

16 Angivna renoveringskostnader bygger på uppgifter om kostnader för renoveringar med olika ambitionsnivåer i kommunala bostadsföretag 2009 (Sabo, Hem för miljoner. Förut-sättningar för upprustning av rekordårens bostäder, 2009). I en ny utgåva av samma skrift har

gärderna antas bli genomförda individuellt med en lägre utrull-ningstakt för vissa åtgärder. I det andra fallet visade sig inget av åtgärdspaketen nå lönsamhet i hela beståndet.

När åtgärderna genomförs enskilt nås år 2050 en energibe-sparing i hela småhusbeståndet på 22 procent med 30-procent-paketet, 21 procent med ett paket med färre åtgärder för bättre lön-samhet respektive 29 procent med Extra allt- (50 procent-) paketet.

Med ett helhetsgrepp, dvs. om åtgärderna genomförs som paket, beräknas den minskade energianvändningen bli 25 procent för 30-procentpaketet respektive 40 procent för Extra allt- (50 procent-) paketet. Även småhusen beräknas få en ökad elanvändning med 15–

30 procent beroende på åtgärdspaketets omfattning.

För skolor har en uppdelning skett mellan stenskolor och trä-skolor. Beräkningsresultaten visar att om hela åtgärdspaketet genomförs, motsvarar det 46 respektive 42 procent besparing för varje enskild stenskola respektive träskola i genomsnitt. Utrull-ningstakten för att införa åtgärdspaket har antagits vara samordnad med renovering. Vidare antas att renovering sker i samma takt som för flerbostadshus.

Scenarierna visar att elanvändningen för byggnadskategorin skolor har en potential att minska med 3 procent och värmeanvänd-ningen med 50 procent fram till 2050 för stenskolor. För träskolor är potentialen att minska värmeanvändningen med 26 procent, men med en ökad elanvändning på 3 procent. Kostnaderna för dessa investeringar uppgår till 1 000–1 450 kronor per kvm för stenskolor, beroende på tidigare ventilationssystem, och för träskolor till 910–

1 535 kronor per kvm. Nuvärdet är negativt, men då ingår samtliga renoveringskostnader i beräkningarna. Om enbart merinvesteringen för energieffektiviseringsåtgärderna beaktas, blir investeringen lön-sam. Detsamma gäller om energipriset ökar.

För kontorsbyggnader visar beräkningsresultatet att om hela åt-gärdspaketet genomförs, motsvarar det 30 procent besparing av energianvändningen för varje enskilt kontorshus i genomsnitt. Ut-rullningstakten för att införa åtgärdspaket har antagits vara sam-ordnad med renovering, samt att renovering antas ske i 10 procent av byggnaderna varje år.

De framtagna scenarierna för kontor visar på en potential att minska elanvändningen med 21 procent och värmeanvändningen med 39 procent fram till år 2050. Nuvärdet för hela denna

inve-stering på 965 kronor per kvm är svagt negativ men samtliga reno-veringskostnader ingår då i åtgärden. Om enbart merinvesteringen för energieffektiviseringsåtgärder beaktas, blir investeringen lön-sam. Detsamma gäller vid en ytterst marginell ökning av energi-priset.

I samtliga analyser har andelen, som redan är renoverad från start-året 2015 och som inte genomför några åtgärder, uppskattats från renoveringskostnader för flerbostadshus inom olika åldersklasser.

3.3.3 Energieffektivisering i kommunala bostadsföretag