I och med en utställning på Ystads konstmuseum 2001 uppmärksammades Klassons verk åter. Både flera av hennes diptyker från tiden i Paris och hennes artist’s book visades. En anledning till att man från Ystads konstmuseums sida hade ett intresse för Klasson, som inte hade
medverkat i en utställning sedan i början av 1980-talet och som man då inte ens visste var hon eller hennes verk befann sig, kan kopplas till museets inriktning på och intresse för artists’s books. En stor samling av svenska artists’ books återfinns där. Basen utgörs av konstnärens Leif Erikssons arkiv SAAB -The Swedish Archive of Artists’ Books som han startade 1978. Här ingår även samtliga titlar från Erikssons eget förlag Wedgepress & Cheese som gav ut artists’ books. Thomas Millroth, som då var chef på konstmuseet, hade sett Klassons fotobok
Le troisième angle vilket födde idén om att ställa ut Klasson på museet enligt hans egen
utsago. Det visades sig då att alla Klassons verk som visats på Borås konstmuseum 1979 fortfarande fanns i museets källare och kunde lånas ut till Ystads konstmuseum.76 Både fotoboken och flera verk från Klassons tre serier Le trosième angle, Ombilic och Parasites kunde visas och gav en omfattande bild av hennes verk.
Efter utställningen deponerade Klasson sina verk på Moderna Museet. I samband med detta donerade Ystads konstmuseum ett exemplar av Klassons fotobok till dåvarande Fotografibiblioteket på Moderna Museet. Men det var inte förrän 2009 som diptykerna köptes in till Moderna Museets samling. Museet fick då fyrtiotre verk av Klasson i sina samlingar. Genom detta inköp fick Klasson ett erkännande som svensk konstnär eftersom Moderna Museet, som statligt museum med inriktning på modern och samtida konst, är en av mest konsekrerande institutionerna inom svensk konst. Vägen dit gick via Tänd ljuset! – svensk
konst 1975–1985, en grupputställning som turnerade och visades på flera konstmuseer- och
institutioner i Sverige 2007–2009 och som Klasson fick exponering genom. Klasson visades alltså tillsammans med andra konstnärer som hade varit tongivande under 1970-talet i Sverige.
När Moderna Museet satsade stort på fotografi och under 2011 endast visade fotografiska verk ur museets samling i utställningslokalerna för de permanenta samlingarna ingick Klassons verk även i denna utställning och fick därmed en given plats i en konstnärlig kontext när 1970-talets fotografi skulle summeras.
76 Thomas Millroth, ”Eva Klasson”, Nya upplagan, 2011-‐11-‐04, <http://www.nyaupplagan.se/wordpress/?p=2921>, 2014-‐01-‐20
Året därpå, 2012, gavs boken Contemporary Swedish Photography ut på förlaget Art & Theory Publishing. Klasson var en av 50 utövare som fick representera den fotografiska scenen i Sverige under de senaste decennierna. I huvudsak speglar boken fotografer som arbetar i en konstnärlig kontext men presenterar även utövare inom andra fotografiska fält (dokumentär-, reklam- och modefotografi).77 Det står inga tvivel om att Klasson är en svensk fotograf och konstnär som passar in i både en konstnärlig och fotografisk sfär, vilken det inte längre existerar en motsättning mellan. Så var inte fallet när Klassons kom fram på 1970-talet, vilket bidrog till att Klasson aldrig fick en framskjuten plats inom fotografi i Sverige då.
Det finns en kortare text om varje fotograf i Contemporary Swedish Photography. Dessa ackompanjeras av ett fotografi per fotograf som får illustrera deras arbeten. Fotografiet som visas bredvid texten om Klasson är från serien Le troisième angle som ännu en gång får representera Klasson som fotograf och konstnär. De andra serierna nämns inte. Det nämns inte heller att fotografierna presenterades som diptyker, bestående av två bilder, varav den ena utgjordes av Klassons fotografier av den egna kroppen. Här varken beskrivs eller syns hela verken. Visserligen vill boken visa fotografi och Klasson är fotograf som använder sig av fotografi i sitt arbete med Le troisième angle som hon blivit känd för, men det är att ta fotografierna ur sin kontext.
Den 8 februari 2014 öppnade utställningen Mellan verkligheter. Fotografi i Sverige
1970-2000 på Göteborgs konstmuseum och Hasselbladstiftelsen.78Initiativtagaren till utställningen var Niclas Östlind, doktorand vid Akademin Valand, som är en del av hans avhandling Performing History: fotografi i Sverige från 1970 till idag(som han disputerar med i juni 2014). Utställningen är, enligt presentationstexten på Göteborgs konstmuseums och Hasselbladsstiftelsens hemsida, en kartläggning av de olika uttryck som färgat perioden, från politisk dokumentärfotografi som dominerade 1970-talet, via 1980-talets mer subjektiva fotografi som närmade sig konsten till 1990-talets postmoderna konst som ofta var
fotobaserad.79 Klasson är en av 50 konstnärer som ställs ut och får berätta om utvecklingen av fotografiska landskapet i Sverige under tre decennier.
Som Östlind påpekar hade Klasson aldrig en framskjuten position inom den svenska fotografin när hon verkade, men ändå är hon idag självklar i publikationer och utställningar om svenskt fotografi. Klasson presenteras och diskuteras också fortfarande främst som fotograf och hennes verk som fotografi, men som denna uppsats har visat måste hela
77 Estelle af Malmborg (red), Contemporary Swedish Photography, Stockholm: Art and Theory Publishing, 2012
78 Mellan verkligheter. Fotografi i Sverige 1970-‐2000, Göteborgs konstmuseum och Hasselbladstiftelsen, Göteborg, 8 februari – 11 maj 2014
diptykerna beaktas tillsammans med hennes artist’s book för att vi skall förstå hennes verk. För att receptionen av henne i Sverige på 1970-talet skall bli begriplig måste vi veta vilka verk som visades då och hur de såg ut för att kunna jämföra dessa med vad som hände inom fotografi i Sverige vid den tiden. Det påverkade förståelsen reception av Klasson då och den bör också påverka receptionen av henne idag.