• No results found

Exempel på goda initiativ i miljöarbetet

5 Perspektiv på miljömålen

9 Möjligheter och hinder

9.5 Exempel på goda initiativ i miljöarbetet

I enkäter och intervjuer har Inregia försökt att få fram exempel på goda initiativ i miljöarbetet. Lunda-Mats är ett bra initiativ. Man jobbar ungefär som Vägverket jobbar med sektorsansvaret. Man har t.ex. Mobilitetskontor som är aktivt mot före- tagen och försöker hitta lösningar på olika sätt och även inom sitt väghållningsan- svar. I viss mening har kommunen tagit över sektorsansvaret. Skåne-Mats har bak- grund i Öresunds-Mats. Trafikverken samlades till en utredning hur man skulle klara av miljövården. Vägverket arbetar med MÖTS-kommuner, större kommuner där Vägverket har stöttat dem att komma igång med Vägverkets sektorsarbete. Det handlar om MaTS-arbetet men inte endast om miljö. Vägverket vill gärna kombi- nera med trafiksäkerhet eftersom detta är viktigt. Vägverket pekar också på arbetet med Luftkvalitetsnormerna. Man har tagit fram en översiktlig inventeringsmodell som gör att man fått en översiktlig bild.

En kommun pekar på bränsletillsatsförsök. En annan kommun pekar på Bränsle- ekonomisk körning. En stor användare pekar på överflyttning till järnväg.

ENKÄTRESULTAT

I enkäten till de offentliga aktörerna har de svarande ombetts att redovisa exempel på goda initiativ i miljöarbetet. Från kommunerna pekar man på olika projekt, t.ex. MaTs-projektet, Ecodriving, utbyte av tjänstebilar till mer miljöanpassade (kom- munala verksamheter). Bränslebyte bussar, regionala och kommunala MaTs- planer, bildandet av Milque Centre i Malmö (kompetenscenter för miljöanpassade transportsystem), köp av närodlad potatis och grönsaker, miljömedvetenhet hos personal, ISO 14000, transport av farligt avfall och farligt gods, miljörapporter avseende arbetsmaskiner och fordon samt samordnade transporter.

Från myndigheterna nämner man som goda exempel Ecodriving, miljömärkt el, försök med alternativa bränslen, bilpooler, byggande av viltpassager, Vägverkets resepolicy, Region Skånes ambitiösa miljöarbete, Skåne-MaTS, Länsstyrelsens projekt inom miljökvalitetsmålsarbetet, SPARK och heavy-SPARK-utbildningar inom transportintensiva företag. Andra exempel är bullerskyddsåtgärder, vatten- skyddsåtgärder, tätortsåtgärder i flera kommuner, Vägverkets projekt och bonus- modell, kvalitetssäkring av transporter, STR: s utbildningspaket Ecodriving och heavy-ecodriving.

DE PRIVATA FÖRETAGEN

Också de privata företagen har i enkäten ombetts att redovisa exempel på goda initiativ när det gäller miljöförbättrande åtgärder inom transportområdet. En stor del av åtgärderna handlar om utbyte av olika slag. Det gäller t.ex. byte till miljö- vänligare produkter, fordon och bränsle eller till andra metoder som minskar miljö- påverkan. Vid sidan om byten är samordningsåtgärder vanliga bland de goda ex- emplen. Tekniska åtgärder av olika slag är vanliga. Effektivare transporter genom planering är också vanligt, t.ex. minskad tomkörning. Utbildning är också något som flera svarande pekar på. Främst gäller det då Ecodriving.

10 Slutsatser

Sammanfattning av Inregias bedömningar och förslag

Det samlade intrycket är att det största problemet idag är att koldioxidmålet sanno- likt inte kommer att nås och att utvecklingen inte går i rätt riktning. Det förefaller också som om detta är en information som inte är tillräckligt spridd bland aktörerna. Om aktörerna har en felaktig uppfattning om åt vilket håll utvecklingen är på väg så finns det risk att miljöfrågorna inte hanteras på ett optimalt sätt. Det finns därför anledning att fundera kring vad man kan göra för att förbättra kunskapen om hur utvecklingen mot målen framskrider bland kommuner och berörda myndigheter. Det sammanlagda intrycket är att miljömedvetenheten är väl spridd både bland myndigheter och medelstora och stora företag. Förutsättningarna för miljöarbetet borde därigenom vara goda. Det finns dock fortfarande risk för att miljömålen av tradition prioriteras lägre än andra mål, vilket kan motivera ytterligare informa- tionsinsatser.

Det är viktigt att alla aktörer som arbetar med de uppgifter som ligger inom sek- torsarbetet arbetar utifrån samma uppsättning mål. Så är det inte idag. Trafikverken arbetar utifrån de transportpolitiska målen medan länsstyrelserna och kommunerna arbetar utifrån miljökvalitetsmålen. Det framstår därför som angeläget att arbetet med att foga ihop de bägge målstrukturerna till en gemensam operationaliserbar struktur fortsätter och förstärks.

Inregia delar uppfattningen att det sektorsövergripande synsättet på miljöfrågorna måste förstärkas. Detta bör göras genom en förstärkt kunskapsutveckling om kon- sekvenserna av olika sätt att hantera det samhällsekonomiska perspektivet på bör- defördelningen.

Det ligger därför nära till hands att dra slutsatsen att sektorsarbetet mot miljömålen faktiskt har haft genomslag inom trafiksektorn. Samtidigt kan man konstatera att de finns en lika stor potential för fortsatta åtgärder.

Ett viktigt hinder för att nå de viktiga miljömålen är att de åtgärder som krävs kan påverka andra mål negativt. De åtgärder som kan vidtas när det gäller avvägningen mot andra mål är att försöka påverka de prioriteringar som görs. Ett sätt att påverka är genom information. Det är viktigt att se till att det beslutsunderlag som förelig- ger vid beslutstillfällena är tillräckliga och korrekta. Erfarenheten visar t.ex. att det krävs mycket goda kunskaper för att man skall påverka resultatet i internationella förhandlingar, i de fall där styrmedlen för miljöarbetet beslutas på internationell nivå. Det är således viktigt att se till att det finns resurser så att de aktörer som deltar i sådant internationellt arbete kan bygga upp en god kompetens.

Ett annat sätt att påverka prioriteringsbesluten är att se till att det finns incitament för aktörerna att handla på ett sätt som verkar för att målen nås. Miljödifferentiera- de avgifter är ett sätt att få aktörerna att agera på ett miljömässigt önskvärt sätt men det är också viktigt att tillsynen fungerar på ett tillfredsställande sätt miljömålsar- betet inbyggt i tillståndsgivningen.

Det finns idag system för uppföljning både av miljökvalitetsmålen och av de trans- portpolitiska målen. När det gäller sektorsarbetet saknas sammanhållna beskriv- ningar av vilka åtgärder som vidtagits inom ramen för sektorsarbetet och vilket resultatet av dessa åtgärder har blivit. För att man på ett bättre sätt skall kunna följa upp sektorsarbetet inom transportsektorn vore det värdefullt om åtminstone trafik- verken fick i uppgift att ställa samman en årlig rapport om vilka åtgärder som vid- tagits inom ramen för sektorsarbetet och vilket resultatet av dessa åtgärder har blivit.

Inregias bedömning av vilka åtgärder som kan vidtagas för att undanröja hinder och att stimulera utvecklingen mot miljömålen ligger i linje med vad företagen föreslår. Det handlar om informationsaktiviteter av olika slag, påverkan på incita- mentsstrukturen, utveckling av tillsyn, kunskapsutveckling, m.m.

Bilaga 1

Related documents